25 mars 2026·Adam Norén

AFS 2023:1: 16 paragrafer och vad som måste vara skriftligt

Småföretagare läser AFS 2023:1 vid sitt skrivbord i ett ljust skandinaviskt kontor

Vad kräver AFS 2023:1?

AFS 2023:1 heter officiellt "Systematiskt arbetsmiljöarbete, grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar". Det är Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, den innehåller 16 paragrafer med allmänna råd, och den trädde i kraft den 1 januari 2025.

Kravet i sak är en enda sak, upprepad varje år:

Undersök. Ta reda på vilka risker som finns i din verksamhet (11 §).
Riskbedöm. Bedöm hur allvarliga de är och skriv ned bedömningen (11 §).
Åtgärda. Gör det som behövs direkt, och lägg resten i en handlingsplan med datum och ansvarig (13 §).
Följ upp. Kontrollera att åtgärderna fungerade, och summera hela arbetet en gång om året (13 och 14 §).

Vid sidan av kedjan står ett eget krav som ofta glöms bort: enligt 12 § ska du utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud, för att klarlägga orsakerna i arbetsmiljön och förebygga en upprepning. Det är inte samma sak som den regelbundna undersökningen i 11 §. Den ena letar efter risker innan något hänt, den andra tar reda på varför något faktiskt hände.

Allt annat i föreskriften finns för att kedjan ska hålla över tid: att någon är utpekad som ansvarig, att rutinerna är nedskrivna, att de anställda får medverka och att kunskapen finns.

AFS 2023:1 i den nya regelstrukturen

Många söker på "afs 2023" eller bara "afs" och landar här, så det är värt att placera föreskriften i sitt sammanhang.

Den 1 januari 2025 gjorde Arbetsmiljöverket om hela sin regelstruktur. Ungefär 2 300 paragrafer, tidigare utspridda på omkring 67 föreskriftshäften, samlades i 15 nya föreskrifter med beteckningarna AFS 2023:1 till 2023:15. AFS står för Arbetsmiljöverkets författningssamling, och siffran efter kolonet är ett löpnummer, inte en rangordning.

AFS 2023:1 är den som beskriver metoden och gäller därför varje arbetsgivare. De andra två som träffar de flesta är:

AFS 2023:2, planering och organisering av arbetsmiljöarbete. Här ligger kraven på arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling, alltså det som brukar kallas organisatorisk och social arbetsmiljö.
AFS 2023:10, risker i arbetsmiljön. Buller, vibrationer, fall, ras, belastning och kemiska riskkällor, ett kapitel per risktyp.

Resten gäller när en viss typ av arbete eller utrustning finns hos er, till exempel AFS 2023:11 om arbetsutrustning, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser och AFS 2023:15 om medicinska kontroller. Vill du se hela strukturen och hur numren är uppbyggda finns den i vår genomgång av vad en AFS är.

Kravnivåerna skulle inte ändras i omläggningen, bara strukturen och språket. Det som behöver uppdateras hos er är alltså hänvisningarna, inte arbetssättet.

Gäller den mig?

Ja. Enligt 3 § gäller föreskriften all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning. Enligt 4 § är det arbetsgivaren som ansvarar, och den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare. Omfattningen ska anpassas efter riskerna och storleken, men det finns ingen nedre gräns i antal anställda.

Vad måste vara skriftligt, och från hur många anställda

Det här är den fråga som ställs oftast och besvaras slarvigast. Gränsen vid tio anställda finns, men den gäller inte allt. Två av de viktigaste dokumenten ska finnas oavsett hur litet företaget är.

