Ergonomi på arbetsplatsen: kontor, skärmarbete och lyft
Vad är ergonomi i arbetsmiljösammanhang?
Ergonomi handlar om att anpassa arbetet efter människan, inte tvärtom. I en arbetsplatskontext innebär det att arbetsuppgifter, utrustning och arbetsmiljö ska utformas så att de inte leder till belastningsskador, onödig trötthet eller ohälsa.
Det delas ofta in i tre delar: fysisk ergonomi (arbetsställningar, lyft, repetitiva rörelser), kognitiv ergonomi (informationshantering, beslutsfattande, arbetsbelastning) och organisatorisk ergonomi (arbetsfördelning, schemaläggning, pauser). I den här artikeln fokuserar vi främst på den fysiska sidan, den som regleras tydligast i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Med rörelseorganen menas de kroppsdelar och strukturer som gör att vi kan röra oss: muskler, senor, skelett, brosk, ledband och nerver. Definitionen står i 6 kap. 3 § AFS 2023:10. Arbetsmiljöverket beskriver spannet av belastningsbesvär som allt från lätta och övergående besvär till långvariga och svåra, som leder till sjukskrivning och nedsatt arbetsförmåga, och i värsta fall till att någon inte kan arbeta fram till pensionen. Det gör ergonomi till en av de mest konkreta delarna av systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vad säger lagen om ergonomi?
Grunden står i 2 kap. 1 § arbetsmiljölagen: arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende, och teknik, arbetsorganisation och arbetsinnehåll ska utformas så att arbetstagaren inte utsätts för fysiska eller psykiska belastningar som kan medföra ohälsa eller olycksfall. Samma paragraf säger att starkt styrt eller bundet arbete ska undvikas eller begränsas.
De detaljerade kraven ligger i två föreskrifter, och det är värt att hålla dem åtskilda:
- 6 kap. i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön är belastningsergonomin, alltså hur belastningar påverkar rörelseorganen. Kapitlet ersatte den tidigare AFS 2012:2.
- 3 kap. i AFS 2023:11 om arbetsutrustning handlar specifikt om användning av bildskärmar, och innehåller de krav som är mest konkreta för kontor.
Det här är paragraferna i 6 kap. AFS 2023:10 som faktiskt ålägger dig något:
| Paragraf | Vad den kräver |
|---|---|
| 4 § | Undersökningen ska särskilt ta hänsyn till arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt arbete, handintensivt arbete och synförhållanden. Riskbedömningen ska utgå från belastningens duration, frekvens och intensitet. |
| 5 § | Arbetet ska så långt det är praktiskt möjligt utformas för gynnsamma arbetsställningar. Arbetstagarna ska undvika att långvarigt eller ofta arbeta med bålen böjd eller vriden, med händerna över axelhöjd eller under knähöjd, eller utöva kraft i ogynnsamma ställningar. |
| 6 § | Manuell hantering ska i första hand undvikas, i andra hand minskas med teknisk utrustning och organisatoriska åtgärder. |
| 7 § | Repetitivt, starkt styrt eller bundet arbete ska normalt inte förekomma. Måste det utföras ska belastningen varieras, till exempel med arbetsväxling, arbetsutvidgning eller pauser. |
| 8 § | Arbetstagarna ska kunna påverka hur det egna arbetet planeras och genomförs, så att de får tillräcklig rörelsevariation och återhämtning. |
| 9 § | Arbetstagarna ska ha kunskap om lämpliga arbetsställningar, riskerna med olämpliga, och tidiga tecken på överbelastning. De ska få veta vad laster väger. |
Kraven gäller alla typer av arbetsplatser, från kontor och lager till lokalvård, VVS, vård, bygg och industri.
Handintensivt arbete kan utlösa medicinska kontroller
Visar riskbedömningen enligt 6 kap. 4 § att handintensivt arbete, alltså ihållande snabba handledsrörelser i kombination med kraft, ger ökad risk för besvär i nacke, skuldra, arm eller hand trots vidtagna åtgärder, ska du anordna medicinska kontroller. Det följer av 6 kap. 10 § AFS 2023:10, som hänvisar vidare till AFS 2023:15.
Ergonomisk riskbedömning i praktiken
En riskbedömning med fokus på ergonomi behöver inte vara komplicerad, men 6 kap. 4 § AFS 2023:10 pekar ut vad den ska täcka och vad du ska väga. Riskbedömningen ska vara skriftlig enligt 11 § AFS 2023:1, och ange vilka riskerna är och om de är allvarliga.
