Plan för återgång i arbete: krav, innehåll och dag 30

När du måste ta fram en plan för återgång i arbete
Du ska ha en plan för återgång i arbete senast den dag när medarbetarens arbetsförmåga har varit nedsatt i 30 dagar, om du kan anta att nedsättningen kommer att pågå i minst 60 dagar. Det är hela grundregeln, och den står i 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.
Två saker i den regeln missförstås ofta.
- Det är 60 dagars antagande som utlöser kravet, inte 30 dagars frånvaro. Dag 30 är deadline för när planen ska finnas, inte startpunkten för när du ska börja fundera. Antar du redan vid första läkarintyget att det blir långt, börja då.
- Ändrar sig bilden ska planen upprättas omgående. Trodde du att det skulle bli kort, och visar det sig senare att frånvaron kan antas pågå i minst 60 dagar, gäller inte längre dag 30. Då ska planen tas fram direkt.
Det finns ett undantag. Om det med hänsyn till medarbetarens hälsotillstånd klart framgår att hen inte kan återgå i arbete behöver du ingen plan. Formuleringen är medvetet snäv: det ska vara klart, inte osäkert eller sannolikt. Förbättras hälsotillståndet senare ska planen upprättas omgående.
Planen ska upprättas i samråd med medarbetaren i den utsträckning som det är möjligt. Det är en skyldighet att försöka, inte ett krav på samtycke.
Nedsatt arbetsförmåga, inte sjukfrånvaro
Kravet hänger på att arbetsförmågan är nedsatt, inte på att medarbetaren är helt borta från jobbet. Deltidssjukskrivningar räknas, och dagarna räknas från den första dagen med nedsatt arbetsförmåga.
Rehabiliteringsplan och plan för återgång i arbete är inte samma dokument
Det här är den vanligaste begreppsförvirringen i hela området, och den sitter i mallar och rutiner på många arbetsplatser.
I socialförsäkringsbalken är en rehabiliteringsplan något Försäkringskassan upprättar, inte du. Den regleras i 30 kap. 12 och 13 §§ och tas fram när medarbetaren behöver en rehabiliteringsåtgärd som det kan lämnas rehabiliteringsersättning för. Den ska ange åtgärderna, vem som ansvarar för dem och en tidsplan.
Planen för återgång i arbete är ditt dokument som arbetsgivare, enligt 30 kap. 6 §. Den handlar om jobbet: vilka anpassningar, uppgifter och arbetstider som ska få medarbetaren tillbaka.
I vardagen kallas din plan ofta "rehabplan" eller "rehabiliteringsplan", och det är sällan ett problem i sig. Men när Försäkringskassan frågar efter en plan är det din plan för återgång i arbete de menar, och det är den du ska kunna ta fram.
Vad planen ska innehålla
Lagen räknar inte upp några formella innehållskrav. Det låter generöst, men det är egentligen ett högre krav: planen ska vara så konkret att den går att följa upp. En plan som bara säger "medarbetaren återgår successivt" är i praktiken ingen plan.
Försäkringskassan har tagit fram blankett 7459, Arbetsgivarens plan för återgång i arbete, tillsammans med arbetsgivarorganisationerna. Du måste inte använda den, men den är gratis, inarbetad och innehåller de fält Försäkringskassan själv letar efter.
Oavsett vilket format du väljer behöver planen svara på det här:
- Vad medarbetaren klarar i dag. Utgå från läkarintyget och det ni kommit fram till i dialogen, inte från en gissning.
- Vilka åtgärder som ska sättas in. Ändrade arbetsuppgifter, anpassad arbetstid, hjälpmedel, avlastning, upptrappning från deltid.
- När varje åtgärd ska vara igång. Datum, inte "snarast".
- Vem som ansvarar för vad. Namn på den som ska genomföra åtgärden, inte "arbetsgivaren".
- När ni följer upp. Ett bestämt datum för nästa avstämning.
- Vad som behöver stöd utifrån. Till exempel företagshälsovård, och om ni ska söka arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd.
