Kemiska risker på arbetsplatsen: så hanterar du dem rätt

Kemiska risker finns på fler ställen än du tror

Många tänker på fabriker och laboratorier när kemiska risker kommer på tal. Men verkligheten är bredare. En frisörsalong har blekning och färgmedel. En restaurang har starka avfettningsmedel. Ett kontor har toner, rengöringsmedel och ibland mögel i ventilationen. En byggarbetsplats har kvartsdamm, betongdamm och lösningsmedel.

Om det finns något ämne på din arbetsplats som kan påverka hälsan genom inandning, hudkontakt eller förtäring, då har du en kemisk riskkälla. Och då gäller reglerna.

Vad säger lagen?

Sedan 2024 samlas de kemiska reglerna i AFS 2023:10 (Risker i arbetsmiljön, avsnitt V). Den ersatte de äldre föreskrifterna AFS 2011:19 och samlar kraven under ett och samma regelverk.

Kraven kan sammanfattas i fyra delar.

Identifiera. Du ska veta vilka kemiska riskkällor som finns. Det gäller inte bara produkter du köper in, utan även ämnen som bildas under arbetet, som svetsrök, damm och avgaser.

Bedöm. Du ska bedöma hur allvarliga riskerna är och om befintliga skyddsåtgärder räcker. Riskbedömningen ska dokumenteras.

Åtgärda. Risker ska minimeras. I första hand genom att byta till ett mindre farligt ämne. I andra hand genom tekniska åtgärder som ventilation. Personlig skyddsutrustning är sista utvägen.

Informera. Alla som arbetar med kemiska riskkällor ska veta vilka risker som finns och hur de skyddar sig.

Kemikalieregistret: din grundsten

Ett kemikalieregister är en förteckning över alla kemiska produkter som finns på arbetsplatsen. Det låter byråkratiskt, men det behöver inte vara komplicerat. Ett kalkylblad räcker för de flesta.

Registret ska innehålla produktens namn och användningsområde, var den förvaras, hänvisning till säkerhetsdatablad och en notering om produkten klassas som farlig.

Säkerhetsdatabladen får du från leverantören. De ska finnas tillgängliga för alla som hanterar produkten. Förvara dem digitalt eller i en pärm som alla vet var den står.

Riskbedömning steg för steg

Att riskbedöma kemiska riskkällor följer samma princip som annan riskbedömning, men med några tillägg specifika för kemikalier.

1. 1

   Gå igenom kemikalieregistret

   Ta fram ditt register. Är det komplett? Saknas något? Gå runt på arbetsplatsen och kontrollera att allt stämmer. Kolla under diskbänken, i städskåpet, i verkstaden, i förrådet.

2. 2

   Läs säkerhetsdatabladen

   Titta framför allt på avsnitt 2 (faroidentifiering), avsnitt 7 (hantering) och avsnitt 8 (begränsning av exponeringen). Vilka faror har ämnet? Vilken skyddsutrustning rekommenderas?

3. 3

   Bedöm exponeringen

   Vem exponeras? Hur ofta? Hur länge? En produkt som används dagligen av samma person innebär större risk än en produkt som plockas fram en gång per kvartal. Tänk också på om ämnen kombineras och hur ventilationen ser ut.

4. 4

   Bedöm risknivån

   Kombinera farligheten (vad säkerhetsdatabladet säger) med exponeringen (hur mycket och hur ofta). Hög farlighet och hög exponering = hög risk. Låg farlighet och låg exponering = lägre risk, men den ska ändå dokumenteras.

5. 5

   Bestäm åtgärder

   Kan du byta ut produkten mot en mindre farlig? Kan du ändra arbetsmetoden så att exponeringen minskar? Kan du förbättra ventilationen? Behövs personlig skyddsutrustning?

6. 6

   Dokumentera och följ upp

   Skriv ned vad du fann, vilka åtgärder du beslutat och vem som ansvarar. Följ upp att åtgärderna genomförs.

Substitutionsprincipen: byt ut det farliga

En central princip i kemireglerna är substitution. Det innebär att du ska byta ut en farlig kemisk produkt mot en mindre farlig, om det är tekniskt möjligt. Det gäller även om du har fungerande skyddsåtgärder.

Du behöver inte byta till ett perfekt alternativ. Men du ska kunna visa att du har undersökt om det finns bättre alternativ och motivera varför du har valt det du har.

I praktiken handlar det ofta om att välja en avfettare med lägre flyktighet, ett lim utan isocyanater eller ett rengöringsmedel utan starka syror. Fråga din leverantör om alternativ.

Hygieniska gränsvärden

Arbetsmiljöverkets föreskrifter (AFS 2023:14) anger gränsvärden för luftföroreningar i arbetsmiljön. Det finns gränsvärden för ungefär 500 ämnen. Gränsvärdet anger den högsta halt av ett ämne som är acceptabel i inandningsluften under en arbetsdag.

Om du misstänker att halten av ett ämne på din arbetsplats närmar sig gränsvärdet, ska du mäta. Mätningar ska utföras av en ackrediterad aktör. Företagshälsovården kan ofta hjälpa till med detta.

Märkning och förvaring

Alla behållare med kemiska produkter ska vara märkta. Det gäller även om du har hällt över en produkt i en annan flaska. Omärkta flaskor är en av de vanligaste bristerna vid Arbetsmiljöverkets inspektioner.

Förvaring ska ske så att obehöriga inte kommer åt produkterna och så att spill inte sprids. Brandfarliga varor ska förvaras enligt brandskyddsreglerna. Ämnen som kan reagera med varandra ska förvaras åtskilda.

Vad gör du om något händer?

Om en anställd exponeras för en kemikalie på ett sätt som kan orsaka skada, agera direkt. Säkerhetsdatabladet (avsnitt 4) beskriver första hjälpen-åtgärder för det specifika ämnet. Se till att denna information är tillgänglig där kemikalien används.

Anmäl allvarliga tillbud och olyckor till Arbetsmiljöverket. En tillbudsrapport ska skrivas även vid händelser som kunde ha lett till skada men inte gjorde det.

Praktisk checklista

Nästa steg

Börja med kemikalieregistret. Gå igenom vad som faktiskt finns och används. Läs säkerhetsdatabladen och gör en riskbedömning. Det behöver inte ta mer än en förmiddag för ett litet företag.

Med SAMkollen kan du dokumentera kemiska riskbedömningar, koppla dem till åtgärder och följa upp i ditt årshjul. Allt samlat på ett ställe.