Guide
Systematiskt arbetsmiljöarbete: komplett guide
Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är arbetsgivarens skyldighet att löpande undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Här går vi igenom vad AFS 2023:1 kräver paragraf för paragraf, vad som måste vara skriftligt, hur ett SAM-år ser ut i praktiken och vilka misstag som är vanligast.
Uppdaterad
Vad betyder SAM?
SAM står för systematiskt arbetsmiljöarbete: arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att löpande undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Kravet gäller alla arbetsgivare i Sverige, oavsett storlek och bransch, och preciseras i föreskriften AFS 2023:1.
Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?
SAM är en förkortning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att löpande undersöka arbetsmiljön, bedöma riskerna, åtgärda det som behöver åtgärdas och följa upp att åtgärderna fungerade.
Ordet systematiskt är det som gör skillnad. Kravet är inte att arbetsmiljön ska vara perfekt, utan att du ska ha ett arbetssätt som fångar upp risker innan de blir skador, och att arbetssättet ska återkomma. En enstaka insats när något har hänt är inte SAM.
Enligt 1 § AFS 2023:1 handlar arbetet om att undersöka, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs. 5 § lägger till att arbetsmiljöarbetet ska ingå i den dagliga verksamheten och omfatta fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. SAM är alltså inte en pärm som tas fram vid inspektion, utan något som ligger i hur ni arbetar.
Vilka omfattas av kraven?
Alla arbetsgivare i Sverige, från den första anställda, oavsett bransch och storlek. Det finns ingen nedre gräns där kraven börjar gälla, och ingen bransch är undantagen.
Enligt 4 § likställs den som hyr in arbetskraft med arbetsgivare. Bemanningspersonal och inhyrda konsulter omfattas därför av ditt arbetsmiljöarbete när de arbetar hos dig, även om någon annan betalar deras lön.
Driver du enskild firma utan anställda är du inte arbetsgivare i föreskriftens mening. Arbetsmiljölagen ställer ändå krav på dig när du arbetar på ett gemensamt arbetsställe tillsammans med andra.
Företagets storlek avgör inte om du ska bedriva SAM. Den avgör bara hur mycket som måste finnas skriftligt, och den gränsen går vid tio arbetstagare.
Vad säger lagen?
Arbetsmiljölagen (1977:1160) ger grunden: arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.
Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:1 preciserar hur det systematiska arbetsmiljöarbetet ska bedrivas. Den trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2001:1. Kraven i sak är i allt väsentligt desamma, men språket är tydligare och paragrafnumreringen är ny, vilket spelar roll om er dokumentation hänvisar till paragrafer.
AFS 2023:1 är ett av femton häften i Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur och gäller alla arbetsgivare. Övriga häften preciserar särskilda risker och roller: organisatorisk och social arbetsmiljö ligger i AFS 2023:2, kemiska riskkällor i AFS 2023:10 och arbetsutrustning i AFS 2023:11.
Så bedriver du SAM i praktiken
Arbetet återkommer i en cykel med fyra steg: undersöka, bedöma risker, åtgärda och följa upp. Cykeln kallas ofta SAM-hjulet, och själva konceptet förklarar vi i en egen artikel. Här går vi i stället igenom vad du konkret gör i varje steg.
1. Undersöka
Ta reda på hur arbetsmiljön faktiskt ser ut. Skyddsrond tillsammans med de anställda är det vanligaste sättet, men tillbudsrapporter, sjukfrånvaro och samtal på arbetsplatsträffar räknas också. Enligt 11 § ska undersökningen ske regelbundet.
2. Bedöma risker
Väg sannolikhet mot konsekvens och avgör vad som måste åtgärdas nu. Bedömningen ska dokumenteras skriftligt oavsett företagets storlek, och den ska göras även inför planerade förändringar, alltså innan ni flyttar, byter maskin eller omorganiserar.
3. Åtgärda
Åtgärda det som går att åtgärda direkt. Det som behöver vänta förs in i en skriftlig handlingsplan med vad som ska göras, vem som ansvarar och när det ska vara klart. Det följer av 13 §.
4. Följa upp
Kontrollera att åtgärderna gav effekt. En gång per år följer du dessutom upp hela det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt 14 §: fungerade rutinerna, eller behöver arbetssättet ändras?
