Buller på arbetsplatsen: gränsvärden, regler och åtgärder
Vad räknas som buller?
Buller är oönskat ljud. Det kan vara hörselskadligt, som slipmaskiner i en verkstad, eller störande, som prat och telefonsamtal i ett kontorslandskap. Båda typerna är arbetsmiljöproblem.
Hörselskadligt buller är ljud med så hög nivå att det kan ge permanent hörselnedsättning. Det drabbar framför allt industri, bygg och transport. Men även kortvariga ljudtoppar, som slag eller tryckluft, kan skada hörseln vid en enda exponering.
Störande buller är ljud som inte nödvändigtvis skadar hörseln men som gör det svårt att koncentrera sig, kommunicera eller återhämta sig. Det är vanligt i kontorsmiljöer, skolor och vården. Forskning visar att störande ljud ökar stressnivåerna och sänker produktiviteten, även om decibelnivån är långt under gränsvärdena.
Vad säger lagen?
Reglerna om buller finns i AFS 2023:10 (Risker i arbetsmiljön), som sedan 1 januari 2025 ersätter den tidigare föreskriften AFS 2005:16. Innehållet är i stort sett detsamma, men det ingår nu i Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur.
Lagen kräver att du som arbetsgivare:
- Kartlägger och bedömer bullerexponeringen i din verksamhet
- Vidtar åtgärder för att minska bullret vid källan
- Erbjuder hörselskydd och hörselundersökningar vid behov
- Informerar och utbildar personalen om riskerna
- Dokumenterar allt i ditt systematiska arbetsmiljöarbete
Du kan inte lösa det genom att bara dela ut hörselskydd. Regelverket kräver att du i första hand åtgärdar bullret vid källan.
Gränsvärden och insatsvärden
Regelverket arbetar med tre nivåer: undre insatsvärde, övre insatsvärde och gränsvärde. De mäts i tre olika mått.
Undre insatsvärdet (80 dB(A) daglig exponering, 135 dB(C) impulstoppvärde): Här ska du erbjuda hörselskydd och ge personalen möjlighet till hörselundersökning. Du ska också informera om riskerna.
Övre insatsvärdet (85 dB(A) daglig exponering, 137 dB(C) impulstoppvärde): Här är hörselskydd obligatoriska. Du ska upprätta ett åtgärdsprogram för att minska exponeringen. Arbetsplatsen ska skyltas och avgränsas om möjligt.
Gränsvärdet (85 dB(A) daglig exponering, 135 dB(C) impulstoppvärde, med hänsyn till hörselskydd): Får aldrig överskridas. Om det gör det ska arbetet avbrytas och åtgärder vidtas omedelbart.
Skillnaden mellan övre insatsvärde och gränsvärde är att gränsvärdet tar hänsyn till det skydd som hörselskydden ger. Insatsvärdena mäts utan hörselskydd.
Branscher med hög risk
| Bransch | Typisk bullerkälla | Risk |
|---|---|---|
| Bygg | Borrmaskiner, slipmaskiner, kompressorer | Hörselskada, tinnitus |
| Industri och tillverkning | Pressar, stansar, fläktar | Hörselskada, stress |
| Transport och logistik | Motorbuller, lastning | Hörselskada |
| Restaurang | Diskmaskiner, fläktar, högt tempo | Stress, trötthet |
| Kontor | Öppna landskap, samtal, ventilation | Koncentrationssvårigheter, stress |
| Skola och förskola | Barngrupper, dålig akustik | Röstproblem, stress |
Även om din bransch inte finns på listan betyder det inte att du kan bortse från frågan. Gör en riskbedömning och ta reda på hur det ser ut i just din verksamhet.
Så mäter du buller
En bullermätning kan vara allt från en enkel orientering till en detaljerad yrkeshygienisk mätning. Vad du behöver beror på risknivån.
Orientering
Börja med att gå runt på arbetsplatsen och lyssna. Måste folk höja rösten för att prata med varandra på en meters avstånd? Då är ljudnivån sannolikt över 80 dB(A) och du bör mäta noggrannare.
Mätning med ljudnivåmätare
En kalibrerad ljudnivåmätare ger dig ett exakt värde. Du kan mäta ekvivalent ljudnivå (medelnivå över tid) och impulstoppvärde (kortvariga ljudspikar). Mätningen ska göras under representativa arbetsförhållanden.
Dosimeter
Om bullerexponeringen varierar mycket under dagen kan en personburen dosimeter ge en mer rättvisande bild. Den bärs av den anställda under en hel arbetsdag och beräknar den totala exponeringen.
Hör av dig till företagshälsovården
Många företagshälsor erbjuder bullermätning som en del av sitt tjänsteutbud. De kan också hjälpa till med riskbedömning och åtgärdsplanering.
Åtgärder mot buller
Principen är enkel: börja vid källan. Om du inte kan ta bort bullret, dämpa det. Om du inte kan dämpa det tillräckligt, skydda personalen.
Eliminera eller minska vid källan
Byt ut bullriga maskiner mot tystare alternativ. Underhåll utrustning regelbundet, slitage ökar ofta bullret. Ändra arbetsprocesser så att bullriga moment flyttas till tider eller platser där färre exponeras.
