Alla inlägg
·Adam Norén

Min kollega får mig att må dåligt: så tar du det vidare

Det är en obehaglig sak att sätta ord på. De flesta väntar länge, ofta för länge, för att de är osäkra på om det de känner är tillräckligt allvarligt för att räknas. Den här texten handlar om hur du avgör det, vem du säger det till och vad som är arbetsgivarens ansvar från och med den stund du har sagt det.

Skilj på en dålig vecka och ett mönster

Alla arbetsplatser har friktion. En kollega som är kort i tonen under en pressad period är inte samma sak som en kollega som systematiskt gör din vardag sämre.

Testa det mot tre frågor, i den här ordningen:

  • Händer det en gång, eller kan du räkna upp exempel från flera olika veckor?
  • Drabbar det alla i gruppen ungefär lika, eller är du den som konsekvent hamnar utanför?
  • Om du ändrar ditt eget beteende, blir det bättre?

Den sista frågan är den som brukar avgöra. I en konflikt mellan jämlikar går det att påverka utfallet genom att göra något annorlunda själv. Går det inte, är motparten inte en jämlike i den här situationen, och då är det inte en konflikt du ska lösa på egen hand.

Om du vill ta det med kollegan själv

Blev svaret på den sista frågan att det faktiskt blir bättre när du gör något annorlunda, är det mer friktion än särbehandling, och då är ett rakt samtal ofta det snabbaste som finns. Det är också där de flesta råd om det här stannar, så det som avgör är skillnaden mellan ett samtal som leder någonstans och ett som gör det värre.

  • Ta en sak, inte hela bilden. Ett konkret exempel går att prata om. "Du är alltid otrevlig" gör det inte.
  • Beskriv handlingen och effekten, inte personen. "När kallelsen till avstämningen inte gick till mig hamnade jag efter, och det stressar mig" är svårt att avvisa. "Du utesluter mig medvetet" blir en diskussion om vad du kan bevisa.
  • Säg vad du vill ska hända. Ett samtal utan en begäran är bara ett obehag ni delar.
  • Välj läge. Enskilt, inte inför gruppen, och inte direkt i affekt.

Hoppa över steget om något av det här stämmer: kollegan är chef eller står i överläge på annat sätt, det är flera mot en, du är rädd för reaktionen, eller du har redan försökt. Du är inte skyldig att konfrontera någon som gör din arbetsdag sämre, och det är inte ditt jobb att lösa det på egen hand.

Min kollega får mig att må dåligt, är det kränkande särbehandling?

Kränkande särbehandling är det juridiska begreppet, och kraven finns i AFS 2023:2, 2 kap. Föreskriften handlar om organisatorisk och social arbetsmiljö och gäller alla arbetsgivare, oavsett storlek.

Det som brukar räknas hit:

  • Utfrysning från möten, luncher eller informella samtal
  • Information som undanhålls så att du inte kan göra ditt jobb
  • Förlöjligande eller nedsättande kommentarer inför andra
  • Ryktesspridning om dig eller ditt arbete
  • Att arbetsuppgifter tas ifrån dig utan förklaring, eller att du får orimliga uppgifter

Använd den här beslutsregeln: riktas handlingarna mot dig återkommande, och står du i underläge mot den som utför dem? Underläge kan komma av att motparten är chef, är mer erfaren, är flera, eller helt enkelt har gruppens öra. Är svaret ja på båda, hantera det som kränkande särbehandling och inte som en personkemifråga.

Avsikten avgör inte

Bedömningen utgår från handlingarna och deras konsekvenser, inte från vad den som utför dem säger sig ha menat. "Hon tål inget skämt" är inte ett svar på frågan om vad som hänt.

En sak till, som nästan alla artiklar om det här hoppar över: du behöver inte avgöra frågan själv. Det är arbetsgivarens uppgift att utreda vad som hänt. Din uppgift är att berätta.

Skriv ned det innan du säger något

Gör det här före allt annat. Det tar tio minuter och det är det som gör resten möjligt.

Öppna ett dokument som ligger utanför jobbets system, gärna i din privata mejl, och skriv en rad per händelse:

  1. Datum och tid

    Så exakt du kommer ihåg. "Vecka 32, tisdag förmiddagen" är bättre än inget.

