Arbetsmiljöbrott: straff, företagsbot och vem som döms

Vad är arbetsmiljöbrott?

Arbetsmiljöbrott regleras i brottsbalken 3 kap 10 §. Paragrafen är kort och bygger helt på tre andra brott:

Om brott, som i 7–9 §§ sägs, har begåtts genom att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosatt vad som i enlighet med arbetsmiljölagen (1977:1160) ålegat honom till förebyggande av ohälsa eller olycksfall, döms för arbetsmiljöbrott till straff som i nämnda lagrum sägs.

Två saker måste alltså vara uppfyllda samtidigt. Något av brotten i 3 kap 7 till 9 §§ ska vara begånget, alltså vållande till annans död, vållande till kroppsskada eller sjukdom, eller framkallande av fara för annan. Och det ska ha skett genom att någon åsidosatt en skyldighet som arbetsmiljölagen lägger på hen för att förebygga ohälsa eller olycksfall.

Den skyldigheten är framför allt arbetsmiljölagens 3 kap 2 §: arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall.

Tre påföljder som ofta blandas samman

Arbetsmiljöområdet har tre sanktionsspår som fungerar helt olika, och de blandas ofta ihop.

Sanktionsavgift. En avgift som Arbetsmiljöverket beslutar själv genom avgiftsföreläggande, utan domstol. Enligt arbetsmiljölagen 8 kap 5 § ska den vara lägst 1 000 och högst 1 000 000 kronor, och den tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Den gäller bara överträdelser av föreskrifter som pekats ut särskilt. Vi går igenom vad som utlöser dem i guiden om sanktionsavgifter från Arbetsmiljöverket.

Böter eller fängelse enligt arbetsmiljölagen. Lagens 8 kap 1 § ger böter eller fängelse i högst ett år för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot ett föreläggande eller förbud, om det inte förenats med vite. 8 kap 2 § ger böter för bland annat att anlita minderåriga i strid med reglerna, att lämna oriktiga uppgifter till tillsynsmyndigheten, att utan giltigt skäl ta bort en skyddsanordning, och att inte underrätta tillsynsmyndigheten enligt 3 kap 3 a §.

Arbetsmiljöbrott och företagsbot. Brottsbalkens spår, som kräver att någon skadats, dött eller utsatts för fara. Det prövas i domstol efter polisutredning och åtal.

Straffskalorna i de tre underliggande brotten

Eftersom 3 kap 10 § lånar straffet behöver du känna till de tre paragraferna den hänvisar till. Observera att 7 § och 9 § fick sin nuvarande lydelse genom lag (2026:1318), som trädde i kraft den 1 augusti 2026.

Framkallande av fara för annan skiljer sig från de två första. Där krävs ingen inträffad skada, men däremot grov oaktsamhet, och att någon utsatts för livsfara eller fara för svår kroppsskada eller allvarlig sjukdom.

Åklagarmyndigheten sammanfattar spannet som att påföljderna ligger mellan böter och fängelse i sex år, beroende på vilket brott det gäller och omständigheterna.

Vem döms? Uppgiftsfördelningen avgör

Lagtexten säger "vad som i enlighet med arbetsmiljölagen ålegat honom". Straffansvaret följer alltså skyddsansvaret, och skyddsansvaret följer uppgiftsfördelningen.

Åklagarmyndigheten beskriver att en utredning börjar med just det: först måste det utredas vem eller vilka som haft ett skyddsansvar enligt arbetsmiljölagen. Det är därför en otydlig eller odokumenterad ansvarsfördelning är ett problem i två riktningar. Den gör det svårare att bedriva arbetsmiljöarbetet i vardagen, och den gör frågan om vem som bar ansvaret till en öppen fråga i en förundersökning.

Att fördela uppgifter nedåt flyttar inte arbetsgivarens ansvar som sådant, men det kan flytta det straffrättsliga ansvaret till den chef som fått uppgiften. Förutsättningen är att chefen också fått befogenheter, kunskap och resurser att faktiskt utföra den. En chef som fått uppgiften på pappret men varken mandat eller budget har knappast åsidosatt något som ålegat hen. Hur du gör det här konkret går vi igenom i uppgiftsfördelning i arbetsmiljöarbetet, och vad rollen innebär i praktiken i chefsansvar för arbetsmiljö.

Företagsbot: så beräknas den

Företagsbot är den sanktion som träffar företaget i stället för en person. Reglerna finns i brottsbalken 36 kap 23 till 26 §§. De fick sin nuvarande placering och numrering genom lag (2024:783), som trädde i kraft den 8 november 2024, så äldre källor hänvisar till andra paragrafnummer i samma kapitel.

