Kvartsdamm: regler, gränsvärde och krav på dokumentation

Kvartsdamm är en kemisk riskkälla, inte bara skräp i luften
Kvartsdamm är respirabelt damm som bildas när kvartshaltigt material bearbetas: betong som slipas, tegel som kapas, sten som krossas, sand som schaktas. Partiklarna är så små att de når ända ner i lungblåsorna, och kroppen kan inte göra sig av med dem. De kapslas in i bindväv, vilket ger inflammation, ärrbildning och gradvis minskad lungvolym.
Det gör kvartsdamm till en kemisk riskkälla i lagens mening, med egna krav på riskbedömning, åtgärder och dokumentation. Enligt Arbetsmiljöverket kan exponering ge silikos, en obotlig lungsjukdom som också kallas stendammslunga, samt KOL och lungcancer.
Det som gör risken lätt att missa är fördröjningen. Symtomen på silikos visar sig oftast först 10 till 30 år efter att exponeringen börjat, och det tidigaste stadiet kan vara svårt att upptäcka även på röntgen. Ingen känner något den dag dammet andas in. Mellan 2013 och 2022 dog noll till fyra personer per år i Sverige av silikos, samtliga män över 65 år, alltså personer vars exponering låg decennier tillbaka.
Respirabel fraktion
Det är inte dammet du ser som är farligast. Den respirabla fraktionen är de partiklar som är små nog att tränga ner i lungblåsorna, och de är osynliga för ögat. Ett arbetsmoment kan därför vara riskfyllt utan att det syns något dammoln.
Reglerna finns i AFS 2023:10, inte i AFS 2015:2
Kraven på kvartshaltigt damm ligger sedan den 1 januari 2025 i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, 10 kap., som har rubriken Kompletterande bestämmelser för vissa kemiska riskkällor. Avsnittet om kvartshaltigt damm är 48 till 58 §§.
De gamla föreskrifterna AFS 2015:2 om kvarts och stendamm i arbetsmiljön är upphävda. Det står uttryckligen i övergångsbestämmelserna till AFS 2023:10. Ändå hänvisar flera av de sidor som rankar högst på "kvartsdamm" fortfarande till AFS 2015:2, bland annat utbildningar som säljs med löftet att de ger kunskaper "enligt AFS 2015:2". Innehållet är inte värdelöst, men paragrafhänvisningarna stämmer inte längre, och det är de du behöver när Arbetsmiljöverket frågar.
Enligt 48 § preciserar och kompletterar 49 till 58 §§ de allmänna kemikaliekraven i 7 till 9 kap. Reglerna gäller arbete med material som innehåller mer än 3 viktprocent kvarts. Enstaka hantering och utomhusarbete med jord- eller sandförorenade lantbruksprodukter är undantagna.
Det betyder två saker. Dels gäller de vanliga kraven på kemiska riskkällor ändå, med kemikalieförteckning och säkerhetsdatablad. Dels tillkommer de särskilda kvartskraven ovanpå. Vill du se hur kapitlen hänger samman finns en genomgång av vilka kapitel i AFS 2023:10 som gäller er.
Gränsvärdet är 0,1 mg/m³
Nivågränsvärdet för kvarts, respirabel fraktion, är 0,1 mg/m³. Det står i gränsvärdeslistan i AFS 2023:14 om gränsvärden för luftvägsexponering, som trädde i kraft den 1 januari 2025.
| Ämne | CAS-nummer | Nivågränsvärde | Anmärkning |
|---|---|---|---|
| Kvarts (respirabel fraktion) | 14808-60-7 | 0,1 mg/m³ | C, M, bindande EU-gränsvärde |
| Kristobalit | 14464-46-1 | 0,05 mg/m³ | C, M |
| Tridymit (respirabel fraktion) | 15468-32-3 | 0,05 mg/m³ | C, M |
Anmärkningarna är inte dekoration. C betyder att ämnet är cancerframkallande. M betyder att medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet. Att kvartsgränsvärdet dessutom är ett bindande EU-gränsvärde innebär att Sverige inte får sätta det högre.
Som arbetsgivare ansvarar du för att halten i luften inte överskrider gränsvärdet. Överskrids det ska åtgärdstrappan tillämpas. För att veta var ni ligger krävs antingen yrkeshygieniska mätningar eller referensmätningar. Enligt 50 § får referensmätningar användas i stället för egna mätningar, men bara om förhållandena är likvärdiga och det finns skriftlig dokumentation på arbetsplatsen som visar det. Lägg märke till villkoret: utan den dokumentationen duger inte en referensmätning som underlag. Mer om hur gränsvärden fungerar finns i vår genomgång av AFS 2023:14 och hygieniska gränsvärden.