  2. Vad som hände, i sakliga ord

    Skriv det som en kamera hade sett. "Jag fick inte kallelsen till avstämningen, och den hade gått till alla andra i gruppen" är användbart. "Hon är alltid otrevlig" är det inte.

  3. Vilka som var där

    Namn på den som utförde handlingen och på eventuella vittnen.

  4. Vad det ledde till

    Missat arbete, sömn, att du undvek fikarummet, att du sjukanmälde dig. Konsekvensen är en del av bedömningen.

Fyra till fem sådana rader förvandlar "jag mår dåligt av min kollega" till ett underlag som går att utreda. Det är också den enda dokumentation som existerar om arbetsgivaren senare skulle hävda att hen inte kände till något.

Vem du ska säga det till, och i vilken ordning

Det finns ingen lagstadgad ordning, men det finns en ordning som fungerar.

  1. Din närmaste chef, om chefen inte är inblandad. Boka ett eget samtal, inte fem minuter i korridoren.
  2. Chefens chef, om det är din chef som får dig att må dåligt eller om chefen redan har fått veta och inte gjort något.
  3. Skyddsombudet, alltid ett giltigt alternativ, och rätt väg om du inte litar på linjen. Ombudet har tystnadsplikt och kan enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a § kräva åtgärder skriftligt av arbetsgivaren.
  4. Facket, om du är medlem. De företräder dig i processen, vilket chefen och skyddsombudet inte gör.
  5. Företagshälsovården, om du behöver stöd för hur du mår, parallellt med de andra spåren.

Om företaget har en rutin mot kränkande särbehandling ska tre saker framgå av den, enligt AFS 2023:2, 2 kap. 11 §: vem som ska ta emot informationen, vad mottagaren ska göra med den, och hur och var den som är utsatt snabbt kan få hjälp. Rutinen ska dessutom vara känd av alla anställda. Pekar den bara ut din närmaste chef, och är det chefen det gäller, är den i praktiken oanvändbar, och det är i sig en brist hos arbetsgivaren.

Säg en mening som startar skyldigheten

Du behöver inte formulera en anmälan. Det räcker att arbetsgivaren får kännedom. En mening som "jag vill berätta att jag under en längre tid blivit utfryst av en kollega och jag mår dåligt av det" är tillräcklig för att skyldigheten enligt AFS 2023:2 ska vara i gång.

Vad arbetsgivaren måste göra när du har sagt det

Här slutar de flesta artiklar om ämnet, och det är synd, för det är den här delen du har mest nytta av att kunna.

Från och med att arbetsgivaren fått kännedom gäller:

  • Ta reda på vad som hänt. Arbetsgivaren ska utreda, opartiskt, och prata med alla berörda. Den som pekas ut ska få bemöta uppgifterna.
  • Låta någon oberoende hantera det. Den som är inblandad kan inte utreda sig själv. Är det chefen det gäller ska någon annan ta ärendet, internt eller externt.
  • Agera skyndsamt. Att en utredning drar ut på tiden i månader är i sig en brist. Under tiden ska arbetsgivaren se till att du inte fortsätter utsättas.
  • Åtgärda och följa upp. Åtgärderna ska föras in i arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1, med en ansvarig och ett datum, och följas upp precis som en fysisk risk.
  • Ha en rutin, och ha sagt att det inte accepteras. Enligt AFS 2023:2, 2 kap. 10 § ska arbetsgivaren klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten och vidta åtgärder mot förhållanden som kan ge upphov till den. Enligt 11 § ska det finnas en rutin för hur den hanteras, känd av alla. Rutiner ska vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare (AFS 2023:1, 8 §).

Vad arbetsgivaren däremot inte ska göra är att kalla er till ett medlingssamtal som första åtgärd. Det behandlar er som två jämbördiga parter i en tvist och lägger ansvaret för lösningen på den som utsatts. Hela kravbilden från andra hållet finns i kränkande särbehandling på arbetsplatsen, och den som är chef och behöver veta hur ett ärende hanteras i praktiken hittar gången i mobbning på jobbet.

Arbetsmiljöverkets egen genomgång av området finns på av.se om att motverka kränkande särbehandling.

Medan det utreds

En utredning tar tid, och det är tiden däremellan som sliter. Två saker är värda att veta om den.