Vad måste dokumenteras skriftligt?
Det här är den fråga som oftast ställs, och svaret beror på hur många arbetstagare ni är. Gränsen går vid tio. Under tio arbetstagare krävs betydligt mindre på papper, men kraven på själva arbetet är desamma.
| Krav | AFS 2023:1 | Måste vara skriftligt |
|---|---|---|
| Arbetsmiljöpolicy | 7 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Rutiner för arbetsmiljöarbetet | 8 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Uppgiftsfördelning | 9 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Instruktioner vid allvarliga risker | 10 § | Alltid |
| Riskbedömningar | 11 § | Alltid |
| Handlingsplan för åtgärder som dröjer | 13 § | Alltid |
| Resultatet av den årliga uppföljningen | 14 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
Ett krav faller utanför tabellen. Enligt 12 § ska du utreda orsakerna när någon drabbas av ohälsa eller olycksfall i arbetet, eller när ett allvarligt tillbud inträffar. Paragrafen anger ingen skriftlig form, men utredningen är det enda du har kvar att visa efteråt, så skriv ned den ändå.
En praktisk konsekvens: har ni nio anställda och anställer en till, tillkommer fyra skriftliga krav på en gång. Det är enklare att ha rutinerna nedskrivna redan innan ni passerar gränsen än att göra det i efterhand.
Så kan ett SAM-år se ut
Exemplet nedan visar hur ett tillverkande företag med tolv anställda kan lägga upp året. Det är en illustration av hur aktiviteterna kan fördelas, inte ett krav: du väljer själv när de ligger, så länge de blir gjorda och den årliga uppföljningen görs en gång per år.
| När | Aktivitet |
|---|---|
| Januari | Årlig uppföljning av förra årets SAM-arbete. Fungerade rutinerna? Blev åtgärderna gjorda? Resultatet skrivs ned och styr årets planering. |
| Februari | Skyddsrond i produktionen tillsammans med skyddsombudet. Nya risker förs in i riskbedömningen och åtgärderna i handlingsplanen. |
| April | Genomgång av arbetsmiljöpolicy och uppgiftsfördelning. Stämmer de fortfarande med hur företaget ser ut i dag? |
| Maj | Kartläggning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön, till exempel via en enkät om arbetsbelastning och arbetstider. |
| Augusti | Riskbedömning inför den planerade flytten av lagret. Bedömningen görs innan beslutet verkställs, inte efter. |
| Oktober | Skyddsrond på kontoret, med fokus på ergonomi och belysning inför den mörka delen av året. |
| Löpande | Tillbud och olyckor rapporteras när de inträffar och utreds. Nyanställda får arbetsmiljöintroduktion innan de börjar arbeta. |
Poängen med att lägga ut aktiviteterna i förväg är att SAM annars tenderar att rinna ut i sanden. Det vanligaste skälet till att ett företag saknar dokumentation vid en inspektion är inte ovilja, utan att ingen bestämde ett datum.
Roller och ansvar
Arbetsgivaren har det yttersta ansvaret för arbetsmiljön. Uppgifter kan fördelas enligt 9 §, men ansvaret kan aldrig delegeras bort. Den som tar emot en arbetsmiljöuppgift ska ha tillräcklig kompetens, befogenheter och resurser för att kunna utföra den.
Arbetstagare och skyddsombud ska få möjlighet att medverka i arbetsmiljöarbetet enligt 6 §. Det är inte en formalitet: de som utför arbetet ser risker som en chef sällan ser från sitt håll.
Vid fem eller fler anställda ska det finnas ett skyddsombud, och vid femtio eller fler på samma arbetsställe en skyddskommitté. Enligt 10 § ska de anställda dessutom ha tillräckliga kunskaper om riskerna i sitt eget arbete, och vid allvarliga risker ska instruktionerna vara skriftliga.
Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
Stress, arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling ska riskbedömas precis som fysiska risker. Kraven finns i AFS 2023:2, som också reglerar arbetsanpassning för enskilda medarbetare.
SAM och OSA är alltså inte två parallella system. OSA-frågorna hanteras i samma cykel som övriga risker: du undersöker, bedömer, åtgärdar och följer upp. Skillnaden ligger i metoden, eftersom en enkät eller ett samtal ofta fungerar bättre än en rond för att fånga den här typen av risker.
