AFS 2023:14: hygieniska gränsvärden och när ni måste mäta
Vad är AFS 2023:14?
AFS 2023:14 heter "Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön" och är Arbetsmiljöverkets lista över hur hög halten av ett ämne får vara i den luft era anställda andas in. Föreskriften trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2018:1 om hygieniska gränsvärden. Den innehåller gränsvärden för ungefär 500 ämnen och ämnesgrupper, plus reglerna för hur en mätning ska gå till och dokumenteras.
Det som förvirrar flest är att föreskriften bara är halva regelverket. AFS 2023:14 säger vad gränsen går vid. Skyldigheten att över huvud taget undersöka, bedöma och mäta står i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, 7 kap. Det framgår av 3 § AFS 2023:14, som uttryckligen hänvisar dit. Ni behöver alltså läsa båda för att veta vad ni ska göra.
Föreskrifterna gäller all verksamhet där luftföroreningar förekommer eller bildas (2 §). Det är en bred formulering: svetsrök, slipdamm, mjöldamm i ett bageri, lösningsmedelsångor vid limning och avgaser i en verkstad är alla luftföroreningar. Arbetsgivaren ansvarar för att reglerna följs, och med arbetsgivare likställs den som hyr in arbetskraft (4 §).
Nivågränsvärde och korttidsgränsvärde
Ett hygieniskt gränsvärde är gränsvärdet för genomsnittshalten av en luftförorening i inandningsluften, beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Det finns två sorter, och de mäts på olika sätt (5 §):
- Nivågränsvärde (NGV). Gäller en arbetsdag, upp till 8 timmar. Nivågränsvärden är bindande och får inte överskridas (11 §).
- Korttidsgränsvärde (KGV). Gäller 15 minuter. För ammoniak, monoisocyanater och diisocyanater är referenstiden 5 minuter, för akrylsyra 1 minut. Bindande korttidsgränsvärden får inte överskridas (12 §).
Ett korttidsgränsvärde med anmärkningen V är vägledande i stället för bindande, och ska användas som ett rekommenderat högsta värde.
Till det kommer hygienisk effekt, som är det begrepp de flesta missar. Exponeras någon för flera ämnen som påverkar samma organ med likartad verkningsmekanism ska den sammanlagda påverkan bedömas (10 §). Varje uppmätt halt divideras med sitt gränsvärde och kvoterna läggs ihop. Exponeringen är godtagbar bara om summan är högst 1. Två ämnen som var för sig ligger på 70 procent av sitt gränsvärde kan alltså tillsammans vara otillåtna.
Allmänna råd om kortvarig exponering
Exponering som motsvarar ett 15-minuters korttidsgränsvärde bör inte förekomma under längre tid än 15 minuter per timme. Motsvarar den ett 5-minutersvärde bör den inte förekomma mer än en gång per 20 minuter.
När måste ni mäta luftföroreningar?
Grundregeln står i 7 kap. 11 § AFS 2023:10: ni ska se till att yrkeshygieniska mätningar genomförs om ni inte på annat sätt kan bedöma om halten är godtagbar i förhållande till gränsvärdena i bilaga 1. Mätning är alltså inte alltid obligatorisk, men bedömningen är det.
Och här sitter detaljen som är lätt att missa: om ni landar i att mätning inte behövs ska skälen för det dokumenteras skriftligt (7 kap. 11 § andra stycket). Samma sak gäller själva halten. Skälen till att halten bedöms som godtagbar eller inte ska dokumenteras skriftligt (7 kap. 10 §). Ett muntligt "det känns inte så illa hos oss" är inte en bedömning.
Vid bedömningen ska ni enligt 7 kap. 10 § också ta hänsyn till den sammantagna risken, till fysiskt påfrestande arbete som ökar upptaget av ämnet, till om ämnet kan tas upp via huden, och till under vilka förutsättningar halten bedöms vara godtagbar. Det sista är viktigt: en bedömning som bara gäller när punktutsuget är igång ska säga det.
För fem grupper av ämnen är mätning däremot obligatorisk så fort exponering via inandning kan förekomma (9 § AFS 2023:14, med kraven i 8 kap. AFS 2023:10):
Obligatorisk mätning vid exponering för
- Bly och oorganiska blyföreningar
- Etylenoxid
- Kadmium och oorganiska kadmiumföreningar
- Styren, vinyltoluen eller andra reaktiva monomerer vid esterplastframställning
- Särskilt farliga syntetiska oorganiska fibrer
Mätresultatet är sedan ett av underlagen i er riskbedömning av kemiska riskkällor, tillsammans med säkerhetsdatabladen.
Så ska mätningen gå till
Fyra krav styr utförandet, och de är konkreta nog att pricka av.
