Riskanalys arbetsmiljö: skillnaden mot riskbedömning

Vad är en riskanalys?

En riskanalys är arbetet med att gå igenom en arbetsplats eller ett arbetsmoment, identifiera vad som kan gå fel och värdera hur allvarligt det skulle bli. Du tittar på två saker för varje riskkälla: hur troligt är det att den utlöses, och hur allvarlig blir konsekvensen om den gör det.

Ordet används brett i Sverige, från informationssäkerhet till upphandling, men i arbetsmiljösammanhang har det en konkret innebörd: det är identifierings- och värderingssteget som föregår beslutet om åtgärd.

Metoden är densamma oavsett bransch: identifiera vad som kan gå fel, värdera hur troligt och hur allvarligt det är, och låt värderingen styra vad du gör åt saken. Det som skiljer en arbetsmiljömässig riskanalys från en i till exempel IT-säkerhet är vad du tittar på, inte hur du räknar. Här är det arbetsmoment, maskiner, kemikalier, ensamarbete och arbetsbelastning som ska genomlysas, inte servrar eller inköpsavtal.

Riskanalys eller riskbedömning: vad är skillnaden?

Här blandas begreppen ofta ihop, och det finns en anledning till det: svensk arbetsmiljölagstiftning använder bara ordet riskbedömning. "Riskanalys" förekommer inte i AFS 2023:1.

I praktiken är riskanalysen den del av riskbedömningen där du identifierar och värderar riskerna. Riskbedömningen som helhet omfattar dessutom att skriva ned resultatet och att det leder vidare till en åtgärd. Man kan se det som två lager av samma arbete:

• Riskanalys: identifiera riskkällan, värdera sannolikhet och konsekvens.
• Riskbedömning: riskanalysen plus dokumentation, prioritering och koppling till en åtgärd.

Se vår guide till riskbedömning för hela processen från lagkrav till färdig dokumentation.

Vad säger lagen om riskanalys i arbetsmiljöarbetet?

AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete kräver enligt 11 § att arbetsgivaren regelbundet undersöker arbetsförhållandena och bedömer riskerna som förekommer i verksamheten. Bedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett företagets storlek. Det är just undersöknings- och bedömningsdelen av paragrafen som är riskanalysen i praktiken.

Arbetsmiljöverket beskriver riskbedömning som att bestämma hur allvarlig en risk är genom att väga samman sannolikhet och konsekvens, samma metod som en riskanalys bygger på. Läs mer om helheten i vår kompletta guide till AFS 2023:1.

Görs ingen riskanalys, eller saknas dokumentationen, har Arbetsmiljöverket grund att agera. Läs mer om vad det kan kosta i vår genomgång av sanktionsavgifter.

Så gör du en riskanalys i tre steg

1. 1

   Identifiera riskkällorna

   Gå igenom arbetsmomentet eller arbetsplatsen och lista vad som skulle kunna orsaka skada: en maskin, ett kemiskt ämne, ett tungt lyft, ensamarbete kvällstid eller en hög arbetsbelastning. Prata med de som faktiskt utför arbetet, de ser risker som en genomgång på papper missar.

2. 2

   Värdera sannolikhet och konsekvens

   För varje riskkälla, sätt en siffra 1 till 3 på hur troligt det är att något händer, och en siffra 1 till 3 på hur allvarlig konsekvensen skulle bli. Multiplicera ihop dem så får du en riskpoäng mellan 1 och 9 att prioritera efter. Vill du ha alla kolumner färdiga att fylla i, se vår riskbedömning mall.

3. 3

   Sätt en prioritetsordning

   Riskpoäng 6 till 9 kräver åtgärd omgående. Poäng 3 till 5 läggs i en handlingsplan med datum och ansvarig. Poäng 1 till 2 bevakas vid nästa skyddsrond utan att kräva en egen åtgärd just nu.

Exempel: riskanalys av en ny fräsmaskin

Ett snickeri med åtta anställda köper in en ny fräsmaskin. Innan den tas i drift gör arbetsledaren en riskanalys tillsammans med skyddsombudet.

Riskkälla: fingrar eller händer kan fastna i fräsverktyget. Sannolikhet 2 av 3, eftersom maskinen används dagligen av flera personer. Konsekvens 3 av 3, eftersom en olycka kan ge bestående skada. Riskpoäng: 6 av 9, alltså åtgärd omgående.

Åtgärden blir att montera det skydd tillverkaren rekommenderar och att gå igenom manöverrutinen med samtliga som ska använda maskinen, med arbetsledaren som ansvarig och ett datum satt till samma vecka. Hela riskanalysen tar mindre än en timme att genomföra och skriva ned.

Vanliga misstag i riskanalysen

• Man bedömer bara det som redan hänt. En riskanalys ska fånga vad som kan hända, inte bara det du redan varit med om. Den nya maskinen har ingen historik än, men den har fortfarande en risk.
• Organisatoriska risker glöms bort. Stress, hög arbetsbelastning och ensamarbete räknas lika mycket som fysiska risker enligt arbetsmiljölagen, men hoppas ofta över för att de är svårare att sätta siffror på.
• Ingen konsekvens sätts på psykisk ohälsa. En konflikt som pågår i månader kan ge en allvarligare konsekvens än ett litet fysiskt tillbud. Bedöm den utifrån samma skala som allt annat.
• Riskanalysen görs, men kopplas aldrig till en åtgärd. Utan ansvarig person och datum blir den ett dokument i en mapp, inte ett verktyg som faktiskt förändrar något. Behöver du en genomgång från start, följ riskbedömning steg för steg.

Så vet du att du gjort riskanalysen rätt

Hur ofta ska riskanalysen göras om?

Minst en gång om året, som en del av den årliga uppföljningen av SAM. Dessutom varje gång du köper ny utrustning, byter lokal, ändrar ett arbetssätt eller när en tillbudsrapport visar att en tidigare bedömning missade något. Koppla den löpande genomgången till din skyddsrond så blir riskanalysen en naturlig del av arbetsåret i stället för en engångsinsats.

Hur SAMkollen hjälper

SAMkollen guidar dig genom riskanalysen med färdiga riskkällor per bransch, en inbyggd sannolikhets- och konsekvensskala, och en åtgärdsplan som automatiskt kopplar ansvarig och datum till varje riskpoäng över gränsen. När analysen är klar ligger dokumentationen strukturerad och redo att visa upp vid en inspektion.

Testa SAMkollen gratis och gör din första riskanalys idag.