Alla inlägg
·Adam Norén

Dygnsvila och veckovila: regler, avvikelser och avgift

Verksamhetschef och skiftansvarig går igenom schemat på en laptop i personalrummet på ett vårdboende

Vad säger arbetstidslagen om dygnsvila och veckovila?

Arbetstidslagen sätter två hårda golv för hur tätt arbetspassen får ligga. Alla arbetstagare ska ha minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, och minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Det första kallas dygnsvila och står i 13 §, det andra kallas veckovila och står i 14 §.

RegelKravParagraf
DygnsvilaMinst 11 timmar sammanhängande per 24 timmar, varav tiden mellan midnatt och klockan 513 §
Nattarbetandes arbetstidHögst 8 timmar i genomsnitt per 24 timmar under högst fyra månader13 a §
VeckovilaMinst 36 timmar sammanhängande per sju dagar14 §
RastSenast efter fem timmars arbete15 §

Reglerna gäller varje verksamhet där en arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. De är skyddslagstiftning, inte en förhandlingsfråga mellan dig och den anställda: ni kan inte komma överens om att hoppa över vilan ens om båda vill. Vill du läsa lagtexten i original finns arbetstidslagen (1982:673) hos riksdagen.

Undantagen i 2 § är värda att känna till innan du räknar: lagen gäller inte arbete som utförs i arbetsgivarens hushåll, inte fartygsarbete, och inte arbetstagare som med hänsyn till arbetsuppgifter och anställningsvillkor har företagsledande eller därmed jämförlig ställning eller som har förtroendet att själva disponera sin arbetstid. Den sista punkten tolkas ofta för brett. Att någon har flextid gör dem inte till en person som själv disponerar sin arbetstid.

Dygnsvila: elva timmar och tiden mellan midnatt och klockan 5

Dygnsvilan är två krav i samma paragraf, och det andra glöms nästan alltid bort. Utöver de 11 sammanhängande timmarna ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå i vilan. Avvikelse från nattförbudet får göras om arbetet med hänsyn till dess art, allmänhetens behov eller andra särskilda omständigheter måste bedrivas mellan midnatt och klockan 5.

24-timmarsperioden är inte kalenderdygnet. Den löper från en bestämd tidpunkt som du behöver lägga fast och hålla konsekvent, annars går det inte att kontrollera om vilan är uppfylld. I praktiken är det den vanligaste orsaken till att ett schema ser lagligt ut i en kolumn men inte i en annan.

Ett kvällspass som slutar 23.00 och ett morgonpass som börjar 06.00 ger sju timmars vila. Det är fyra timmar kortare än lagens golv, och de fyra timmarna är otillåten arbetstid om du inte har stöd för avvikelsen. Det klassiska schemafelet i vård, handel och restaurang heter just så: sent pass följt av tidigt pass dagen efter.

Nattarbetande har ett eget tak

För nattarbetande gäller dessutom 13 a §. Arbetstiden får inte överstiga 8 timmar i genomsnitt per 24-timmarsperiod under en beräkningsperiod om högst fyra månader. Är arbetet särskilt riskfyllt eller innebär stor fysisk eller mental ansträngning får nattarbetaren inte arbeta mer än 8 timmar under varje 24-timmarsperiod där arbete utförs under natt, utan genomsnittsberäkning. Nattarbetande är den som normalt utför minst tre timmar av sitt arbetspass under natt, eller troligen fullgör minst en tredjedel av sin årsarbetstid under natt. Natt är perioden mellan klockan 22 och klockan 6.

För minderåriga gäller strängare regler än lagens allmänna golv. En ungdom ska ha minst 12 timmars sammanhängande dygnsvila, vilket vi går igenom i posten om sommarjobbare och minderårigas arbetsmiljö.

Veckovila: 36 timmar per sjudagarsperiod

Veckovilan är minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar. Två saker i 14 § avgör om den håller i praktiken.

Det första är vad som inte räknas in. Beredskapstid räknas inte till veckovilan när arbetstagaren får uppehålla sig utanför arbetsstället men ska stå till ditt förfogande för att utföra arbete när behov uppkommer. En helg med telefonberedskap är alltså inte veckovila, även om inget samtal kom. Det är den enskilt vanligaste felkällan i små verksamheter med jour.