Kontrollera kompetensen hos den som mäter
Arbetsgivaren ska se till att den som mäter har kunskaper om hur man planerar och genomför mätningar, behandlar mätdata, tolkar resultat och redovisar dem i en mätrapport enligt bilaga 2 (6 §). Arbetsmiljöverkets allmänna råd pekar på standarden SS-EN 689:2018+AC:2019 som metodstöd. Notera vad kravet faktiskt är: föreskriften kräver inte att mätningen görs av ett ackrediterat labb, den kräver att den som mäter har de fyra kunskaperna. I praktiken köper de flesta ändå tjänsten av ett mätlabb eller företagshälsovården, eftersom kunskapskravet och kravet på mätrapportens innehåll är svårt att möta internt.
Planera mätningen tillsammans
Mätningarna ska planeras i samverkan mellan arbetsgivare och berörda arbetstagare, samt skyddsombud eller arbetsmiljöombud om ett sådant finns (7 §). Samverkan ska ske före mätningen, inte när resultatet ligger på bordet.
Mät på rätt personer, vid normal drift
Mätningen ska göras i inandningsluften på så många arbetstagare att exponeringen går att bedöma för alla som är exponerade, och den ska avse förhållandena vid normal drift (8 §). Vid behov ska ni även mäta under andra förhållanden, till exempel vid rengöring, driftstörning eller uppstart.
Mät tillräckligt länge
Mätningen ska pågå så länge att resultatet går att jämföra med gränsvärdet, och den uppmätta delen av arbetstiden ska vara representativ (11 §). De allmänna råden anger att en arbetsdag normalt är åtta timmar och att man då behöver mäta under minst 75 procent av arbetstiden. Korttidsmätningar ska läggas vid de tidpunkter då höga kortvariga exponeringar misstänks (12 §).
Vad mätrapporten ska innehålla
Mätresultaten ska dokumenteras i en rapport med de uppgifter som framgår av bilaga 2 (13 §), och rapporten ska sparas i minst fem år enligt 3 § arbetsmiljöförordningen. Bilaga 2 räknar upp 22 punkter. Det är betydligt mer än ett provsvar från labbet, och det är den vanligaste bristen när en rapport underkänns.
Rapporten ska bland annat innehålla:
- Verksamheten. Företagets namn, adress och arbetsställe, typ av verksamhet och syftet med mätningen.
- Omfattningen. Vilka ämnen som mätts och hur många arbetstagare som berörs av luftföroreningen.
- Förutsättningarna. Vilken typ av ventilation som används, produktionsförhållandena vid mättillfället, klimatuppgifter vid mätning utomhus, och en skiss eller ett fotografi över arbetsplatsen.
- Skyddsutrustningen. Vilken typ av andningsskydd och annan personlig skyddsutrustning som använts, och när.
- Tiderna. Total arbetstid per dag med start, stopp och längre pauser, hur länge varje arbetsmoment pågått i genomsnitt per dag och per vecka, och tiden för fysiskt tungt arbete om sådant förekommer.
- Spårbarheten. Uppgifter som gör det möjligt att identifiera de arbetstagare mätningen utförts på, kontaktuppgifter till den som mätt, datum, mätmetod, mätutrustning, analysmetod och vilket analyslaboratorium som anlitats.
- Sammanställningen. Mätresultaten jämförda med gränsvärdena, eventuella tidigare mätningar och rekommenderade åtgärder. Har mätningen gjorts med flera delmätningar under en dag ska ett tidsvägt dagsmedelvärde anges.
Beställ rapporten rätt från början
Punkterna om ventilation, produktionsförhållanden, arbetstider och skiss över arbetsplatsen är uppgifter labbet inte har. Kom överens om vem som levererar vad redan när ni beställer mätningen, annars sitter ni med ett provsvar som inte uppfyller bilaga 2.
Om ett gränsvärde överskrids
Överskrids ett hygieniskt gränsvärde måste ni vidta åtgärder omedelbart (7 kap. 10 § AFS 2023:10). Åtgärderna ska väljas i den prioritetsordning som kallas åtgärdstrappan (7 kap. 13 §), och personlig skyddsutrustning ligger längst ned:
- Eliminera risken.
- Byta till en annan kemisk riskkälla eller metod som medför mindre risk.
- Minimera exponeringen genom ett slutet system eller liknande.
- Begränsa risken genom arbetsmetoder, processer eller tekniska anordningar som ger så låg exponering som möjligt.
- Använda processventilation eller andra tekniska skyddsåtgärder så nära källan som möjligt.
- Organisera arbetet så att bara den personal som behövs är närvarande.