Du har rätt till hjälp redan innan något är klart. Rutinen ska enligt AFS 2023:2, 2 kap. 11 § tala om hur och var den som är utsatt snabbt kan få hjälp, och arbetsgivaren ska se till att du inte fortsätter utsättas under tiden. Det kan vara stöd via företagshälsovården, en omfördelning av arbetsuppgifter eller att ni inte sitter i samma möten. Du behöver inte vänta på en slutsats för att be om det.

Du behöver inte heller bära situationen ensam medan den pågår. Facket företräder dig om du är medlem. Skyddsombudet kan hålla frågan levande som en arbetsmiljöfråga i stället för som ditt personliga ärende. Och en kollega som sett vad som hänt är värd att ha kvar, även om du inte ber hen om något mer än att minnas rätt.

Om du blir sjuk av situationen

Om du blir sjukskriven, eller går till en läkare för besvär som beror på situationen på jobbet, ändras bilden.

Ohälsa som orsakats av förhållandena på arbetet räknas som arbetssjukdom. Den ska anmälas av arbetsgivaren till Försäkringskassan, helst tillsammans med skyddsombudet, via anmalarbetsskada.se. Vid allvarlig ohälsa kan arbetsgivaren dessutom vara skyldig att underrätta Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen 3 kap. 3 a §.

Det här är värt att veta av två skäl. Anmälan har betydelse för dig om det senare blir en fråga om ersättning. Och den är en påminnelse till arbetsgivaren om att det som pågår har ett pris som syns i statistiken.

Vanliga misstag när man tar upp det

  • Att vänta på ett tillräckligt allvarligt exempel. Enskilda händelser låter små när man säger dem högt. Det är mönstret som är poängen, och mönstret kräver att du har antecknat.
  • Att ta det med kollegan först när det är ett mönster. Det känns som det schysta att göra, och mot vanlig friktion är det ofta rätt. Men är det ett mönster riktat mot dig blir beteendet oftast bara mer försiktigt och svårare att beskriva, och du står kvar ensam med det.
  • Att formulera det som en känsla. "Det funkar inte mellan oss" bjuder in till en personkemidiskussion. Beskriv handlingar och konsekvenser i stället.
  • Att bara mejla en gång och sedan vänta. Skickar du något skriftligt, be om en bekräftelse på att det tagits emot och fråga när du får besked.
  • Att sluta dokumentera efter samtalet. Perioden efter att du berättat är den viktigaste att ha noteringar från, för det är den som visar om arbetsgivaren agerade.

Så vet du att arbetsgivaren gör rätt

Kvitto på att ärendet hanteras

  • Du fick veta vem som utreder och att den personen inte är inblandad
  • Du fick ett besked om ungefär när du får återkoppling
  • Du blev tillfrågad om vad du behöver för att kunna jobba under tiden
  • Skyddsombudet är informerat om att ärendet finns
  • Åtgärderna skrevs ned med en ansvarig och ett datum, inte bara sades
  • Någon frågade hur det gick en tid efteråt

Saknas flera av punkterna handlar det inte om ovilja i de flesta fall, utan om att arbetsgivaren inte har någon rutin att följa. Det är ett skäl att ta upp frågan med skyddsombudet, som kan lyfta bristen som en arbetsmiljöfråga i stället för som ditt personliga ärende. Frågan hör också hemma i den återkommande undersökningen av arbetsmiljön, till exempel i en psykosocial skyddsrond.

Viktigt att komma ihåg

  • Mönstret avgör, inte enskildheten. Återkommande handlingar riktade mot dig, i ett läge där du inte kan påverka dem, är kränkande särbehandling enligt AFS 2023:2, 2 kap.
  • Anteckna först, prata sedan. Datum, händelse, vittnen och konsekvens. Fyra rader räcker för att det ska gå att utreda.
  • Kännedom startar skyldigheten. Så snart arbetsgivaren vet ska hen utreda, agera skyndsamt och dokumentera åtgärderna, oavsett om du lämnat in något skriftligt.
  • Chefen inblandad? Gå inte via chefen. Chefens chef eller skyddsombudet, som kan kräva åtgärder skriftligt enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a §.
  • Blir du sjuk är det en arbetsskada. Den ska anmälas till Försäkringskassan, och vid allvarlig ohälsa även till Arbetsmiljöverket.