Det andra är förläggningen. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut. Det är ett bör-krav i lagtextens form "så långt möjligt", inte ett absolut förbud mot vila mitt i veckan, men det betyder att du behöver ha ett verksamhetsskäl när vilan läggs någon annanstans.

Sjudagarsperioden behöver inte heller den sammanfalla med kalenderveckan, och vilan behöver inte infalla regelbundet. Det ger utrymme att planera, men det ökar också risken för att två perioder råkar läggas så att en arbetstagare arbetar tolv dagar i sträck utan att någon kolumn i schemat ser fel ut.

Dygnsvilan läggs till veckovilan, inte i den

Dygnsvila och veckovila är två fristående rättigheter. Den ena kan inte räknas som en del av den andra. EU-domstolen avgjorde frågan i mål C-477/21 den 2 mars 2023: dygnsvilan ska läggas till veckovilan och ingår inte i den, även när den nationella veckovilan är längre än EU:s minimikrav. Domstolens skäl var att den motsatta tolkningen skulle göra rätten till dygnsvila meningslös.

Praktiskt innebär det att en helg på 36 timmar inte också kan användas för att kvittera av dygnsvilan för passet precis före. Den som slutar sent på fredagen och ska ha både sin 11-timmarsvila och 36 timmars veckovila ska ha dem efter varandra. Domstolens pressmeddelande om domen beskriver bedömningen i korthet.

När du får avvika, och vad det kräver

Det finns tre vägar till en laglig avvikelse, och ingen av dem är en överenskommelse med den enskilda arbetstagaren.

  1. Tillfällig avvikelse vid något oförutsett

    Avvikelse från dygnsvilan får göras tillfälligtvis om det föranleds av något särskilt förhållande som inte har kunnat förutses av dig som arbetsgivare, och bara under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensationsledighet. Samma konstruktion gäller veckovilan enligt 14 § tredje stycket.

    Två ord bär hela undantaget. "Tillfälligtvis" utesluter ett schema som regelmässigt lägger passen för tätt, och "inte kunnat förutses" utesluter en bemanningsbrist du har känt till i månader. En sjukanmälan på morgonen är oförutsedd. Att semesterperioden är tunt bemannad är den inte.

  2. Kollektivavtal enligt 3 §

    Genom ett kollektivavtal som har slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation får undantag göras från lagen i dess helhet, eller avvikelser göras från bland annat 12 till 14 §§. Ett lokalt kollektivavtal räcker inte för dygnsvilans första stycke eller för veckovilan, och de lokala avvikelser som är tillåtna gäller i högst en månad från dagen då avtalet ingicks.

    Avtalsfriheten har ett tak. Enligt 3 § fjärde stycket får undantag från bland annat 13 § första stycket, 13 a § och 14 § göras endast om det inte innebär att mindre förmånliga villkor tillämpas för arbetstagarna än vad som följer av arbetstidsdirektivet 2003/88/EG. Tillämpar du avtalsvillkor som strider mot det, blir du enligt 24 a § skyldig att betala skadestånd.

  3. Dispens från Arbetsmiljöverket enligt 19 §

    Kan ett kollektivavtal enligt 3 § inte träffas får Arbetsmiljöverket medge avvikelse från bland annat 12 till 14 §§, om det finns särskilda skäl. Myndighetens beslut får inte heller det innebära mindre förmånliga villkor än arbetstidsdirektivet. Det här är vägen för en arbetsgivare utan kollektivavtal som har ett verkligt verksamhetsbehov, och den förutsätter en ansökan i förväg.

Lagens regler och kollektivavtalets regler är inte samma sak

Flera sidor beskriver "nya regler om dygnsvila från den 1 oktober 2023" som om lagen hade ändrats. Det som ändrades då var kollektivavtalen i kommun- och regionsektorn, där parterna införde egna regler för sina avtalsområden, bland annat om planerad kortare vila och om kompensationsledighet inom ett visst antal dagar. Elvatimmarsregeln i 13 § arbetstidslagen har stått oförändrad sedan Lag (2005:165).

