Riskbedömning mall - hur du gör en bra risk­bedömning

Kort svar: En riskbedömning mall är en tabell där du skriver ner risker, värderar dem och planerar åtgärder. Den hjälper dig att prioritera och dokumentera ditt SAM-arbete.

Vad är riskbedömning?

Efter att du gjort en skyddsrond och sett vilka problem som finns kommer riskbedömningen. Nu ska du bedöma vilka risker som är allvarligast och behöver åtgärdas först.

En risk kan vara vad som helst – från höga hyllor som kan falla ned över en person till stress som gör att en medarbetare blir sjuk. En riskbedömning mall är ett strukturerat sätt att dokumentera detta.

Vilka kolumner ska en riskbedömning mall ha?

En bra riskbedömning mall ska minst innehålla dessa kolumner:

1. Risk/Problem

Vad är problemet? Beskriv det konkret. "Höga hyllor med tunga lådor på lagret" eller "Två medarbetare på kontoret grälar ofta med varandra".

2. Område/Verksamhet

Var på arbetsplatsen finns denna risk? Lagret? Kontoret? Hela företaget?

3. Vem kan påverkas?

Vilka medarbetare är exponerade? En person, vissa medarbetare, eller många?

4. Sannolikhet

Hur ofta kan detta hända? Värderas ofta som låg, medel eller hög. Du kan också använda siffror (1-3 eller 1-5).

5. Konsekvens

Vad blir följden om det händer? Liten (lite ont), medel (skada, sjukvård) eller stor (allvarlig skada, längre sjukskrivning)? Här är det också viktigt att tänka på psykisk ohälsa, inte bara fysiska skador.

6. Risk (Sannolikhet × Konsekvens)

Genom att multiplicera sannolikhet och konsekvens får du en riskpoäng. En risk med hög sannolikhet och stor konsekvens är kritisk. En med låg sannolikhet och liten konsekvens är mindre viktig.

7. Prioritet

Baserat på riskpoängen sätter du en prioritet: hög, medel, låg. Högprioriterade risker behöver åtgärdas snabbt.

8. Åtgärd

Vad ska du göra åt detta? "Köpa säkerhetsnät på höga hyllor", "Genomföra konfliktlösningssamtal", "Implementera tydligare arbetsfördelning".

9. Ansvarig

Vem är ansvarig för att åtgärden genomförs? En specifik person, inte "någon" eller "vi".

10. Deadline

När ska åtgärden vara klar?

11. Status

Är åtgärden planerad, genomförd, eller följd upp?

12. Uppföljningsdatum

När kollar du att åtgärden faktiskt hjälpte?

Digital eller på papper?

Du kan göra en riskbedömning i ett kalkylark (Excel, Google Sheets), på papper eller i ett specialiserat verktyg. Vad är bäst?

Papper: Enkelt att starta med, men svårt att uppdatera och söka i senare. Passar små företag med få risker.

Kalkylark: Flexibelt, gratis och enkelt. Du kan sortera och filtrera. Passar bra för de flesta små och medelstora företag.

Digitalt verktyg: Sparar tid om du har många arbetsplatser eller många åtgärder att följa upp. Gör rapportering enklare. Men kostar pengar.

För de flesta lilla företag räcker ett kalkylark helt och hållet.

Hur värderar du sannolikhet och konsekvens?

Det här är ofta den svåraste delen. Hur vet du om sannolikheten är hög eller låg?

Sannolikhet:

• Låg: Kan teoretiskt hända, men det är osannolikt. Kan hända var femte år eller mer sällan.
• Medel: Kan hända några gånger per år. Eller det har hänt tidigare.
• Hög: Kan hända flera gånger per månad eller vecka. Eller det händer regelbundet.

Konsekvens:

• Låg: Liten skada. Ingen sjukvård eller några dagars sjukdom. Ingen påverkan på verksamheten.
• Medel: Medelstor skada. Sjukvård behövs eller någon veckas sjukdom. Viss påverkan på verksamheten.
• Hög: Allvarlig skada. Längre sjukvård eller månadslång sjukskrivning. Större påverkan på verksamheten. Eller långvarig psykisk ohälsa.

Prata med dina medarbetare. De vet ofta bäst hur ofta något händer och hur allvarligt det är.

Praktiska tips för en användbar riskbedömning

Var specifik

"Dålig ventilation på lageryt" är bättre än "Miljön är inte bra". Med specifika beskrivningar blir det enklare att åtgärda.

Tänk långsiktigt

Tänk inte bara på fysiska skador. Stress, utbrändhet och psykisk ohälsa räknas också som risker i arbetsmiljölagen.

Involvera medarbetare

Fråga dina anställda. De ser ofta risker som ledningen missar.

Gör den läsbar senare

Du och andra behöver kunna läsa denna riskbedömning nästa år. Skriv så att det är enkelt att förstå.

Uppdatera årligen

Eller när något förändras. Nya arbetsuppgifter, nya medarbetare eller ny utrustning betyder att du behöver riskbedöma igen.

Spara gamla versioner

Behåll tidigare riskbedömningar. Det hjälper dig att se om samma risker dyker upp igen eller om åtgärderna fungerat.

Riskbedömning, handlingsplan och uppföljning

Riskbedömningen är steget där du identifierar och värderar risker. Sedan gör du en handlingsplan för åtgärderna.

Handlingsplanen är ofta samma tabell – du fyller bara i åtgärd, ansvarig och deadline för alla höga och medelprioritet-risker.

Efter ett par månader kollar du uppföljningsdatumet och ser om åtgärden genomfördes och hjälpte.

Vanliga misstag med riskbedömning mallar

"Vi gör bara fysiska risker"

Psykosociala risker (stress, samarbete, samhörighet) är ofta minst lika viktiga för arbetsmiljön.

"Vi värderar allt som högt för att vara säker"

Om allt är högt blir det ingen prioritering. Du måste skilja mellan allvarligt och mindre allvarligt.

"Vi gör åtgärder men kollar aldrig om de hjälpte"

Uppföljning är viktigt. Många åtgärder hjälper inte och behöver justeras.

"Vi uppdaterar den aldrig"

En riskbedömning från 2023 säger ingenting om arbetsmiljön idag. Uppdatera den när något förändras och minst en gång per år.

"Vi gör detta utan medarbetare"

Chefen kan inte se alla risker. Medarbetare vet ofta vilka problem som är värst.

"Vi sparar det inte ordentligt"

Förvara riskbedömningen så att alla relevanta anställda kan läsa den, och så att du enkelt hittar gamla versioner.

Börja med en enkel mall

Du behöver inte något avancerat för att påbörja en riskbedömning. En enkel tabell med de viktigaste kolumnerna räcker långt. Börja små, gör det tillsammans med dina medarbetare, och förbättra det år för år.

Många använder SAMkollens mall eller ett gratis kalkylark för att komma igång.

Testa SAMkollen gratis