Bidrag för expertstödet
Du kan ansöka om arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd hos Försäkringskassan för att köpa in tjänsten från företagshälsovården eller en liknande aktör. Det går att använda när planen tas fram, inte bara när något redan gått fel.
Din skyldighet slutar inte när planen är skriven
Tredje stycket i 30 kap. 6 § är det som oftast glöms: du ska fortlöpande se till att planen följs och att det vid behov görs ändringar i den.
Det betyder två saker i praktiken. Planen är ett levande dokument, och en plan som inte stämmer med verkligheten ska skrivas om, inte sparas som ett bevis på att ni gjorde något i mars. Sätt därför nästa uppföljningsdatum redan när planen skrivs, och skriv in i planen vad ni gjorde vid varje avstämning.
Det är också här planen går från pappersarbete till nytta. En upptrappning som inte fungerar syns på en avstämning tre veckor in, men inte om nästa kontakt är det möte Försäkringskassan kallar till efter ett halvår.
Rehabiliteringskedjans dagar och vad de betyder för dig
Försäkringskassan prövar medarbetarens rätt till sjukpenning mot rehabiliteringskedjan i 27 kap. 46 till 49 §§ socialförsäkringsbalken. Dagarna styr inte dina skyldigheter direkt, men de avgör vad som måste vara utrett när, och därför bör de styra tidsplanen i din plan.
- Dag 1 till 90. Arbetsförmågan bedöms mot medarbetarens vanliga arbete, och mot annat lämpligt arbete som du tillfälligt erbjuder.
- Från dag 90. Nu vägs även in om medarbetaren kan försörja sig efter en omplacering till annat arbete hos dig. Det är din utredning som ska visa om det finns något sådant arbete.
- Från dag 180. Bedömningen vidgas till arbete som är normalt förekommande på arbetsmarknaden, med undantag bland annat när övervägande skäl talar för återgång hos dig före dag 365.
- Från dag 365. Samma vidare bedömning, med ett snävare undantag.
Praktisk slutsats: utredningen av omplaceringsmöjligheter hos dig behöver vara gjord och dokumenterad före dag 90, inte efter. Gör du den först när Försäkringskassan ifrågasätter sjukpenningen är du ett halvår sen.
Arbetsanpassning är det andra spåret, och reglerna är nya
Parallellt med socialförsäkringsbalken har du skyldigheter i arbetsmiljöreglerna. Här går många vilse, för föreskriften har bytt nummer.
Reglerna om arbetsanpassning finns sedan den 1 januari 2025 i 3 kap. i AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Den ersatte AFS 2020:5, som alltså är upphävd. Kraven i sak är desamma, men om en mall eller en checklista du använder hänvisar till AFS 2020:5 är den inte uppdaterad efter regelförnyelsen.
Tre av paragraferna i 3 kap. styr vardagen:
- 4 §. Du ska fortlöpande ta reda på om någon av arbetstagarna behöver arbetsanpassning.
- 5 §. Du ska se till att det finns rutiner för att ta emot information om behov av arbetsanpassning.
- 6 och 7 §§. Du ska så snart det är möjligt utreda och ta ställning till hur anpassningen ska utformas, och ge medarbetaren möjlighet att medverka i utredningen.
Kopplingen mellan de två spåren står i arbetsmiljölagen. Enligt 3 kap. 2 a § tredje stycket ska du se till att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för de uppgifter som vilar på dig enligt arbetsmiljölagen och enligt 30 kap. socialförsäkringsbalken. Det är alltså arbetsmiljölagen som säger att det här ska vara en rutin hos dig, inte en improvisation varje gång.
Därför hör planen hemma i ditt systematiska arbetsmiljöarbete och inte i en separat pärm. Logiken är densamma som för uppgiftsfördelningen: någon ska veta att det är deras jobb, innan det behövs.
Så gör du planen i praktiken

Bedöm längden tidigt
Läs läkarintyget och prata med medarbetaren. Frågan du ska svara på är om arbetsförmågan kan antas vara nedsatt i minst 60 dagar. Är svaret ja, eller osäkert men troligt, sätt ett datum för planen redan nu.
