Personlig skyddsutrustning: arbetsgivarens ansvar och regler
Vad räknas som personlig skyddsutrustning?
Personlig skyddsutrustning, ofta förkortat PSU, är utrustning som bärs eller hålls av en person för att skydda mot en eller flera risker som kan hota säkerhet eller hälsa i arbetet. Det inkluderar skyddsglasögon, hörselskydd, hjälmar, handskar, andningsskydd, skyddsskor, varselkläder och fallskydd.
Det räknas som PSU när utrustningens syfte är att skydda mot en risk. En kockmössa är inte PSU, men ett hårnät i en livsmedelsproduktion kan vara det. Vanliga regnkläder är inte PSU, men varselkläder med reflexer som skyddar mot påkörning är det.
Tre kategorier styr produktkraven enligt EU-förordning 2016/425.
- Kategori I. Minimala risker, till exempel mild köld, ytligt mekaniskt arbete eller solljus. Tillverkaren intygar själv att kraven är uppfyllda.
- Kategori II. Medelhöga risker, till exempel mekanisk påverkan eller stänk. Måste typprovas av ett anmält organ.
- Kategori III. Livshotande eller irreversibla risker. Hit hör fallskydd, andningsskydd mot farliga ämnen, kemikalieskyddsdräkter och utrustning mot elektriska risker. Här krävs både typprovning och löpande kontroll av produktionen, samt utbildning innan utrustningen får användas.
All PSU ska vara CE-märkt. Saknas CE-märkning är produkten inte godkänd för försäljning i Sverige.
Vad lagen kräver av dig som arbetsgivare
Reglerna om personlig skyddsutrustning hör till systematiskt arbetsmiljöarbete. Grunden finns i arbetsmiljölagen och i Arbetsmiljöverkets föreskrifter om användning av personlig skyddsutrustning. Produktreglerna styrs av EU-förordningen 2016/425.
Kraven kan sammanfattas i fyra plikter.
Tillhandahålla. Du som arbetsgivare ska se till att rätt utrustning finns på plats där den behövs. Det räcker inte att den finns i ett förråd långt bort. Den ska vara tillgänglig där arbetet utförs.
Bekosta. All PSU som krävs för arbetet ska vara kostnadsfri för den anställde. Det gäller även byte och underhåll. Att låta personalen köpa sina egna skyddsskor är inte tillåtet om skorna är ett krav för arbetet.
Instruera. Innan utrustningen används ska den anställde få information om vilka risker den skyddar mot, hur den används korrekt, hur den sköts och förvaras, samt när den ska kasseras. För kategori III krävs särskild utbildning, inte bara muntlig genomgång.
Kontrollera. Du ska följa upp att utrustningen faktiskt används och att den är i fungerande skick. Det räcker inte att dela ut utrustning och hoppas på det bästa. Skyddsronder och stickprovskontroller hör hit.
Sanktionsavgift kan utfärdas direkt
Vissa brister, som att inte ha fallskydd vid arbete över två meter, kan ge en sanktionsavgift utan föregående föreläggande. Beloppet bestäms av lagen och tas ut även om olyckan inte hände.
Skyddstrappan: PSU är sista utvägen
En vanlig missuppfattning är att skyddsutrustning är första lösningen på en risk. Det är tvärtom. Lagen kräver att risker hanteras i en bestämd ordning.
- Eliminera risken. Ta bort det farliga momentet helt. Behöver lyftet göras alls?
- Byt ut. Använd ett mindre farligt ämne, en säkrare metod eller en annan maskin.
- Tekniska åtgärder. Bygg in skyddet. Ventilation, maskinskydd, ljuddämpning.
- Organisatoriska åtgärder. Förändra hur arbetet utförs. Rotation, kortare exponering, tydligare instruktioner.
- Personlig skyddsutrustning. Sista steget när riskerna inte kan hanteras på annat sätt.
Det betyder inte att PSU är oviktigt. Det betyder att du först ska ha frågat dig själv om risken kan minskas innan utrustningen ska bära ansvaret. En kock som arbetar med vassa knivar i en stressig miljö behöver inte bara skärsäkra handskar, utan också rimligt tempo och bra arbetsteknik.