Innan du lutar dig mot en siffra du läst någonstans: kontrollera om den kommer från lagen eller från ett avtalsområde, och i så fall vilket. Har ni kollektivavtal är det ert avtal som avgör vad som gäller hos er, och Arbetsmiljöverket utövar ingen tillsyn över kollektivavtalens innehåll.

Vad en överträdelse kostar

Bryter du mot dygnsvilan eller veckovilan utan stöd i kollektivavtal enligt 3 § ska en sanktionsavgift tas ut. Avgiften är en procent av prisbasbeloppet för varje timme otillåten arbetstid och för varje arbetstagare som har anlitats i strid mot bland annat 13 eller 14 §. Det följer av 26 §.

Prisbasbeloppet för 2026 är 59 200 kronor enligt förordningen SFS 2025:872. En procent av det är 592 kronor. Avgiften räknas på det prisbasbelopp som gällde när överträdelsen skedde.

Det gör räkningen enkel att göra själv. Fyra timmar för kort dygnsvila för fem personer i samma schemavecka är 4 gånger 5 gånger 592 kronor, alltså 11 840 kronor för den veckan. Fyra sådana veckor i rad blir 47 360 kronor.

Avgiften kräver ingen oaktsamhet

Enligt 26 § ska avgiften tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet. Att du inte visste, inte menade det eller hade en stressad schemaläggare är inte en invändning. Avgiften får enligt 26 b § sättas ned helt eller delvis om överträdelsen är ringa eller ursäktlig, eller om det annars skulle vara oskäligt att ta ut den, men utgångspunkten är strikt.

Arbetsmiljöverket prövar frågan genom ett avgiftsföreläggande enligt 27 §. Godkänner du föreläggandet gäller det som en domstols lagakraftvunna avgörande. Godkänner du det inte inom utsatt tid kan myndigheten ansöka hos förvaltningsrätten. En sanktionsavgift får bara tas ut om ansökan delgetts inom fem år från överträdelsen.

Vid sidan av avgifterna har Arbetsmiljöverket tillsyn över lagen enligt 20 §, rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs enligt 21 §, och rätt att meddela förelägganden eller förbud enligt 22 §, som får förenas med vite. Hur ett besök går till beskriver vi i posten om Arbetsmiljöverkets inspektion, och de övriga avgifterna i regelverket i posten om sanktionsavgifter i arbetsmiljön.

Arbetstidens förläggning är också en arbetsmiljöfråga

Här slutar de flesta genomgångar av arbetstidslagen, och det är här den viktigaste skyldigheten börjar. Att hålla sig inom 11 och 36 timmar är ett minimikrav. Vid sidan av det har du en självständig skyldighet enligt arbetsmiljöreglerna att arbeta med hur arbetstiden läggs.

2 kap. 9 § i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete säger det rakt ut: arbetsgivaren ska vidta de åtgärder som behövs för att motverka att arbetstidens förläggning leder till ohälsa hos arbetstagarna. Kravet gäller all verksamhet där arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning, oavsett hur många ni är.

De allmänna råden till paragrafen räknar upp de förläggningar som typiskt medför risk för ohälsa:

  • Skiftarbete och arbete nattetid. Rubbad dygnsrytm och sämre återhämtning.
  • Delade arbetspass. Dagen är uppbokad även om arbetstimmarna är få.
  • Stor omfattning av övertidsarbete och långa arbetspass. Belastningen hinner inte klinga av mellan passen.
  • Långtgående möjligheter att arbeta på olika tider och platser med förväntningar på att vara ständigt nåbar. Arbetet får aldrig ett slut.

Råden lyfter två saker särskilt: att du bör uppmärksamma möjligheterna till återhämtning, och att arbetstidens förläggning påverkar risken för olyckor. Det gör arbetstiden till en fråga som hör hemma i riskbedömningen och i arbetet med organisatorisk och social arbetsmiljö, inte bara i lönesystemet. Hänger belastningen ihop med hur passen ligger, är riskbedömning av stress rätt ingång.

Anteckningarna du ska kunna visa upp

Skyldigheterna som faktiskt kontrolleras vid en inspektion är dokumentationskraven, och de ligger i 9 kap. AFS 2023:2. Kapitlet gäller all verksamhet som omfattas av arbetstidslagen.

