Guide

OSA – organisatorisk och social arbetsmiljö

Så jobbar du med OSA enligt AFS 2023:2 – arbetsbelastning, arbetstider och kränkande särbehandling, i praktiken.

Uppdaterad 21 juli 2026

Vad betyder OSA?

OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö: allt som påverkar den psykiska hälsan på jobbet. Sedan 2023 är den integrerad i det systematiska arbetsmiljöarbetet, inte ett separat spår.

Vad är OSA?

OSA står för organisatorisk och social arbetsmiljö. Det handlar om allt som påverkar den psykiska hälsan på jobbet: hur mycket folk har att göra, hur arbetstiderna ser ut, och hur medarbetare behandlar varandra. Till skillnad från fysiska risker som buller eller tunga lyft handlar OSA om det som sker mellan människor och i hur arbetet organiseras.

OSA för småföretag – hela bilden

Vad säger lagen?

OSA regleras i AFS 2023:2, 2 kap. Föreskriften ersatte den tidigare AFS 2015:4 och ställer krav på att arbetsgivaren förebygger ohälsosam arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling. Sedan regelförnyelsen 2023 är OSA integrerat i det ordinarie systematiska arbetsmiljöarbetet, inte ett separat spår med egen dokumentation.

Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) – hela bilden

Fyra steg: undersök, bedöm, åtgärda, följ upp

OSA-arbetet följer samma cykel som allt annat systematiskt arbetsmiljöarbete, men metoderna skiljer sig. Du kan inte gå runt och titta dig till stress eller kränkande särbehandling. Du behöver prata med folk.

1. Undersök

Fånga upp hur folk mår genom medarbetarenkäter, regelbundna samtal och genom att bevaka sjukfrånvaro och personalomsättning.

2. Bedöm riskerna

Värdera sannolikhet och konsekvens, precis som vid fysiska risker. Skillnaden är att konsekvenserna av OSA-risker ofta kommer med fördröjning.

3. Åtgärda

Tydliggör roller, fördela arbetsbelastningen jämnare, och inför rutiner för hur konflikter och kränkande särbehandling hanteras.

4. Följ upp

OSA-förbättringar tar längre tid att märkas än fysiska. Följ upp efter 3–6 månader med en ny enkät eller uppföljande samtal.

Medarbetarundersökning: lagkrav, frågor och uppföljning

Kränkande särbehandling

Det här är ofta den svåraste delen av OSA. Lagen kräver att du har en policy som klargör att kränkande särbehandling inte accepteras, rutiner för hur det hanteras om det sker, och en rapporteringsväg som inte går via den som utövar beteendet.

Hot och våld

Hot och våld är en förhöjd risk i branscher med kundkontakt: detaljhandel, vård och omsorg, skola och kollektivtrafik. Du ska riskbedöma det, ha skriftliga rutiner och dokumentera varje händelse som ett tillbud, även när ingen kom till fysisk skada.

Hot och våld på arbetsplatsen – förebygga och dokumentera

Stress och arbetsbelastning

Stressrelaterad ohälsa är en av de vanligaste orsakerna till sjukskrivning i Sverige, och den drabbar alla branscher. Du ska kartlägga arbetsbelastning och arbetstider på samma sätt som du riskbedömer fysiska faktorer.

Stress på jobbet – så gör du en riskbedömning

Alkohol och droger

En påverkad medarbetare är en säkerhetsrisk som ska förebyggas, precis som andra risker i verksamheten. Du behöver en skriftlig policy på plats innan situationen uppstår, och ett rehabiliteringsansvar när problem väl upptäcks.

Alkohol och droger på arbetsplatsen – arbetsgivarens ansvar

Psykosocial skyddsrond

En vanlig skyddsrond fokuserar på det fysiska. En psykosocial skyddsrond, eller frågor om stress och trivsel i den ordinarie ronden, är rätt tillfälle att fånga upp OSA-risker innan de blir allvarliga.

Konsekvenser om du inte gör det

Ett uteblivet OSA-arbete är ett brott mot arbetsmiljölagen, precis som en utebliven riskbedömning av fysiska risker. Arbetsmiljöverket kan förelägga dig att åtgärda bristerna, och vid allvarliga eller upprepade brister ge en sanktionsavgift.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan OSA och psykosocial arbetsmiljö?

OSA är det juridiska namnet på föreskriften, AFS 2023:2. Psykosocial arbetsmiljö är den äldre, mer vardagliga benämningen på samma område: arbetsbelastning, arbetstider och hur medarbetare behandlar varandra.

Gäller OSA-kraven även små företag?

Ja. Kraven gäller alla arbetsgivare oavsett storlek. Skillnaden är att företag med färre än tio anställda inte alltid behöver skriftlig dokumentation av allt, men det rekommenderas starkt ändå.

Hur ofta ska vi göra en OSA-kartläggning?

Minst en gång per år, som en del av den årliga uppföljningen av SAM. Oftare om organisationen förändras eller efter en anmälan om kränkande särbehandling.

Vad räknas som kränkande särbehandling?

Handlingar som riktas mot en medarbetare på ett kränkande sätt och kan leda till ohälsa, till exempel utfrysning, orimliga arbetsuppgifter eller upprepad förödmjukelse. Det avgörande är att det är ett mönster, inte en enstaka händelse.

Måste vi ha en alkohol- och drogpolicy som en del av OSA?

Det finns inget uttryckligt lagkrav på en separat policy, men du är skyldig att förebygga risken och ha rutiner för arbetsanpassning. En skriftlig policy är i praktiken det enklaste sättet att visa det.

Vad händer om vi inte uppfyller OSA-kraven?

Arbetsmiljöverket kan förelägga dig att åtgärda bristerna vid en inspektion, och i allvarliga fall utfärda en sanktionsavgift direkt.

Redo att komma igång med OSA-arbetet?

SAMkollen hjälper dig samla enkäter, rutiner och åtgärder för organisatorisk och social arbetsmiljö på ett ställe. Gratis att börja.

Prova SAMkollen gratis