Krav	Paragraf	Skriftligt krävs
Riskbedömning	11 §	Alltid, oavsett antal anställda
Handlingsplan för åtgärder som inte görs direkt	13 §	Alltid, oavsett antal anställda
Instruktioner för arbete med allvarliga risker	10 §	Alltid, oavsett antal anställda
Arbetsmiljöpolicy	7 §	Vid tio eller fler arbetstagare
Rutiner för arbetsmiljöarbetet	8 §	Vid tio eller fler arbetstagare
Uppgiftsfördelning	9 §	Vid tio eller fler arbetstagare
Årlig uppföljning av SAM	14 §	Vid tio eller fler arbetstagare

Att kravet på skriftlighet saknas betyder inte att kravet i sak saknas. Ett företag med fyra anställda ska ha en arbetsmiljöpolicy och rutiner, de behöver bara inte vara nedskrivna. I praktiken skriver de flesta ned dem ändå, eftersom en oskriven rutin är svår att visa upp för en inspektör och ännu svårare att lämna över till någon som är ny.

Missen som går igen

Riskbedömningen ska enligt 11 § alltid dokumenteras skriftligt, och det ska framgå vilka riskerna är och om de är allvarliga. Många småföretagare tror att tiogränsen gäller även här. Det gör den inte.

De fem sakerna du behöver ha ordning på

Du behöver inte starta om från noll. Gå igenom det här.

1. Undersökning och riskbedömning

Har du gjort en skyddsrond det senaste året? Finns riskerna dokumenterade? Enligt 11 § ska du regelbundet undersöka arbetsmiljöförhållandena och bedöma riskerna, och du ska göra en ny bedömning när ni planerar ändringar i verksamheten, till exempel en omorganisation, en flytt eller en ny maskin. Så gör du riskbedömningen vid en omorganisation, innan beslutet fattas.

Gör det nu om det inte är gjort. Gå igenom arbetsplatsen tillsammans med en anställd, anteckna vad ni ser och markera vad som är allvarligt. Behöver du en metod, ta riskbedömning steg för steg.

2. Arbetsmiljöpolicy

Policyn ska enligt 7 § beskriva hur arbetsmiljöförhållandena ska vara hos er. Skriftlig vid tio eller fler anställda. Den behöver inte vara lång, en A4-sida räcker, men den ska vara förankrad hos dig som arbetsgivare, känd av alla anställda och spegla hur ni faktiskt arbetar. Vi har en mall för arbetsmiljöpolicy för småföretag att utgå från.

3. Rutiner

Enligt 8 § ska rutinerna beskriva tre saker: när och hur arbetsmiljöarbetet ska genomföras, vem som ska se till att det blir gjort, och vilka som ska medverka.

En rutin behöver inte vara komplicerad. "Tillbud rapporteras till platschefen samma dag, utreds inom en vecka och tas upp på nästa arbetsplatsträff" uppfyller alla tre. Mer om den biten i vår guide till tillbudsrapportering.

4. Uppgiftsfördelning

Enligt 9 § ska du fördela uppgifterna i arbetsmiljöarbetet till chefer, arbetsledare eller andra arbetstagare. Och de som får uppgifterna ska vara tillräckligt många, ha befogenheter och resurser, och ha tillräckliga kunskaper.

Det sista ledet är det som brister oftast. Att peka ut någon som ansvarig utan att ge tid, mandat eller utbildning uppfyller inte 9 §. Läs mer om hur du gör det rätt i uppgiftsfördelning i arbetsmiljöarbetet.

5. Utredning av tillbud och olyckor

Enligt 12 § ska du utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i verksamheten. Syftet är att klarlägga vad i arbetsmiljön som orsakade händelsen, så att den inte upprepas.

Det är det här kravet som gör tillbudsrapporteringen till en förutsättning och inte en extra ambition. Utan rapporterade tillbud finns det ingenting att utreda, och då syns bristerna först när någon skadas. Rutinen behöver bara vara att händelsen fångas upp, att orsaken letas i arbetsmiljön snarare än hos personen, och att slutsatsen leder till en åtgärd. Allvarliga olyckor och tillbud ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen.

Snabbkontroll mot AFS 2023:1

Riskbedömningen är dokumenterad och mindre än ett år gammal
Handlingsplanen har datum och namngiven ansvarig per åtgärd
Genomförda åtgärder är kontrollerade, inte bara avbockade
Uppgiftsfördelningen är känd av dem som fått uppgifterna
Tillbud och olyckor utreds, inte bara registreras
Årets uppföljning av SAM är gjord

Vad förändrades jämfört med AFS 2001:1

Grundkraven är i huvudsak desamma. Det som ändrades den 1 januari 2025 var formen.

