Stress på jobbet – så gör du en riskbedömning

Kort svar: Stress är en arbetsmiljörisk precis som buller eller fallrisker. Du ska riskbedöma den, åtgärda den och följa upp. OSA-föreskrifterna (AFS 2023:2) kräver att du kartlägger arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling.

Stress är en arbetsmiljörisk

De flesta tänker på fysiska risker när de hör "arbetsmiljö" – fallskydd, kemikalier, maskiner. Men stress och psykosocial ohälsa orsakar fler sjukskrivningar i Sverige än fysiska skador.

Enligt Försäkringskassans statistik är stressrelaterad ohälsa den snabbast växande orsaken till sjukskrivning. Och det drabbar alla branscher – inte bara vård och skola.

Som arbetsgivare har du en skyldighet att riskbedöma även psykosociala faktorer. Det är inte valfritt.

Vad säger lagen?

OSA-föreskrifterna (AFS 2023:2, tidigare AFS 2015:4) ställer krav på att arbetsgivaren ska förebygga ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling.

Det är en del av ditt systematiska arbetsmiljöarbete – inte ett separat spår.

Tre områden att riskbedöma

1. Arbetsbelastning

Har dina anställda för mycket att göra? Är kraven rimliga i förhållande till resurser och tid?

Tecken på ohälsosam arbetsbelastning:

• Anställda arbetar övertid regelbundet
• Uppgifter hopas utan att bli klara
• Folk uttrycker frustration eller uppgivenhet
• Sjukfrånvaron ökar, särskilt korttidsfrånvaro
• Personalomsättningen är hög

2. Arbetstider

Skiftarbete, oregelbundna tider, långa arbetspass och bristande möjlighet till återhämtning är alla riskfaktorer.

Fråga dig:

• Arbetar någon ensam kvällar eller nätter?
• Har alla möjlighet till tillräcklig vila mellan passen?
• Kan anställda ta raster under arbetspasset?
• Finns det perioder med extremt hög belastning?

3. Kränkande särbehandling

Mobbning, utfrysning, sexuella trakasserier och andra former av kränkande beteende ska förebyggas aktivt. Du ska ha rutiner för hur anmälningar hanteras.

Så gör du riskbedömningen

Steg 1: Kartlägg

Använd en av dessa metoder:

Enkät: Ställ anonyma frågor om arbetsbelastning, stöd från chef, tydlighet i roller och möjlighet till återhämtning. Suntarbetslivs OSA-enkät är gratis och beprövad.

Samtal: I ett litet företag kan ett ärligt samtal med varje anställd fungera bättre än en enkät. Fråga: "Vad stressar dig mest på jobbet? Vad skulle göra det bättre?"

Skyddsrond med psykosocialt fokus: Lägg till frågor om stress och arbetsbelastning i din vanliga skyddsrond.

Steg 2: Bedöm

Precis som vid fysiska risker – hur allvarligt är det och hur troligt att det leder till ohälsa?

Hög arbetsbelastning som pågått i månader utan åtgärd = hög risk.

Tillfällig stress vid en projekttopp = lägre risk, men värt att bevaka.

Steg 3: Åtgärda

Vanliga åtgärder:

• Prioritera bort uppgifter eller fördela om arbetet
• Tydligare roller och förväntningar
• Stöd från chef (regelbundna samtal)
• Möjlighet till pauser och variation
• Utbildning i stresshantering
• Se över arbetstidsscheman

Steg 4: Följ upp

Kontrollera efter 3–6 månader: blev det bättre? Fråga igen. Mät sjukfrånvaron. Gör en ny kartläggning.

Dokumentation

Skriv ned:

• Vad du undersökte (metod, tidpunkt, deltagare)
• Vilka risker som identifierades
• Bedömning av allvarlighetsgrad
• Beslutade åtgärder med ansvarig och datum
• Planerad uppföljning

Vanliga misstag

"Vi har ingen stress här." Alla arbetsplatser har stressfaktorer. Att inte hitta dem betyder att du inte letat tillräckligt.

Enkät utan uppföljning. Att samla in svar och sedan inte göra något är sämre än att inte fråga alls. Det skapar misstro.

Individualisera problemet. Stress är ofta ett systemfel, inte ett personligt problem. Fokusera på organisation, inte individer.

Sammanfattning

Stress är en arbetsmiljörisk som ska riskbedömas precis som fysiska risker. Kartlägg, bedöm, åtgärda och följ upp. Det är inte bara ett lagkrav – det minskar sjukfrånvaron och förbättrar produktiviteten.