Dämpa spridningen
Sätt upp ljudabsorbenter i tak och på väggar. Bygg in bullriga maskiner med kåpor eller skärmar. Separera bullriga och tysta zoner. I kontorsmiljöer kan bättre akustik göra stor skillnad: absorberande takplattor, textilier och rumsavdelare.
Organisatoriska åtgärder
Rotera arbetsuppgifter så att ingen exponeras för högt buller hela dagen. Planera arbetet så att bullriga moment inte sammanfaller. Ge personalen möjlighet till pauser i tysta utrymmen.
Hörselskydd
Hörselskydd är sista utvägen, inte första. Men när de behövs ska de vara anpassade till bullret och bekväma att använda. Fel typ av skydd, eller skydd som inte sitter rätt, ger sämre dämpning än du tror.
Du som arbetsgivare ska:
- Tillhandahålla hörselskydd kostnadsfritt
- Se till att de passar och att personalen vet hur de ska användas
- Kontrollera att de faktiskt används i bullriga miljöer
Störande buller på kontoret
Buller på kontor handlar sällan om hörselskada. Det handlar om att kunna tänka. I öppna kontorslandskap är samtal, telefonsamtal och bakgrundsljud de vanligaste klagomålen.
Forskning visar att avbrott från buller i kontorsmiljö kan kräva upp till 25 minuter att återhämta sig från. Det gör störande ljud till ett produktivitetsproblem, inte bara en komfortfråga.
Åtgärder som fungerar:
- Tysta zoner eller bås för koncentrationskrävande arbete
- Absorberande material i tak och på väggar
- Skärmar mellan arbetsplatser
- Överenskommelser om telefonzoner och samtalsvolym
- Möjlighet till hemarbete vid koncentrationskrävande uppgifter
Riktvärden för kontor
Arbetsmiljöverket anger riktvärden på 35-40 dB(A) för kontorsarbete som kräver koncentration. Det är långt under gränsvärdena för hörselskada, men det visar att även låga nivåer kan vara ett problem.
Hörselkontroller
Om personalen exponeras för buller vid eller över det undre insatsvärdet har de rätt till hörselundersökning. Syftet är att fånga upp tidiga tecken på hörselnedsättning.
Hörselundersökningarna ska erbjudas regelbundet. Visa personalen att du tar det på allvar genom att boka in dem som en del av det löpande arbetsmiljöarbetet. Om en undersökning visar tecken på hörselnedsättning ska du gå igenom din riskbedömning och dina åtgärder igen.
Vanliga misstag
Du delar ut hörselskydd och tror att det räcker. Regelverket kräver att du i första hand åtgärdar bullret vid källan. Hörselskydd är en sista åtgärd, inte en lösning.
Du mäter inte. Många arbetsgivare uppskattar bullret istället för att mäta. Det fungerar inte. Utan mätning vet du inte om du ligger under eller över gränsvärdena.
Du glömmer det störande bullret. Många fokuserar på hörselskadligt buller och missar att kontorsbuller, ventilation och andra störande ljud också är arbetsmiljöproblem.
Du gör mätningen en gång. Buller förändras. Nya maskiner, ändrade arbetsprocesser eller fler personer i lokalen kan påverka nivåerna. Mät regelbundet och uppdatera din riskbedömning.
Du dokumenterar inte åtgärderna. Vid en inspektion vill Arbetsmiljöverket se att du har kartlagt bullret, bedömt riskerna och vidtagit åtgärder. Utan dokumentation har du inget att visa.
Dokumentera och följ upp i SAMkollen
Buller kräver samma systematiska hantering som andra arbetsmiljörisker: mät, bedöm, åtgärda och följ upp. I SAMkollen kan du lägga in din bullermätning som en del av riskbedömningen, koppla åtgärder till den och följa upp vid nästa skyddsrond.
Du får en samlad bild av ditt arbetsmiljöarbete och slipper hålla reda på lösa papper och filer. Allt finns dokumenterat, spårbart och redo att visa vid inspektion.
Testa SAMkollen gratis och ta kontroll över bullret på din arbetsplats.
Vanliga frågor
Gränsvärdet för daglig bullerexponering är 85 dB(A). Det får inte överskridas, med hänsyn tagen till hörselskydd. Utöver det finns insatsvärden vid 80 och 85 dB(A) som kräver olika åtgärder från arbetsgivaren.
Om det finns risk att bullernivåerna når upp till insatsvärdena ska du som arbetsgivare kartlägga och mäta exponeringen. Det gäller alla typer av buller, inte bara hörselskadligt buller.
Ja. Buller handlar inte bara om höga decibel. Störande ljud som samtal, telefoner och ventilation räknas också och kan påverka hälsan negativt genom stress och koncentrationssvårigheter.
Arbetsgivaren ska tillhandahålla hörselskydd utan kostnad för arbetstagaren. Vid exponering över det undre insatsvärdet på 80 dB(A) ska hörselskydd erbjudas. Över det övre insatsvärdet på 85 dB(A) ska de användas.
Ja. Om Arbetsmiljöverket vid inspektion konstaterar att du inte uppfyller kraven kan du få förelägganden med vite. I allvarliga fall, till exempel vid dokumenterade hörselskador, kan det bli sanktionsavgifter.