Kartlägg arbetsmoment med belastning
Gå igenom de arbetsuppgifter som utförs och identifiera vilka som innebär fysisk belastning. 6 kap. 4 § räknar upp sex saker som undersökningen särskilt ska ta hänsyn till: arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering, repetitivt arbete, handintensivt arbete och synförhållanden. Den sista glöms nästan alltid bort, trots att dålig belysning och reflexer är en vanlig orsak till att någon sitter vridet eller framåtlutad. Prata med dem som utför arbetet. De vet oftast var det tar.
Bedöm risknivån
Föreskriften ger er de tre måtten: duration, hur länge belastningen varar, frekvens, hur ofta den återkommer, och intensitet, hur mycket den är. En hantering som sker en gång i veckan har en annan risknivå än samma moment utfört hundra gånger om dagen. Du ska också väga in fysiska, organisatoriska och sociala förhållanden som påverkar risken, exempelvis tidspress. Notera om det finns arbetstagare som redan har besvär.
Prioritera och åtgärda
Börja med de moment som har högst risk. Kan arbetsuppgiften utformas annorlunda? Kan utrustning minska belastningen? Kan du organisera arbetet med mer variation och fler pauser? Dokumentera åtgärderna i en handlingsplan med ansvarig och tidplan.
Följ upp
Kontrollera att åtgärderna faktiskt minskat belastningen. Prata med medarbetarna igen. Om besvären kvarstår behöver du antingen justera åtgärden eller prova en annan. Koppla uppföljningen till er nästa skyddsrond eller ert SAM-årshjul.
Vanliga ergonomiska risker per arbetstyp
Ergonomi ser olika ut beroende på vad man arbetar med. Här är exempel på vanliga riskområden i tyngre arbete. Kontor och skärmarbete har egna regler och tas därför upp i ett eget avsnitt längre ned.
Lager, transport och manuell hantering
Tunga lyft, repetitiva lyft och arbete i obekväma ställningar är de största riskerna. Det finns inget gränsvärde i kilo för hur tungt ett lyft får vara. 6 kap. 6 § AFS 2023:10 hänvisar i stället till de påverkande faktorerna i bilaga 5, alltså hur lyftet utförs, hur ofta det sker och om det kombineras med vridning eller räckvidd. Prioritetsordningen i de allmänna råden är tydlig: undvik hälsofarlig manuell hantering helt, minska den om den inte går att undvika, och utbilda först därefter.
Lyfthjälpmedel, rätt arbetshöjd på packytor och utbildning i lyftteknik är grundläggande åtgärder. Men den viktigaste insatsen är ofta organisatorisk: se till att ingen person gör samma tunga moment hela dagen.
Vård och omsorg
Förflyttning av patienter och brukare är ett av de mest belastande momenten i svenskt arbetsliv. Arbete med armarna i obekväma positioner, böjd rygg och kombinationen av tung belastning och tidspress gör vårdsektorn särskilt utsatt.
Arbetsanpassning och tillgång till hjälpmedel som takliftar, glidlakan och höj- och sänkbara sängar är avgörande. Lika viktigt är att bemanningen gör det möjligt att genomföra förflyttningar med rätt teknik och tillräckligt många händer. Samma mönster finns i förskolan, där varje enskilt lyft är lättare men sker många gånger om dagen och nästan alltid i golvhöjd.
Ergonomi på kontor och vid skärmarbete
Kontorsergonomi är den del där reglerna är som mest konkreta, och samtidigt den del som oftast antas vara en fråga om möbler. Utöver belastningsergonomin i 6 kap. AFS 2023:10 gäller ett eget kapitel: 3 kap. AFS 2023:11 om användning av bildskärmar. Det gäller så snart någon arbetar vid en bildskärm, och enligt de allmänna råden till 3 kap. 1 § även när arbetet utförs någon annanstans än på huvudarbetsplatsen, till exempel hemifrån. Undantaget i 2 § är kortvarig användning av bärbar utrustning.
Synundersökning vid mer än en timmes skärmarbete per dag
Enligt 3 kap. 14 § AFS 2023:11 ska du erbjuda en synundersökning till varje arbetstagare som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme under arbetsdagen. Arbetsgivaren står för kostnaden. Visar undersökningen att arbetstagaren behöver särskilda glasögon utprovade för bildskärmsarbetet, och att de vanliga glasögonen inte fungerar, ska arbetsgivaren bekosta även dem. Undersökningarna ska sedan erbjudas regelbundet, och när någon uppger besvär som kan höra samman med synkraven i arbetet.
Det här är det krav som oftast förbises helt på små kontor, och gränsen på en timme om dagen gör att det i praktiken omfattar nästan alla som sitter vid en dator.