- Använda personlig skyddsutrustning.
Att dela ut andningsskydd och låta processen vara är alltså inte en godkänd lösning, om något av stegen ovanför är rimligt att genomföra.
Sedan kommer kravet som är lätt att missa: ni ska mäta om. En kontrollmätning ska genomföras senast tre månader efter att åtgärden vidtagits, för att visa att halten nu är godtagbar (7 kap. 16 §). Mätning behövs inte om det är uppenbart onödigt. Lägg in datumet direkt när åtgärden beslutas, så följer det med i handlingsplanen i stället för att falla bort.
Märkningarna i gränsvärdeslistan
Kolumnen "Anm." i bilaga 1 säger ofta mer om vad ni behöver göra än själva siffran. Förkortningarna betyder:
- B. Ämnet är ototoxiskt och kan orsaka hörselskada. Exponering nära gränsvärdet samtidigt som bullret ligger nära insatsvärdet 80 dB kan ge ökad skaderisk.
- C. Ämnet är cancerframkallande.
- H. Ämnet tas lätt upp genom huden. Gränsvärdet bedöms ge tillräckligt skydd bara om huden är skyddad.
- M. Medicinska kontroller kan krävas för hantering av ämnet.
- R. Reproduktionsstörande ämne som kan skada fertiliteten och det ofödda barnet.
- S. Sensibiliserande ämne. H S avser allergi eller överkänslighet i huden, L S i övre och nedre luftvägarna.
- V. Vägledande korttidsgränsvärde, ett rekommenderat högsta värde som inte bör överskridas.
En H-märkning innebär i praktiken att en luftmätning under gränsvärdet inte räcker som underlag. Ni måste också kunna visa att hudkontakten är hanterad, vilket är precis den kopplingen 7 kap. 10 § gör när den kräver att ni tar hänsyn till upptag via huden.
Vilka gränsvärden ändras
Gränsvärdeslistan är inte statisk. AFS 2023:14 har ändrats sedan den trädde i kraft, genom AFS 2025:5 (i kraft 19 december 2025) och AFS 2025:2 (i kraft 9 april 2026). Arbetsmiljöverkets konsoliderade version har ändringar införda till och med AFS 2025:5. Använder ni en utskrift eller en egen sammanställning från 2024 eller 2025 är den sannolikt inaktuell, och det är värt en kontroll innan nästa mätning beställs.
Övergångstiderna i föreskriften har nu löpt ut för nickelföreningar (18 januari 2025), dieselavgaser vid gruvdrift under jord och tunnelbygge (21 februari 2026), akrylnitril och bensen (5 april 2026) och beryllium (11 juli 2026). De skärpta värdena gäller alltså i dag. Bensen sänktes till 0,66 mg/m³ (0,2 ppm) från tidigare 1,5 mg/m³ (0,5 ppm), och akrylnitril till 1 mg/m³ (0,45 ppm) från 4,5 mg/m³ (2 ppm).
Kadmium skärps 11 juli 2027
Nivågränsvärdet för kadmium och oorganiska kadmiumföreningar sänks från 0,004 mg/m³ till 0,001 mg/m³ den 11 juli 2027. Kadmium är dessutom ett av de ämnen där mätning är obligatorisk. Hanterar ni kadmium, planera in en mätning mot det nya värdet i god tid, så att ni hinner åtgärda innan det börjar gälla.
Viktigt att komma ihåg
- Gränsvärdena står i AFS 2023:14, skyldigheten att mäta i AFS 2023:10. Läs 7 kap. 10 till 16 §§ parallellt med gränsvärdeslistan.
- Bedömningen är alltid obligatorisk, mätningen inte alltid. Men både skälen till att halten är godtagbar och skälen till att mätning inte behövs ska dokumenteras skriftligt.
- Mätrapporten har 22 obligatoriska punkter och sparas i fem år. Ventilation, produktionsförhållanden och arbetstider är uppgifter ni själva måste bidra med.
- Vid överskridande gäller åtgärdstrappan och ommätning inom tre månader. Personlig skyddsutrustning är sista steget, inte första.
Hela författningstexten med gränsvärdeslistan finns hos Arbetsmiljöverket: Gränsvärden för luftvägsexponering i arbetsmiljön (AFS 2023:14). Reglerna om undersökning, bedömning och åtgärder finns i AFS 2023:10 om risker i arbetsmiljön, och Arbetsmiljöverket har en kortare ingång på sidan om gränsvärden för luftvägsexponering.
Testa SAMkollen gratis och håll ihop riskbedömningen av kemiska riskkällor, besluten om mätning, mätrapporterna och datumet för ommätning på ett ställe, med eller utan HR-avdelning.