Vanliga misstag
De flesta brister som Arbetsmiljöverket hittar handlar inte om farliga arbetsplatser, utan om systematik som glappar. Här är de som återkommer oftast.
Riskbedömningen görs en gång och uppdateras aldrig
Enligt 11 § ska riskerna bedömas regelbundet och alltid inför planerade förändringar. Flytt, ny maskin, omorganisation eller ny personal utlöser en ny bedömning.
Handlingsplanen saknar ansvarig eller datum
13 § kräver att det framgår vad som ska göras, vem som ansvarar och när det ska vara klart. En lista med åtgärder utan de uppgifterna räknas inte som en handlingsplan.
Bara de fysiska riskerna bedöms
5 § slår fast att arbetsmiljöarbetet omfattar fysiska, psykologiska och sociala förhållanden. Stress, arbetsbelastning och kränkande särbehandling ska bedömas på samma sätt som en trasig stege.
Den årliga uppföljningen blandas ihop med skyddsronden
En skyddsrond undersöker arbetsplatsen. Den årliga uppföljningen enligt 14 § granskar systemet: fungerar rutinerna, blev åtgärderna gjorda, behöver arbetssättet ändras?
Dokumenten hänvisar fortfarande till AFS 2001:1
AFS 2001:1 upphävdes den 1 januari 2025 och numreringen är ny. En pärm som hänvisar till gamla paragrafer pekar på regler som inte finns längre.
Bara olyckor rapporteras, inte tillbud
12 § omfattar ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud. Tillbudet är den gratis varningen: det är billigare att utreda ett nästan-olycksfall än ett faktiskt.
Inhyrd personal glöms bort
Den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare i 4 §. Bemanningspersonal och inhyrda konsulter omfattas av ditt arbetsmiljöarbete på din arbetsplats.
Inspektion och konsekvenser
Arbetsmiljöverket inspekterar cirka 1 500 företag per år. De frågar efter dokumentationen och granskar förhållandena på plats. Saknas riskbedömningar eller handlingsplan får ni ett föreläggande, och i vissa fall en sanktionsavgift.
SAM per bransch
Kraven är desamma överallt, men riskerna är det inte. En förskola och en byggarbetsplats behöver olika checklistor och olika riskprofiler.
Digitalt eller på papper?
Lagen ställer inga krav på formatet. Papper fungerar. Det som avgör är om ni hittar rätt dokument när det behövs, och om någon märker när en åtgärd har passerat sitt datum.
Vanliga frågor
Vad betyder SAM?
SAM är en förkortning av systematiskt arbetsmiljöarbete. Det är arbetsgivarens lagstadgade skyldighet att löpande undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Kraven finns i arbetsmiljölagen och preciseras i föreskriften AFS 2023:1.
Vilken föreskrift gäller för systematiskt arbetsmiljöarbete?
AFS 2023:1, Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd om systematiskt arbetsmiljöarbete. Den trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2001:1. Kraven i sak är i allt väsentligt oförändrade, men paragrafnumreringen är ny.
Vilka företag måste ha systematiskt arbetsmiljöarbete?
Alla arbetsgivare i Sverige, från första anställda, oavsett bransch och storlek. Enligt 4 § AFS 2023:1 likställs även den som hyr in arbetskraft med arbetsgivare. Storleken påverkar inte om du ska bedriva SAM, bara vad som måste vara skriftligt.
Måste SAM dokumenteras skriftligt?
Delvis. Riskbedömningar (11 §), handlingsplaner (13 §) och instruktioner vid allvarliga risker (10 §) ska vara skriftliga oavsett hur många ni är. Arbetsmiljöpolicy (7 §), rutiner (8 §), uppgiftsfördelning (9 §) och resultatet av den årliga uppföljningen (14 §) behöver bara vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare.
Vad är skillnaden mellan SAM och OSA?
SAM är arbetssättet: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. OSA är ett av de områden som ska hanteras inom det arbetssättet, nämligen den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som stress, arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling. SAM regleras i AFS 2023:1 och OSA i AFS 2023:2. Du har alltså inte två system, utan ett system som också omfattar OSA-frågorna.