Det här ska finnas på arbetsstället

  • Anteckningar om jourtid, övertid och mertid för varje arbetstagare (3 §)
  • Arbetsgivarens namn, arbetsställets beteckning, arbetstagarens namn och person- eller anställningsnummer i anteckningarna (4 §)
  • Tydlig skillnad mellan jourtid, allmän övertid, extra övertid, allmän mertid och nödfallstid (5 §)
  • Anteckningarna bevarade under det kalenderår de avser och de två följande kalenderåren (6 §)
  • Eventuella kollektivavtal om undantag och Arbetsmiljöverkets beslut om avvikelse, bevarade lika länge (6 §)
  • Arbetstidslagen och arbetstidsschemat tillgängliga på arbetsstället (7 §)

Du bestämmer själv i vilken handling anteckningarna görs, men de ska vara tydliga och uppställda på ett överskådligt sätt. Används ett gemensamt dokument för flera slag av arbetstid ska det ha särskilda rader eller kolumner för varje slag, med tydlig uppgift om vad raden eller kolumnen är avsedd för.

Notera att anteckningarna inte bara är arbetsmiljöregler. Enligt 9 kap. 14 § är bestämmelserna i 3 till 12 §§ föreskrifter enligt 11 § arbetstidslagen, och den som bryter mot föreskrifter meddelade med stöd av 11 § kan enligt 24 § dömas till böter.

Ett skyddsombud har också en egen väg in i frågan. Enligt 19 a § arbetstidslagen kan ett skyddsombud begära att du vidtar åtgärder för att säkerställa att reglerna om extra övertid, nödfallsövertid och extra mertid följs (8 a, 9 och 10 a §§), och få en skriftlig bekräftelse på att begäran har mottagits. Lämnar du inget besked eller avslår begäran kan Arbetsmiljöverket pröva om ett föreläggande ska meddelas. Mer om den rollen i posten om skyddsombudets roll och uppgifter.

Så får du in arbetstiden i det systematiska arbetsmiljöarbetet

Arbetstid blir sällan en egen punkt i arbetsmiljöarbetet, och det är därför felen upptäcks när någon räknar timmar i efterhand. Fyra steg flyttar frågan dit den hör.

Två chefer räknar avståndet mellan arbetspassen i schemat för att kontrollera dygnsvilan

  1. Lägg fast dygnsbrytet och mät schemat mot det

    Bestäm när 24-timmarsperioden börjar och använd samma brytpunkt genomgående. Gå sedan igenom schemat pass för pass och räkna avståndet mellan slut och nästa start. Leta särskilt efter sent pass följt av tidigt pass, och efter sjudagarsperioder där veckovilan krympt under 36 timmar.

  2. Undersök och riskbedöm förläggningen, inte bara timmarna

    Ta med skiftarbete, nattarbete, delade pass, övertidens omfattning och förväntningarna på nåbarhet i undersökningen av arbetsmiljön. Bedöm risken för ohälsa och för olyckor, och skriv ned bedömningen. Det är samma metod som i vår guide till riskbedömning, tillämpad på ett underlag du redan har i schemat.

  3. Åtgärda i handlingsplan, och kontrollera avtalsstödet

    Det som inte kan åtgärdas direkt går in i handlingsplanen med ansvarig och datum. Finns återkommande avvikelser i schemat behöver du kontrollera om de har stöd i kollektivavtal enligt 3 §, och om inte, antingen ändra schemat eller söka dispens enligt 19 §. En återkommande avvikelse är aldrig en tillfällig avvikelse.

  4. Följ upp i årshjulet

    Lägg kontrollen av arbetstidsanteckningarna och en genomgång av schemat på en återkommande punkt i årshjulet för arbetsmiljöarbetet, tillsammans med den årliga uppföljningen av det systematiska arbetsmiljöarbetet.

I SAMkollen ligger riskbedömningar, handlingsplaner och årshjulet i samma system, så en risk som kommer ur arbetstidens förläggning hamnar på samma ställe som alla andra och får en ansvarig och ett datum. Anteckningarna om jourtid, övertid och mertid gör du däremot i ditt tid- eller lönesystem, där timmarna faktiskt registreras.