Vanliga typer av skyddsutrustning och när de behövs
Skyddsglasögon. Vid risk för stänk, splitter eller partiklar. Vanligt i bygg, verkstad, labb och tandvård. Vid kemikaliestänk krävs tätslutande korgglasögon, inte vanliga öppna skyddsglasögon.
Hörselskydd. När bullernivån når 80 decibel ska skydd erbjudas. Vid 85 decibel är användning obligatoriskt. Mer om gränsvärden finns i vår guide om buller på arbetsplatsen.
Skyddshjälm. Vid risk för fallande föremål eller att slå huvudet. Standard på byggarbetsplatser och i industri. Hjälmar byts efter slag eller enligt tillverkarens livslängd.
Skyddshandskar. Olika handskar för olika risker. Skärskydd, kemikalieskydd, värmeskydd, elektriska handskar. En kemikalieskyddhandske blockerar inte skär, och en skärhandske skyddar inte mot lösningsmedel.
Andningsskydd. Från enkla dammasker till halvmask och helmask med filter, samt fläktassisterade och tryckluftsförsörjda system. Val av skyddstyp styrs av vilket ämne och vilka halter som finns. Se vår guide om kemiska risker på arbetsplatsen.
Skyddsskor och stövlar. Vid risk för krosskador, halka, fall, vassa föremål på golvet eller heta ytor. Standardklasserna S1 till S5 anger vilket skydd som ingår.
Fallskydd. Helkroppssele med fallstoppdon vid arbete på höjd. Kategori III, kräver utbildning och regelbunden besiktning.
Varselkläder. I trafik, vid logistik och vid arbete i mörker. Klass 2 eller 3 beroende på hastighet och ljusförhållanden.
Så väljer du rätt utrustning
Många köper utifrån katalog eller pris och hoppas att det stämmer. Det räcker sällan. Gör så här i stället.
Utgå från riskbedömningen
Vilken konkret risk ska utrustningen skydda mot? Mekanisk, kemisk, biologisk, termisk, ergonomisk eller buller? Hänvisa till er riskbedömning och dokumentera vilken risk som motiverar valet.
Bestäm skyddsnivå
Räcker kategori II eller behövs kategori III? För andningsskydd: vilket filter och vilken skyddsfaktor krävs för det ämne ni hanterar? För skyddshandskar: vilken kemikalie eller skärhotnivå?
Provkör med användarna
En utrustning som inte passar bärs inte. Låt de som ska använda utrustningen prova flera modeller. Skohöjd, hjälmens vikt och hörselskyddets passform påverkar om utrustningen används rätt under en hel arbetsdag.
Skriv rutiner för skötsel
Hur ofta ska utrustningen rengöras? Var förvaras den? Vem byter filter? Vem kontrollerar selen efter ett fall? Skriv kort och konkret, en halvsida räcker.
Instruera och dokumentera
Gå igenom med varje användare. Dokumentera vem som fått vilken utrustning och när instruktionen gavs. Vid kategori III: spara utbildningsintyg.
Att få medarbetarna att faktiskt använda PSU
Den vanligaste anledningen till att utrustning inte används är inte ovilja. Det är att den är obekväm, otillgänglig eller upplevs onödig.
- Tillgänglighet. Utrustningen ska finnas där den behövs. Hörselskydd vid maskinen, inte i ett förråd. Skyddsglasögon vid arbetsmomentet, inte hos närmsta chef.
- Bra kvalitet slår billig. En dyrare hjälm som sitter bra används. En billig hjälm som klämmer används inte. Räkna på total kostnad, inte styckpris.
- Föregå med gott exempel. Chefer som går utan hjälm signalerar att hjälm är frivilligt. Det gäller även när du själv är inne på arbetsplatsen några minuter.
- Förklara varför. Det är lättare att bära något när du förstår vilken risk det skyddar mot. Ta upp det i introduktionen för nya medarbetare.
- Hantera vägran direkt. En anställd som vägrar bära obligatorisk PSU är ett arbetsmiljöproblem. Påminn skriftligt, dokumentera, och eskalera om beteendet upprepas.
