Ergonomi på arbetsplatsen: arbetsgivarens ansvar och praktiska åtgärder
Vad är ergonomi i arbetsmiljösammanhang?
Ergonomi handlar om att anpassa arbetet efter människan, inte tvärtom. I en arbetsplatskontext innebär det att arbetsuppgifter, utrustning och arbetsmiljö ska utformas så att de inte leder till belastningsskador, onödig trötthet eller ohälsa.
Det delas ofta in i tre delar: fysisk ergonomi (arbetsställningar, lyft, repetitiva rörelser), kognitiv ergonomi (informationshantering, beslutsfattande, arbetsbelastning) och organisatorisk ergonomi (arbetsfördelning, schemaläggning, pauser). I den här artikeln fokuserar vi främst på den fysiska sidan, den som regleras tydligast i Arbetsmiljöverkets föreskrifter.
Belastningsskador i rörelseorganen, alltså muskler, leder och senor, är den näst vanligaste orsaken till sjukskrivning i Sverige efter psykisk ohälsa. Var femte yrkesverksam person rapporterar besvär som de kopplar till sitt arbete. Det gör ergonomi till en av de mest konkreta delarna av systematiskt arbetsmiljöarbete.
Vad säger lagen om ergonomi?
Arbetsmiljölagen slår fast att arbetsförhållandena ska anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetet ska organiseras så att det kan utföras i lämpliga arbetsställningar och utan att hälsan riskeras.
De mer detaljerade kraven finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter. Reglerna om belastningsergonomi har samlats i AFS 2023:10 (som ersatte den tidigare AFS 2012:2). Föreskriften ställer krav på att arbetsgivaren ska se till att arbetet inte innebär hälsofarliga eller onödigt tröttande belastningar.
Konkret innebär det att du som arbetsgivare ska:
- Undersöka och bedöma risker kopplade till belastning i arbetet
- Vidta åtgärder för att minska ogynnsamma belastningar
- Se till att arbetstagarna har kunskap om vilka arbetsställningar och arbetsrörelser som är gynnsamma
- Organisera arbetet så att tunga lyft, ensidiga rörelser och obekväma arbetsställningar minimeras
Kraven gäller alla typer av arbetsplatser, från kontor och lager till vård, bygg och industri.
Ergonomisk riskbedömning i praktiken
En riskbedömning med fokus på ergonomi behöver inte vara komplicerad. Den ska identifiera var de fysiska belastningarna finns och bedöma om de innebär en risk för ohälsa.
Kartlägg arbetsmoment med belastning
Gå igenom de arbetsuppgifter som utförs och identifiera vilka som innebär fysisk belastning. Det kan vara tunga lyft, repetitiva handrörelser, stillasittande, arbete med armarna ovanför axelhöjd eller arbete i vriden position. Prata med dem som utför arbetet. De vet oftast var det tar.
Bedöm risknivån
För varje moment: hur ofta sker det, hur tungt är det, och hur länge pågår det? En hantering som sker en gång i veckan har en annan risknivå än samma moment utfört hundra gånger om dagen. Notera också om det finns arbetstagare som redan har besvär.
Prioritera och åtgärda
Börja med de moment som har högst risk. Kan arbetsuppgiften utformas annorlunda? Kan utrustning minska belastningen? Kan du organisera arbetet med mer variation och fler pauser? Dokumentera åtgärderna i en handlingsplan med ansvarig och tidplan.
Följ upp
Kontrollera att åtgärderna faktiskt minskat belastningen. Prata med medarbetarna igen. Om besvären kvarstår behöver du antingen justera åtgärden eller prova en annan. Koppla uppföljningen till er nästa skyddsrond eller ert SAM-årshjul.
Vanliga ergonomiska risker per arbetstyp
Ergonomi ser olika ut beroende på vad man arbetar med. Här är exempel på vanliga riskområden.
Kontorsarbete och skärmarbete
Långvarigt stillasittande är en av de mest utbredda ergonomiska riskerna i Sverige. Det handlar inte om att kontorsarbete är farligt, utan om att kroppen inte är gjord för att sitta stilla åtta timmar om dagen.