Nytt språk och ny numrering. Texten är omskriven och lättare att läsa, men paragrafnumren är andra. En rutin som hänvisar till "8 § AFS 2001:1" pekar numera fel.
Rutinerna är mer preciserade. 8 § räknar upp exakt vad som ska framgå. En allmänt hållen skrivning om att "vi arbetar proaktivt med säkerhet" möter inte kravet.
Kompetenskravet är utskrivet. 9 § slår fast att den som får en arbetsmiljöuppgift också ska ha kunskaper, befogenheter och resurser för den.
Medverkan lyfts fram. 6 § ger arbetstagare och skyddsombud rätt att medverka i arbetet. Det är inte valfritt att involvera dem.

Hela paragrafmappningen mellan gamla och nya numret finns i vår artikel om AFS 2001:1 som upphävdes. Vill du ha alla 16 paragrafer genomgångna krav för krav, läs vår kompletta guide till AFS 2023:1.

Vad händer om du inte följer reglerna

Arbetsmiljöverket gör inspektioner, ibland oanmälda. Hittar de brister kan de besluta om ett föreläggande, alltså ett krav på att du åtgärdar något till ett visst datum, eller ett förbud mot att fortsätta med en viss arbetsuppgift. Ett föreläggande kan förenas med vite, ett belopp du får betala om du inte rättar till bristen i tid.

För vissa andra föreskrifter finns dessutom sanktionsavgifter som tas ut direkt utan föreläggande. Vad en inspektion innebär i praktiken går vi igenom i så går en inspektion från Arbetsmiljöverket till.

Det är ovanligt med hårda ingripanden mot ett litet företag som gör ett ärligt försök att rätta till bristerna. Det som väger tyngst emot dig är att inte ha något systematiskt arbetsmiljöarbete alls.

Viktigt att komma ihåg

Kedjan är hela kravet. Undersök, riskbedöm, åtgärda, följ upp. Resten av föreskriften finns för att den kedjan ska hålla.
Tiogränsen gäller inte allt. Riskbedömning och handlingsplan ska vara skriftliga oavsett hur litet företaget är.
Uppgiftsfördelning utan resurser räknas inte. 9 § kräver kunskaper, befogenheter och tid, inte bara ett namn på ett papper.
Utredning är inte samma sak som undersökning. 12 § kräver att du tar reda på varför något faktiskt hände, utöver den regelbundna undersökningen i 11 §.
Den årliga uppföljningen är ett eget krav. 14 § kräver att du varje år bedömer om ert arbetsmiljöarbete faktiskt fungerar.

Kom igång

Det svåraste är att börja. Många skjuter upp arbetsmiljöarbetet för att det känns överväldigande, men du behöver egentligen bara göra några få saker och du kan göra dem en i taget.

Börja med en skyddsrond. Gå runt med en anställd under en timme, anteckna vad ni ser och skriv ned bedömningen. Då har du uppfyllt 11 § och har ett underlag för allt det andra. Nästa steg är den årliga uppföljningen, som blir enkel när underlaget redan finns.

Hur stegen hänger ihop till en helhet går vi igenom i guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete.

Testa SAMkollen gratis och håll koll på riskbedömningar, skyddsronder och dokumentation på ett ställe, så slipper du leta rätt på papper och mejl nästa gång Arbetsmiljöverket knackar på.

Kom igång med SAMkollen →

Vanliga frågor

AFS 2023:1 är Arbetsmiljöverkets föreskrift om systematiskt arbetsmiljöarbete, med det fullständiga namnet "Systematiskt arbetsmiljöarbete, grundläggande skyldigheter för dig med arbetsgivaransvar". Den innehåller 16 paragrafer med allmänna råd och beskriver hur du som arbetsgivare ska undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp arbetsmiljön. Den trädde i kraft den 1 januari 2025 och ersatte AFS 2001:1.