Tänk på diskriminering
Standardutrustning är ofta designad efter en genomsnittlig manlig kropp. Tänk igenom passform för kvinnor, för olika kroppsstorlekar och för personer med skägg som inte kan bära tättslutande andningsskydd. Erbjud alternativ.
Vad kostar det att inte följa reglerna?
Brister i hantering av personlig skyddsutrustning är något Arbetsmiljöverket reagerar på direkt vid inspektion. Konsekvenserna kan bli flera.
Sanktionsavgift. Vissa brister, som avsaknad av fallskydd vid arbete över två meter, ger sanktionsavgift utan föregående föreläggande. Beloppen baseras på företagets storlek och kan bli betydande.
Föreläggande. För andra brister utfärdas föreläggande med vite. Rättar du inte i tid får du betala vitet.
Försäkring. Om en olycka sker och PSU saknades eller inte användes kan försäkringsbolaget minska eller helt vägra ersättning.
Personskador. Den största kostnaden är inte böter. Det är när någon skadas. Sjukfrånvaro, ersättningsansvar och konsekvenser för den drabbade. Det är just det reglerna finns för att förhindra.
Mer om hur en inspektion går till finns i guiden om Arbetsmiljöverkets inspektioner.
Checklista för personlig skyddsutrustning
Det här ska du ha på plats
- Riskbedömning som motiverar vald skyddsutrustning per arbetsmoment
- All PSU CE-märkt och rätt kategori för risken
- Utrustningen kostnadsfri för de anställda
- Skriftliga instruktioner för användning, skötsel och förvaring
- Utbildningsintyg för kategori III sparade
- Rutin för att felanmäla och byta utrustning
- Skyddsrond som kontrollerar att PSU faktiskt används
- Tydlig ansvarsfördelning för inköp, kontroll och uppföljning
Vanliga frågor
Vanliga frågor
Ja. Personlig skyddsutrustning som behövs för arbetet ska tillhandahållas kostnadsfritt av arbetsgivaren. Det gäller även byte av sliten utrustning. Arbetstagaren får inte betala själv för att lösa en arbetsmiljörisk.
Nej. Uniformer, profilkläder och vanliga regnkläder utan skyddsfunktion räknas inte. Det krävs att plagget eller utrustningen ska skydda mot en identifierad risk, som skärskador, kemikalier, fall eller buller, för att räknas som PSU.
Kategorierna anger risknivå. Kategori I täcker minimala risker som mild köld eller solljus. Kategori II är medelhöga risker som mekanisk påverkan. Kategori III gäller livshotande risker, som fall från höjd, andningsskydd mot farliga ämnen och elektriska risker. Kategori III kräver särskild utbildning innan utrustningen används.
Börja med att förstå varför. Är utrustningen obekväm, fel storlek eller upplevs onödig? Justera vad du kan. Om utrustningen är nödvändig är det inte förhandlingsbart att använda den. Påminn skriftligt, dokumentera, och vidta arbetsrättsliga åtgärder vid upprepad vägran.
Det beror på typ och belastning. Hjälmar byts vanligen vart femte år, andningsfilter när tillverkaren anger eller när luktgenombrott sker, hörselskydd vid synlig slitage och fallskyddsseler efter slag eller var tionde år. Följ alltid tillverkarens instruktioner.
Arbetsgivaren ansvarar för rutiner, förvaring och rengöring som krävs. Den anställde ansvarar för att använda utrustningen som den är tänkt och rapportera skador eller slitage. Det ska vara enkelt att felanmäla och få ny.
Nästa steg
Personlig skyddsutrustning är en av flera delar i ett fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete. Det börjar med riskbedömningen, fortsätter med val av rätt utrustning och slutar med att någon kontrollerar att den faktiskt används. Saknas en länk i kedjan blir resten verkningslöst.
Gå igenom din egen verksamhet. Vet du vilken PSU som krävs vid varje arbetsmoment? Är den dokumenterad? Vet de anställda hur de ska sköta den? Det är där du börjar.
Testa SAMkollen gratis och samla riskbedömningar, åtgärder och dokumentation kring skyddsutrustning på ett ställe, så att du alltid kan visa vad du har gjort när Arbetsmiljöverket frågar.