De vanligaste problemen är nack- och axelbesvär, musarm, och ryggont. Åtgärder som fungerar är höj- och sänkbara skrivbord, bra skärminställning (överkanten i ögonhöjd, en armlängds avstånd), extern mus och tangentbord vid bärbar dator, och framför allt variation. Att byta mellan sittande och stående under dagen minskar belastningen avsevärt.
Lager, transport och manuell hantering
Tunga lyft, repetitiva lyft och arbete i obekväma ställningar är de största riskerna. Gränsvärden för tunga lyft finns i föreskrifterna, men de beror på hur lyftet utförs, hur ofta det sker och om det kombineras med vridning eller räckvidd.
Lyfthjälpmedel, rätt arbetshöjd på packytor och utbildning i lyftteknik är grundläggande åtgärder. Men den viktigaste insatsen är ofta organisatorisk: se till att ingen person gör samma tunga moment hela dagen.
Vård och omsorg
Förflyttning av patienter och brukare är ett av de mest belastande momenten i svenskt arbetsliv. Arbete med armarna i obekväma positioner, böjd rygg och kombinationen av tung belastning och tidspress gör vårdsektorn särskilt utsatt.
Arbetsanpassning och tillgång till hjälpmedel som takliftar, glidlakan och höj- och sänkbara sängar är avgörande. Lika viktigt är att bemanningen gör det möjligt att genomföra förflyttningar med rätt teknik och tillräckligt många händer.
Arbetsgivarens konkreta skyldigheter
Sammanfattningsvis har du som arbetsgivare följande ansvar kopplat till ergonomi:
- Undersöka och bedöma ergonomiska risker regelbundet och vid förändringar
- Åtgärda de risker som identifieras, i första hand genom att ändra hur arbetet organiseras
- Tillhandahålla utrustning som behövs för att arbetet ska kunna utföras utan risk
- Ge kunskap till medarbetarna om bra arbetsställningar och arbetsrörelser
- Dokumentera riskbedömningen och de åtgärder som vidtas som en del av ert SAM
Om ditt företag har anställda med särskilda behov gäller dessutom reglerna om arbetsanpassning, som överlappar med ergonomin i många praktiska situationer.
Börja enkelt
Du behöver inte anlita en ergonom för att komma igång. Fråga dina medarbetare var det gör ont, observera arbetsställningarna på plats, och börja med de billigaste åtgärderna: justera skärmhöjd, se till att det finns plats att variera arbetsställning, och schemalägg pauser i repetitiva moment.
Hur SAMkollen hjälper dig med ergonomi
Ergonomisk riskbedömning är en del av det systematiska arbetsmiljöarbetet. I SAMkollen kan du dokumentera dina riskbedömningar, koppla åtgärder till en handlingsplan med ansvarig och deadline, och följa upp resultaten i er årliga uppföljning. Det gör det enklare att visa att du faktiskt gör det ergonomiarbete som lagen kräver.
Vanliga frågor
Ja, arbetsgivaren ansvarar för att tillhandahålla den utrustning som behövs för att arbetet ska kunna utföras utan risk för ohälsa. Det gäller allt från höj- och sänkbara skrivbord till lyfthjälpmedel i lager och vård.
Arbetsgivaren har samma ansvar för arbetsmiljön vid hemarbete. Det innebär att du ska se till att medarbetaren har rimliga ergonomiska förutsättningar, till exempel genom att erbjuda utrustning eller ersättning för hemmakontoret.
Det finns inget exakt intervall i lagen, men riskbedömningen ska göras regelbundet och alltid vid förändringar i arbetet, till exempel nya arbetsuppgifter, nya lokaler eller ny utrustning. Många arbetsgivare kopplar den till den årliga skyddsronden.
Nej. Ergonomi handlar om hela arbetssituationen, inte bara möbler. Arbetsställningar, arbetsrörelser, tunga lyft, repetitiva moment, pauser och variation i arbetet är alla delar av belastningsergonomi.
Ja. Om en inspektion visar att arbetsgivaren inte lever upp till kraven i föreskrifterna kan Arbetsmiljöverket utfärda förelägganden och i allvarliga fall sanktionsavgifter.
Ergonomi är det bredare begreppet och omfattar samspelet mellan människa, teknik och organisation. Belastningsergonomi är den del som specifikt handlar om hur fysiska belastningar i arbetet påverkar kroppen, framför allt muskler, leder och senor.