Hur ofta ska SAM-arbetet följas upp?
Arbetet bedrivs löpande under året, och en gång per år ska hela det systematiska arbetsmiljöarbetet följas upp samlat enligt 14 §. Uppföljningen granskar systemet, inte arbetsplatsen: fungerade rutinerna och blev åtgärderna gjorda? Många företag planerar in den med ett årshjul.
Vad är skillnaden mellan systematiskt arbetsmiljöarbete och en arbetsmiljöpolicy?
Arbetsmiljöpolicyn är ett dokument som beskriver hur arbetsförhållandena ska vara i verksamheten, och krävs enligt 7 §. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är arbetssättet som gör att policyn faktiskt får genomslag. En policy utan riskbedömningar, handlingsplan och uppföljning uppfyller inte kraven.
Vad händer om vi inte bedriver systematiskt arbetsmiljöarbete?
Vid en inspektion frågar Arbetsmiljöverket efter dokumentationen. Saknas den kan ni få ett föreläggande om att rätta till bristerna, i vissa fall förenat med vite, och för en del regelöverträdelser tas en sanktionsavgift ut. Om någon skadas väger det dessutom tungt att ingen riskbedömning gjordes.
Kan vi göra SAM själva eller måste vi anlita en konsult?
De flesta små och medelstora företag klarar SAM på egen hand. Grundkraven handlar om systematik och dokumentation, inte om teknisk expertis. Enligt 15 § och 16 § ska du anlita företagshälsovård eller annan sakkunnig hjälp först när den egna kompetensen inte räcker för en specifik risk.
Redo att komma igång med SAM?
SAMkollen guidar dig genom hela processen, från skyddsrond till årlig uppföljning. Gratis att börja.
Prova SAMkollen gratisMest lästa artiklarna
SAM-hjulet: de fyra stegen i systematiskt arbetsmiljöarbete
SAM-hjulet är cykeln bakom systematiskt arbetsmiljöarbete. Här är de fyra stegen, skillnaden mot årshjulet och vad som måste dokumenteras skriftligt.
Systematiskt arbetsmiljöarbete för småföretag
SAM-arbetet steg för steg, utan konsult. Fyra steg som fungerar oavsett bransch.
AFS 2023:1: 16 paragrafer och vad som måste vara skriftligt
AFS 2023:1 på vanlig svenska: alla 16 paragrafer, vad som måste vara skriftligt, vad tiogränsen gäller och exakt vad som ändrades från AFS 2001:1.
SAM och OSA: så hänger de ihop och vad OSA kräver extra
OSA är inget eget spår vid sidan av SAM. Så hänger AFS 2023:1 och 2 kap. AFS 2023:2 ihop, vad som ska dokumenteras och vad OSA kräver utöver SAM.
Skyddsrond checklista, enkelt och gratis
Gör en skyddsrond själv. Konkreta frågor för bygg, kontor och restaurang.
Så gör du en riskbedömning steg för steg
Riskbedömning är ett krav enligt lag – men det behöver inte ta en hel dag. Här är ett praktiskt upplägg som funkar för dig med 2-49 anställda.
Handlingsplan arbetsmiljö mall - gör åtgärder konkreta
En handlingsplan mall gör åtgärder från riskbedömningen konkreta och spårbara. Vi visar vad som ska ingå, hur du följer upp och hur det hänger ihop med SAM.
Årlig uppföljning av SAM – steg för steg
Den årliga uppföljningen är ett lagkrav. Här är hur du gör den på under en timme, vad du ska granska och hur du dokumenterar.
Arbetsmiljöchecklista för arbetsgivare – steg för steg
En praktisk checklista för arbetsmiljö. Vi visar vad du ska kontrollera, hur ofta, och hur det hänger samman med det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Arbetsmiljöhandbok: vad den ska innehålla enligt AFS 2023:1
Ingen lag kräver en arbetsmiljöhandbok, men varje del i den är ett krav. Här är vad den ska innehålla enligt AFS 2023:1 och hur du håller den aktuell.
Arbetsmiljöförordningen: kraven du som arbetsgivare har
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) kompletterar arbetsmiljölagen. Här är paragraferna som ger dig konkreta krav: anmälan, arkivering, anslag och skyddsombud.