Viktigt att komma ihåg

  • 11 och 36 timmar är golvet. Dygnsvila enligt 13 § och veckovila enligt 14 §, och i dygnsvilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå.
  • De är två skilda rättigheter. Dygnsvilan läggs till veckovilan och ingår inte i den, enligt EU-domstolens dom i mål C-477/21.
  • Tre vägar till avvikelse, ingen via anställningsavtalet. Tillfälligt vid något oförutsett med kompensationsledighet, centralt kollektivavtal enligt 3 §, eller dispens från Arbetsmiljöverket enligt 19 §.
  • Avgiften är 592 kronor per timme och person under 2026. En procent av prisbasbeloppet enligt 26 §, och den tas ut även utan uppsåt eller oaktsamhet.
  • Förläggningen är en arbetsmiljöfråga i sig. 2 kap. 9 § AFS 2023:2 kräver åtgärder mot att arbetstidens förläggning leder till ohälsa, oavsett företagets storlek.
  • Dokumentationen kontrolleras. Anteckningar om jourtid, övertid och mertid per person, bevarade i tre kalenderår, och lagen plus schemat tillgängliga på arbetsstället.

Vanliga frågor

Minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje period om 24 timmar, enligt 13 § arbetstidslagen. I vilan ska tiden mellan midnatt och klockan 5 ingå. Avvikelse från elvatimmarsregeln får göras tillfälligtvis vid något särskilt förhållande som du inte har kunnat förutse, och bara om arbetstagaren får motsvarande kompensationsledighet.
Veckovilan är minst 36 timmars sammanhängande ledighet under varje period om sju dagar, enligt 14 § arbetstidslagen. Beredskapstid räknas inte in i veckovilan när arbetstagaren får vistas utanför arbetsstället men ska stå till ditt förfogande för att utföra arbete när behov uppstår. Veckovilan ska så långt möjligt förläggas till veckoslut.
Dygnsvilan är den dagliga vilan mellan två arbetspass, minst 11 timmar per 24-timmarsperiod. Veckovilan är den längre ledigheten, minst 36 timmar per sjudagarsperiod. Det är två fristående rättigheter. EU-domstolen slog i mål C-477/21 den 2 mars 2023 fast att dygnsvilan läggs till veckovilan och inte ingår i den, även när veckovilan är längre än EU:s minimikrav.
Enligt 26 § arbetstidslagen tas en sanktionsavgift ut på en procent av prisbasbeloppet för varje timme otillåten arbetstid och för varje arbetstagare som anlitats i strid mot bland annat 13 och 14 §§, om du inte har stöd i kollektivavtal. Med prisbasbeloppet för 2026 på 59 200 kronor blir det 592 kronor per timme och person. Avgiften tas ut även om överträdelsen inte skett uppsåtligen eller av oaktsamhet.
Nej. Reglerna är skyddslagstiftning och går inte att avtala bort med den enskilda arbetstagaren, hur gärna båda parter än vill. Avvikelser kan bara göras genom kollektivavtal som slutits eller godkänts av en central arbetstagarorganisation enligt 3 §, genom dispens från Arbetsmiljöverket enligt 19 § när ett sådant avtal inte kan träffas, eller som en tillfällig avvikelse vid något oförutsett enligt 13 och 14 §§.
Inte i lagen. Det som ändrades då var kollektivavtalen i kommun- och regionsektorn, där parterna införde nya regler om dygnsvila för sina avtalsområden. Elvatimmarsregeln i 13 § arbetstidslagen har stått oförändrad sedan Lag (2005:165). Flera sidor på nätet blandar ihop de två, så kontrollera alltid om en uppgift gäller lagen eller ett visst avtalsområde.

Ny inom SAM? Läs vår kompletta guide till systematiskt arbetsmiljöarbete eller fördjupa dig i AFS 2023:1.

Redo att digitalisera ditt arbetsmiljöarbete?

SAMkollen hjälper dig genomföra skyddsronder, hantera risker och följa upp åtgärder. Allt på ett ställe.

Prova gratis i 14 dagar

Fler artiklar