Alla arbetsgivare. Enligt 3 § gäller föreskriften all verksamhet där arbetstagare utför arbete för arbetsgivarens räkning, oavsett bransch och storlek. Enligt 4 § är det arbetsgivaren som ansvarar för att reglerna följs, och den som hyr in arbetskraft likställs med arbetsgivare. Kraven ska anpassas efter verksamhetens risker och storlek, men de gäller även med en enda anställd.

Ja. Föreskriften gäller oavsett antal anställda. Det som ändras vid tio anställda är kravet på skriftlighet: arbetsmiljöpolicy, rutiner, uppgiftsfördelning och den årliga uppföljningen behöver dokumenteras skriftligt först vid tio eller fler arbetstagare. Riskbedömningar och handlingsplaner ska dock alltid vara skriftliga, även i ett företag med två anställda.

Riskbedömningar (11 §) ska alltid dokumenteras skriftligt, liksom handlingsplanen för åtgärder som inte genomförs omedelbart (13 §) och instruktioner för arbete med allvarliga risker (10 §). Vid tio eller fler arbetstagare tillkommer skriftlig arbetsmiljöpolicy (7 §), skriftliga rutiner (8 §), skriftlig uppgiftsfördelning (9 §) och skriftligt dokumenterad årlig uppföljning (14 §).

Grundkraven är i huvudsak desamma. AFS 2023:1 är omskriven i ett tydligare språk, kraven på rutiner och uppgiftsfördelning är mer preciserade, och paragrafnumreringen är ny. AFS 2001:1 upphävdes den 1 januari 2025 genom övergångsbestämmelserna i AFS 2023:1. Beslut och dokumentation från den gamla föreskriften fortsätter att gälla enligt motsvarande bestämmelser i den nya.

Arbetsmiljöverket gör inspektioner och kan besluta om föreläggande eller förbud om de hittar brister. Ett föreläggande kan förenas med vite, alltså ett belopp du får betala om du inte rättar till bristen i tid. Det Arbetsmiljöverket reagerar starkast på är arbetsgivare som inte bedriver något systematiskt arbetsmiljöarbete alls.

AFS står för Arbetsmiljöverkets författningssamling. Varje föreskrift märks med årtal och löpnummer, så AFS 2023:1 betyder föreskrift nummer 1 från 2023. Siffran efter kolonet är ett löpnummer i den ordning föreskrifterna beslutades, inte en ranking av hur viktiga de är.

Den 1 januari 2025 samlades cirka 2 300 paragrafer från ungefär 67 äldre föreskriftshäften i 15 nya föreskrifter, numrerade AFS 2023:1 till 2023:15. AFS 2023:1 beskriver själva metoden, undersök, riskbedöm, åtgärda och följ upp, och gäller därför varje arbetsgivare. AFS 2023:2 om planering och organisering av arbetsmiljöarbete gäller också brett och innehåller kraven på arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling, alltså det som brukar kallas OSA. Resten gäller när en viss risk eller arbetstyp finns hos er: AFS 2023:10 om buller, vibrationer, fall, ras och kemiska riskkällor, AFS 2023:11 om arbetsutrustning, AFS 2023:12 om utformning av arbetsplatser och AFS 2023:3 om byggarbetsmiljö.

Ja. Enligt 12 § ska du utreda ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud i verksamheten för att klarlägga orsakerna i arbetsmiljön och förebygga att det händer igen. Det är ett eget krav, skilt från den regelbundna undersökningen i 11 §, och det är därför en fungerande tillbudsrapportering är en förutsättning och inte en extra ambition. Allvarliga olyckor och tillbud ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket enligt arbetsmiljölagen.

Föreskriften finns i sin helhet på Arbetsmiljöverkets webbplats av.se, både som sökbar webbversion och som pdf. Om den digitala versionen skiljer sig från den tryckta är det den tryckta versionen som gäller.