Nästa steg

Börja med anteckningen. Sätt av tio minuter i kväll och skriv ned de fyra eller fem händelser du kommer ihåg tydligast, med datum. Boka därefter ett samtal med den av personerna i listan ovan som är rätt i just din situation.

Är du chef eller arbetsgivare och känner igen beskrivningen från din egen arbetsplats, börjar arbetet ett steg tidigare: med en rutin som är känd, en rapporteringsväg som inte går via den utpekade, och en undersökning som fångar det innan någon behöver ta mod till sig.

SAMkollen samlar rutiner, undersökningar, åtgärder och uppföljning på ett ställe, så att det går att visa vad ni gjort och när. Se alla funktioner eller läs hela guiden till OSA.

Vanliga frågor

Nej. Skyldigheten i AFS 2023:2 utlöses av att arbetsgivaren får kännedom om att någon utsätts, inte av att du fyllt i en blankett. Ett muntligt samtal räcker rättsligt. Skriv ändå ned själv vad du sa, till vem och vilket datum, för det är den anteckningen som avgör frågan om när arbetsgivaren fick veta om det senare blir en tvist.
Trakasserier är kopplade till en diskrimineringsgrund som kön, ålder, etnicitet eller funktionsnedsättning och regleras i diskrimineringslagen. Kränkande särbehandling behöver ingen sådan koppling. Beror beteendet på att du tillhör en viss grupp gäller båda regelverken samtidigt, och då har arbetsgivaren också en utrednings och åtgärdsskyldighet enligt diskrimineringslagen.
Ja, och det är ofta rätt väg när chefen själv är inblandad eller när du inte litar på att det stannar där. Skyddsombudet har tystnadsplikt, får inte hindras i sitt uppdrag och kan enligt arbetsmiljölagen 6 kap. 6 a § begära åtgärder skriftligt av arbetsgivaren. Svarar arbetsgivaren inte kan ombudet vända sig till Arbetsmiljöverket.
Då kvarstår bristen i det systematiska arbetsmiljöarbetet enligt AFS 2023:1, och den kan bli en punkt vid en inspektion. Din väg vidare går via skyddsombudet eller facket, som kan kräva åtgärder och driva frågan till Arbetsmiljöverket, [innan du väljer att säga upp dig själv](/blogg/saga-upp-sig-for-att-man-mar-daligt). Blir du sjuk av situationen ska den dessutom anmälas som arbetsskada.
Avsikten avgör inte. Bedömningen utgår från handlingarna och deras konsekvenser, inte från hur den som utför dem beskriver dem efteråt. Att någon uppfattar sitt eget beteende som humor tar därför inte bort arbetsgivarens skyldighet att undersöka vad som faktiskt hänt.
Nej, det finns inget sådant krav. Handlar det om friktion mellan jämlikar är ett sakligt samtal ofta det snabbaste. Är det ett mönster riktat mot dig, i ett läge där du står i underläge, ska du inte behöva förhandla om saken själv: då är det arbetsgivaren som ska utreda. Ingen chef kan kräva att du talat med kollegan innan du berättar.
Någon bestämd tidsgräns finns inte, men arbetsgivaren ska agera skyndsamt, och en utredning som drar ut över månader är i sig en brist. Be om ett besked om när du får återkoppling. Enligt AFS 2023:2, 2 kap. 11 § ska rutinen dessutom säga hur och var den som är utsatt snabbt kan få hjälp, alltså redan innan utredningen är klar.
Ta inte uppsägningen som första steg. Den löser situationen genom att du lämnar den, i praktiken ofta innan någon utrett vad som hänt, och den påverkar din ersättning. Läs [säga upp sig för att man mår dåligt](/blogg/saga-upp-sig-for-att-man-mar-daligt) innan du bestämmer dig, och prata med skyddsombudet eller facket. Blir du sjuk av situationen ska den anmälas som arbetsskada.

Ny inom SAM? Läs vår kompletta guide till systematiskt arbetsmiljöarbete eller fördjupa dig i AFS 2023:1.

Redo att digitalisera ditt arbetsmiljöarbete?

SAMkollen hjälper dig genomföra skyddsronder, hantera risker och följa upp åtgärder. Allt på ett ställe.

Prova gratis i 14 dagar

Fler artiklar