Resten av kapitlet är ovanligt detaljerat för att vara arbetsmiljöregler. Det här ska du se till:
- Arbetsplatsen (12 §). Bildskärm och tangentbord ska placeras så att arbetshöjd och blickvinkel passar användarens kroppsmått. Arbetsbordet ska vara stort nog att placera skärm, tangentbord, mus och dokument flexibelt, och arbetstagaren ska kunna avlasta armar och händer på bordsytan.
- Arbetsstolen (13 §). Stadig, lätt att ställa in, med sits och ryggstöd reglerbara i höjdled och ett ryggstöd som går att vinkla.
- Skärm och tangentbord (10 §). Skärmen ska gå att vrida, vinkla och flytta, ljusstyrka och kontrast ska kunna justeras av användaren, skärmen ska vara fri från reflexer och besvärande flimmer, och tangentbordet ska ha matt yta.
- Belysning och synförhållanden (11 §). Allmänbelysningen ska ge lämplig kontrast mot skärmen och anpassas till synkraven i arbetet. Behövs platsbelysning ska den vara justerbar och inte blända. Fönster ska ha en justerbar anordning för att skärma av dagsljus, och arbetsytor ska vara lågreflekterande där det behövs.
- Pauser och variation (6 §). Uppträder synbesvär eller belastningsbesvär trots åtgärder ska arbetet om möjligt ordnas så att personen kan växla till mindre ansträngande uppgifter. Går det inte ska du se till att hen får tillräckliga pauser.
- Styrt arbete (5 §). Bildskärmsarbete som är starkt styrt eller bundet, eller ensidigt upprepat, ska normalt inte förekomma.
- Programvara (7 och 8 §§). Systemen ska vara lämpligt utformade för uppgiften och anpassningsbara till användarens kunskaper. Enligt 9 § får du inte kontrollera arbetsinsatsen via datasystemet utan att arbetstagarna känner till det.
Till detta kommer lokalen som sådan. 5 kap. 23 och 24 §§ AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser kräver belysning anpassad till verksamheten och de synkrav arbetsuppgifterna innebär, av god kvalitet vad gäller belysningsstyrka, färgåtergivning, flimmer, bländfrihet, ljusfördelning och kontraster. 25 § kräver att arbetsplatser utformas så att de kan ge tillfredsställande dagsljus och utblick under arbetsdagen.
Långvarigt stillasittande är i praktiken den mest utbredda ergonomiska risken på kontor. De vanligaste besvären är nack- och axelbesvär, musarm och ryggont. Åtgärderna som fungerar är sällan dyra: höj- och sänkbart skrivbord, skärmens överkant i ögonhöjd på ungefär en armlängds avstånd, extern mus och tangentbord till den bärbara datorn, och framför allt variation mellan sittande och stående. Handlingsutrymmet i 6 kap. 8 § AFS 2023:10 är själva poängen: den som får påverka sitt eget arbete tar pauserna.
Vill du ha hela kontorsmiljön genomgången finns vår artikel om arbetsmiljö på kontor, som täcker inomhusklimat, buller och den psykosociala sidan.
Arbetsgivarens konkreta skyldigheter
Sammanfattningsvis har du som arbetsgivare följande ansvar kopplat till ergonomi:
- Undersöka och bedöma ergonomiska risker regelbundet och vid förändringar
- Åtgärda de risker som identifieras, i första hand genom att ändra hur arbetet organiseras
- Tillhandahålla utrustning som behövs för att arbetet ska kunna utföras utan risk
- Ge kunskap till medarbetarna om bra arbetsställningar och arbetsrörelser, riskerna med olämpliga och tidiga tecken på överbelastning (6 kap. 9 § AFS 2023:10)
- Erbjuda synundersökning till alla som normalt arbetar vid bildskärm mer än en timme om dagen, och bekosta särskilda arbetsglasögon om undersökningen visar att de behövs (3 kap. 14 § AFS 2023:11)
- Dokumentera riskbedömningen skriftligt och de åtgärder som vidtas som en del av ert SAM
Om ditt företag har anställda med särskilda behov gäller dessutom reglerna om arbetsanpassning, som överlappar med ergonomin i många praktiska situationer.
Börja enkelt
Du behöver inte anlita en ergonom för att komma igång. Fråga dina medarbetare var det gör ont, observera arbetsställningarna på plats, och börja med de billigaste åtgärderna: justera skärmhöjd, se till att det finns plats att variera arbetsställning, och schemalägg pauser i repetitiva moment.
Hur SAMkollen hjälper dig med ergonomi
Ergonomisk riskbedömning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. I SAMkollen kan du dokumentera dina riskbedömningar, koppla åtgärder till en handlingsplan med ansvarig och deadline, och följa upp resultaten i er årliga uppföljning. Det gör det enklare att visa att du faktiskt gör det ergonomiarbete som lagen kräver.