Var kvartsdammet uppstår
Kvarts finns i Sveriges vanligaste bergarter, så listan är längre än bara bygg. Arbetsmiljöverket räknar upp mineralutvinning i gruvor och dagbrott, krossverk, betong- och betongvaruindustri, stenindustri, bygg- och anläggningsarbete samt stål- och metallframställning.
Mindre väntat står resten av listan: porslins- och keramiktillverkning, glas- och slipmedelstillverkning, glasvaddstillverkning, färg-, plast- och limtillverkning, gjuterier, asfaltverk, inomhushantering av rotfrukter, dentallaboratorier och sandupptagning från gator. Ett dentallaboratorium känner sig sällan som en dammig arbetsplats, men slipningen av keramik frigör samma partiklar.
På en byggarbetsplats är det framför allt kapning, slipning, bilning, borrning och rivning som frigör dammet. Samma moment i en liten firma ger samma exponering som i ett stort bolag. Kraven i 10 kap. följer materialet och arbetsmomentet, inte antalet anställda: gränsen vid tio anställda som du känner igen från dokumentationskraven i AFS 2023:1 finns inte här.
Åtgärderna, i den ordning lagen kräver
Skyddsåtgärder mot kvartsdamm ska väljas i prioritetsordning. Personlig skyddsutrustning är sista steget, inte första.

Ta bort risken
Byt till ett material utan kvarts, eller välj en annan arbetsmetod. Ett hål som borras i stället för att bilas frigör mindre damm. Det här steget hoppas nästan alltid över, men det är det enda som tar bort exponeringen helt.
Begränsa spridningen
Använd lämplig utrustning, kapsla in eller avskärma den dammande processen, sätt punktutsug vid dammkällan, vattenbegjut materialet eller tillsätt dammbindande medel, utför arbetet från hytt där det går, underhåll utrustningen och städa regelbundet.
Vid arbete i hytt gäller 51 §: hytten ska ha separat tillförsel av ren luft, övertryck och reglerbar temperatur.
Erbjud andningsskydd
Andningsskydd ska erbjudas när steg 1 och 2 inte är möjliga eller inte räcker, eller när respirabelt kvartsdamm överskrider gränsvärdet trots åtgärderna. Grundkravet är individuellt anpassat skydd med P3-filter som byts tillräckligt ofta.
Fläktmatat skydd eller andningsapparat med extern luftförsörjning rekommenderas vid långa arbeten, fysiskt krävande arbete och för den som har skägg eller skäggstubb. Halvmask får användas vid korta arbeten bara om bäraren är rakad och har klarat ett individuellt tättsittningstest.
Två förbud är lätta att missa. Enligt 52 § får kvartshaltigt blästermedel inte användas vid manuell blästring, med undantag för slutet blästerskåp med utsug och för våtblästring. Enligt 53 § får kristobalithaltigt filtermaterial inte användas för vattenrening, om inte dammspridning vid dosering hindras effektivt.
Och så städningen, som 54 § gör till ett krav i sig: arbetsplatsen där kvartshaltigt material hanteras ska hållas ren från kvartshaltigt damm, och det ska finnas rutiner för regelbunden rengöring som utgår från riskbedömningen. Kraven gäller även hytter, personalrum och intilliggande lokaler. Dammet vandrar dit folk äter lunch om ingen hindrar det. Om andningsskydd blir aktuellt, se också våra regler för personlig skyddsutrustning.
Det här ska finnas dokumenterat
Här skiljer sig kvartsreglerna från mycket annat: dokumentationen är inte en biprodukt, den är själva kravet, och den är sanktionsbelagd.
Dokument som ska finnas på arbetsplatsen
- Dokumenterad riskbedömning med valda åtgärder (49 §)
- Underlag som visar att referensmätningar är likvärdiga, om sådana används (50 §)
- Rutiner för regelbunden rengöring (54 §)
- Protokoll från kontroll av dammbegränsande utrustning, högst 6 månader gamla (55 §)
- Medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg för exponerade (57 §)
- Bekräftelse på anmälan av mobil kross, asfaltverk eller betongstation (58 §)
Enligt 49 § ska du skriftligt dokumentera resultatet av riskbedömningen och vilka åtgärder du har valt, och dokumentationen ska finnas tillgänglig på arbetsplatsen. Den ska bland annat täcka vilka arbetsmoment som kan ge exponering, varifrån dammet bildas och sprids, vilka skyddsåtgärder som valts, exponeringen i förhållande till gränsvärdet, vilka arbetstagare som behöver medicinska kontroller, vilka som deltog, datum och vem som godkände den.
Kontrollkravet i 55 § gäller funktion och prestanda hos de anordningar som används för att minska exponeringen, alltså processventilation, allmänventilation och dammbegränsande utrustning på maskiner och handverktyg. Kontrollerna ska göras med högst 6 månaders mellanrum, oftare om förhållandena kräver det, dokumenteras skriftligt och finnas tillgängliga på arbetsplatsen.