Enligt 36 kap 23 § ska företagsbot åläggas för brott där straffet är strängare än penningböter och brottet begåtts i näringsverksamhet. Dessutom krävs något av två:

1. företaget har inte gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet, eller
2. brottet har begåtts av en person med ledande ställning, eller av någon som annars haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten.

Beloppet bestäms i två steg enligt 36 kap 24 och 25 §§. Först fastställs ett sanktionsvärde på lägst 5 000 och högst 10 000 000 kronor, utifrån straffvärdet för brottsligheten, med särskild hänsyn till skadan eller faran och brottslighetens förhållande till verksamheten. Om sanktionsvärdet uppgår till minst 500 000 kronor ska boten för ett större företag sättas högre, till högst femtio gånger sanktionsvärdet. Vad som är ett större företag följer årsredovisningslagens kriterier, och den förhöjda boten gäller inte staten, kommuner eller regioner.

Arbetsmiljöverket framhåller två saker som ofta förvånar. Någon fysisk person behöver inte bli dömd för att företaget ska betala. Och vilket företag som helst med verksamhet i Sverige kan dömas, även utländska företag utan kontor eller chefer här, det räcker att verksamheten bedrivs yrkesmässigt i landet.

Åklagarmyndigheten beskriver också att det ofta stannar vid enbart en företagsbot, medan talan om personligt ansvar förs i allvarligare fall eller när gärningen begåtts med uppsåt.

Beviskedjan är hårdare än många tror

Att en olycka inträffat räcker inte för en fällande dom. Åklagarmyndigheten beskriver kraven i tre led, och konstaterar att domstolarna ställer höga krav:

1. 1

   Vem hade skyddsansvaret?

   Först måste det utredas vem eller vilka som haft ett skyddsansvar enligt arbetsmiljölagen. Här avgör uppgiftsfördelningen.

2. 2

   Vilka brister orsakade olyckan?

   Åklagaren måste kunna bevisa vilka brister i arbetsmiljöarbetet som orsakade olyckshändelsen. Det ska visas att om den skyddsansvariga gjort vad hen borde enligt lagen, så skulle olyckan med hög grad av sannolikhet inte hänt.

3. 3

   Var oaktsamheten tillräckligt klandervärd?

   För en fällande dom måste oaktsamheten som orsakat olyckan dessutom vara tillräckligt klandervärd.

Arbetsmiljöverket gör också en egen utredning inom sitt tillsynsansvar, och den ingår som regel i underlaget för åklagarens beslut i åtalsfrågan. Det är ett skäl att ta en inspektion från Arbetsmiljöverket på allvar även när den inte handlar om en olycka.

Vad dokumenterat arbetsmiljöarbete faktiskt är värt

Här finns den konkreta kopplingen mellan papper och straffansvar, och den är lätt att missa.

Företagsbot enligt 36 kap 23 § förutsätter, i det första av de två alternativen, att företaget inte har gjort vad som skäligen kunnat krävas för att förebygga brottet. Det är en bedömning av vad ni faktiskt gjorde i förväg. Och arbetsmiljölagen 3 kap 2 a § säger vad som förväntas: arbetsgivaren ska systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten, utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna och vidta de åtgärder som föranleds av detta. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska tidsplaneras, arbetsmiljön och arbetet med den ska dokumenteras i den utsträckning verksamheten kräver, och handlingsplaner ska upprättas.

Det betyder att systematiskt arbetsmiljöarbete enligt AFS 2023:1 inte bara är en regel att följa. Dokumentationen är den bevisning som finns kvar efteråt om vad ni undersökte, vad ni kom fram till och vad ni gjorde åt det.

Poängen är inte att samla papper för en eventuell rättegång. Det är att arbetet som förhindrar olyckan och dokumentationen som visar att ni gjorde det är samma arbete. Har ni det i ett digitalt verktyg som SAMkollen finns datum, ansvarig och historik kvar utan att någon behöver leta i pärmar flera år senare.

Anmälningsplikten: missa den och du riskerar böter

En detalj som är lätt att förbise: att inte anmäla är i sig straffbart. Arbetsmiljölagen 8 kap 2 § punkt 5 ger böter för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet inte lämnar underrättelse till tillsynsmyndigheten enligt 3 kap 3 a §.

Det gäller alltså utöver det som hänt. En allvarlig olycka ska anmälas till Arbetsmiljöverket, och Arbetsmiljöverket kan själv gå vidare med en polisanmälan. Vad som räknas som allvarligt tillbud och hur anmälan görs tar vi i tillbudsrapport och anmäla arbetsskada.