Ta reda på vad som fungerar
Utgå från arbetsuppgifterna, inte från diagnosen. Vilka delar av jobbet går, vilka går inte, och vad skulle behöva ändras för att fler delar skulle gå? Behöver du underlag du inte har kan en arbetsförmågebedömning vara motiverad.
Skriv planen med medarbetaren
Gå igenom åtgärderna, datumen och ansvaret tillsammans. Ett samtal där medarbetaren fyller i tillsammans med dig ger nästan alltid en plan som håller bättre än en du skickar över för påskrift.
Boka uppföljningen innan ni avslutar mötet
Ett datum, en kallelse. Uppföljning som inte är bokad blir inte av.
Dokumentera varje avstämning i planen
Skriv in vad som gjorts, vad som fungerade och vad ni ändrar. Det är den löpande anteckningen som visar att du uppfyllt tredje stycket i 30 kap. 6 §.
Vanliga misstag
- Att vänta till dag 30 med att börja. Dag 30 är när planen ska vara klar. Arbetet börjar när antagandet om 60 dagar görs.
- Att planen bara beskriver sjukdomen. Försäkringskassan och medarbetaren behöver veta vad som ska hända med arbetet, inte vad diagnosen heter. Du ska inte heller samla in mer hälsouppgifter än du behöver.
- Att ingen äger planen. Står det "arbetsgivaren" i ansvarsfältet är det ingen som gör det.
- Att planen aldrig ändras. En plan som ser likadan ut efter fyra månader har antingen fungerat perfekt eller inte följts upp alls.
- Att hänvisa till AFS 2020:5. Den är upphävd sedan den 1 januari 2025. Arbetsanpassning finns i 3 kap. AFS 2023:2.
- Att skilja planen från arbetsmiljöarbetet. Samma brister som gör att folk blir sjuka hittas i riskbedömningen av den organisatoriska arbetsmiljön. Återgång i arbete utan att röra orsaken ger oftast ny frånvaro.
Checklista: har ni gjort det lagen kräver?
- Vi bedömer tidigt om frånvaron kan antas pågå i minst 60 dagar
- Planen finns senast dag 30, eller omgående om antagandet ändras
- Planen är upprättad i samråd med medarbetaren
- Varje åtgärd har ett datum och en namngiven ansvarig
- Nästa uppföljningsdatum är bokat
- Omplaceringsmöjligheter hos oss är utredda före dag 90
- Vi har en rutin för att ta emot signaler om behov av arbetsanpassning
- Vi kan ta fram planen om Försäkringskassan begär in den
Viktigt att komma ihåg
- Dag 30 är deadline, 60 dagar är tröskeln. Antagandet om minst 60 dagars nedsatt arbetsförmåga utlöser kravet i 30 kap. 6 § socialförsäkringsbalken.
- Rehabiliteringsplanen är Försäkringskassans dokument. Din är planen för återgång i arbete. Det är den som efterfrågas.
- Uppföljningen är en del av lagkravet. Du ska fortlöpande se till att planen följs och ändra den vid behov.
- Utred omplacering före dag 90. Då vidgas Försäkringskassans bedömning till annat arbete hos dig.
- Arbetsanpassning regleras av AFS 2023:2, inte AFS 2020:5. Den gamla föreskriften upphörde den 1 januari 2025.
Nästa steg
Börja med det enklaste: ta reda på om ni har en rutin alls. De flesta arbetsgivare upptäcker att planen görs olika beroende på vilken chef som råkar hantera fallet, och att ingen vet var de gamla planerna ligger.
Skriv ned vem som tar emot signalen, vem som gör planen, var den sparas och när den följs upp. Lägg den rutinen där resten av ert arbetsmiljöarbete bor, så att uppföljningen hamnar i årshjulet och inte i någons huvud. I SAMkollen kan du lägga uppföljningen som en punkt med ansvarig och datum, vilket är precis det tredje stycket i 30 kap. 6 § kräver att du kan visa.