Utöver det ska du enligt 56 § minst en gång per år följa upp de åtgärder som genomförts och bedöma om de fungerar för alla berörda arbetstagare. Det är samma årsrytm som i er övriga riskbedömning, så lägg uppföljningen där i stället för att driva den som ett eget spår.
Tre sanktionsavgifter
Sanktionsavgifter i 10 kap.
49 §, dokumenterad riskbedömning. Den arbetsgivare som inte kan uppvisa dokumentationen ska betala en sanktionsavgift på 15 000 till 150 000 kronor. Under 500 anställda beräknas den som 15 000 kronor plus 271 kronor per ytterligare anställd, avrundat nedåt till närmaste hundra.
55 §, kontroll av dammbegränsande utrustning. Samma avgiftsintervall och samma beräkningsformel.
58 §, anmälan av mobila anläggningar. Fast avgift på 5 000 kronor. Innan ett mobilt krossverk, ett mobilt asfaltverk eller en mobil betongstation tas i bruk ska det anmälas till Arbetsmiljöverket, och flyttas anläggningen ska en ny anmälan göras med den nya adressen inom tre månader.
Det som utlöser avgiften i 49 och 55 §§ är alltså inte att dammet är för högt. Det är att du inte kan visa papperet. En arbetsplats med utmärkt utsug och nollställd exponering får ändå betala om riskbedömningen ligger i huvudet på platschefen.
Medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg
Medicinska kontroller med bedömning för tjänstbarhetsintyg krävs enligt 57 § när två villkor är uppfyllda samtidigt: halten respirabelt kvarts- eller kristobalitdamm uppgår till minst halva gränsvärdet, och arbetet pågår mer än 20 timmar per vecka under sammanlagt minst tre månader per år.
Detaljerna regleras i AFS 2023:15 om medicinska kontroller, där kvarts hör till de fibrosframkallande dammen i 6 kap. Konsekvensen är skarp: utan giltigt tjänstbarhetsintyg får personen inte sysselsättas i arbetet, och det utlöser en egen sanktionsavgift. Vår genomgång av medicinska kontroller och tjänstbarhetsintyg förklarar de två spåren och vilket som gäller när.
Notera tröskeln på halva gränsvärdet, alltså 0,05 mg/m³ för kvarts. Den är lätt att passera utan att någon reagerar, eftersom gränsvärdet i sig inte överskrids. Det är ett av skälen att mätningen eller referensmätningen behöver göras innan arbetet drar igång, inte efteråt.
Så får du ordning på det i praktiken
Börja i materialet: vilka av era material innehåller mer än 3 viktprocent kvarts, och vilka arbetsmoment frigör damm från dem? Det svaret styr allt annat. Sedan mäter eller referensmäter ni, väljer åtgärder i prioritetsordning, skriver ner riskbedömningen med de åtta punkterna, sätter ett halvårsintervall på utrustningskontrollen och en årlig uppföljning.
Det mesta av detta är dokumentationsarbete med återkommande datum, och det är precis där pärmen brister: kontrollen som skulle göras i mars, intyget som gick ut i somras. Har du den sortens återkommande krav i ett system med påminnelser i stället för i ett kalkylblad är det svårare att missa dem. Det är en av sakerna SAMkollen är byggt för, men metoden ovan gäller oavsett vilket verktyg du använder.
För bygg- och anläggningsföretag hänger kvartsarbetet dessutom ihop med resten av arbetsmiljöarbetet på plats, se våra samlade råd för arbetsmiljö i byggbranschen.
Viktigt att komma ihåg
- Reglerna är AFS 2023:10, 10 kap., 48 till 58 §§. AFS 2015:2 är upphävd, även om kurser och leverantörssidor fortfarande hänvisar till den.
- Gränsvärdet är 0,1 mg/m³ för respirabel kvarts. Kristobalit och tridymit ligger på 0,05. Kvarts är märkt cancerframkallande och har ett bindande EU-gränsvärde.
- Gäller material med mer än 3 viktprocent kvarts. Antalet anställda spelar ingen roll, till skillnad från dokumentationskraven i AFS 2023:1.
- Åtgärder i ordning: ta bort, begränsa, skydda. Andningsskydd är sista steget, och halvmask kräver rakad bärare och godkänt tättsittningstest.
- Tre sanktionsavgifter. Saknad dokumenterad riskbedömning och uteblivna halvårskontroller kostar 15 000 till 150 000 kronor, oanmäld mobil anläggning 5 000.
- Silikos syns sent. Symtomen kommer ofta 10 till 30 år efter exponeringen, så dagens åtgärder skyddar mot något ingen känner idag.