16 september 2026·Adam Norén

Arbetsmiljöförordningen: kraven du som arbetsgivare har

Vad är arbetsmiljöförordningen?

Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) är den förordning regeringen har beslutat för att komplettera arbetsmiljölagen. Den fyller i det praktiska som ramlagen lämnar öppet: när du ska underrätta Arbetsmiljöverket, hur länge handlingar ska sparas, hur skyddsombud utses och vad som ska anslås på arbetsplatsen. Den gäller alla arbetsgivare i Sverige, på samma sätt som lagen.

De flesta arbetsgivare känner till arbetsmiljölagen och känner igen AFS-numren. Förordningen mitt emellan är den de aldrig har öppnat. Det är synd, för den är kort och den innehåller flera krav som är lätta att uppfylla och lika lätta att missa.

Hela texten finns på riksdagens webbplats.

Arbetsmiljölagen, förordningen och AFS: vem bestämmer vad

Tre nivåer, tre beslutsfattare. Alla tre är bindande för dig.

Arbetsmiljölagen (1977:1160). Riksdagens ramlag. Den säger att du ska förebygga ohälsa och olycksfall och att ansvaret ligger på arbetsgivaren, men den beskriver sällan hur. Läs mer i vår guide till arbetsmiljölagen.
Arbetsmiljöförordningen (1977:1166). Regeringens förordning. Den reglerar administrationen: anmälningar, handlingar, skyddsombudens mandattid, anslag och Arbetsmiljöverkets befogenheter.
Föreskrifterna (AFS). Arbetsmiljöverkets detaljregler, sedan 2025 samlade i femton föreskrifter. Det är här de faktiska kraven på ert arbete står, till exempel AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete. Se vad en AFS är och hur numren fungerar.

Arbetsmiljöverket beskriver samma ordning: lagen beslutas av riksdagen, och regeringen kan besluta om kompletterande regler, till exempel arbetsmiljöförordningen.

Paragraferna som ger dig arbete

Det här är de bestämmelser i förordningen som faktiskt skapar uppgifter hos en vanlig arbetsgivare. Resten av texten handlar om Arbetsmiljöverkets och andra myndigheters roll.

2 §. Anmäl allvarliga händelser utan dröjsmål. Dödsfall, svårare personskada, skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa.
3 §. Spara handlingarna i minst fem år. Skriftliga meddelanden från Arbetsmiljöverket i skyddsfrågor, och intyg eller journaler över kontroll, provning och undersökning.
4 §. Sätt upp anslag om samordningsansvaret. Den som ansvarar för samordning av skyddsåtgärder på ett gemensamt arbetsställe ska anslå att det är hen.
5 §. Håll reglerna tillgängliga. Arbetsmiljölagen, förordningen och de föreskrifter som gäller er ska finnas tillgängliga för de anställda.
6 §. Skyddsombud utses för tre år. Om inte anställningsförhållandena eller omständigheterna i övrigt kräver undantag.
10 §. Anslå namnen. Uppgift om skyddsombudets namn, skyddsområde och mandattid ska snarast lämnas skriftligen till arbetsgivaren, och arbetsgivaren ska tillkännage namnen på arbetsstället.
11 §. Underrätta om bygglovsbeslut. Huvudskyddsombudet, eller annat skyddsombud, ska underrättas om beslut i bygglovsärenden som gäller en arbetslokal eller ett personalrum.
12 §. Underrätta om miljöprövning. Skyddsombud, skyddskommitté eller arbetstagarorganisation ska underrättas om ansökan eller anmälan om miljöfarlig verksamhet.
12 a §. Reach hör hemma i ert SAM. Kraven i de kemikaliebestämmelser som räknas upp i 17 § ska ingå i det systematiska arbetsmiljöarbetet.

Anslaget i 10 § är det vanligaste hålet

Många arbetsplatser har ett skyddsombud, ett protokoll på att hen valdes och ingenting uppsatt. Kravet är att arbetsgivaren tillkännager namnen på arbetsstället. En lapp i fikarummet eller en sida på intranätet som alla hittar räcker, men den ska finnas och den ska vara aktuell.

Anmälan till Arbetsmiljöverket: 2 §

Enligt 2 § ska du som arbetsgivare utan dröjsmål underrätta Arbetsmiljöverket om dödsfall och svårare personskada i samband med arbetet, om skador som drabbat flera arbetstagare samtidigt och om tillbud som inneburit allvarlig fara för liv eller hälsa. Anmälan görs på Arbetsmiljöverkets och Försäkringskassans gemensamma e-tjänst.

Två saker avgör om paragrafen träffar er:

"Utan dröjsmål" betyder samma dag, inte samma vecka. Väntar ni på en intern utredning har ni redan missat tidpunkten. Anmäl det ni vet, komplettera sedan.
"Allvarlig fara" är en hög tröskel, men den gäller även när ingen skadades. Ett fallande föremål som missade någon med en meter är ett allvarligt tillbud. Att någon halkade utan att slå sig är det oftast inte.

Skillnaden mellan att anmäla och att dokumentera internt är den fråga flest chefer gissar på. Vi har gått igenom gränsdragningen och vad rapporten ska innehålla i guiden om tillbudsrapport.

Anmälningsskyldigheten i förordningen ersätter inte utredningsskyldigheten. Enligt 12 § AFS 2023:1 ska du utreda orsakerna till ohälsa, olycksfall och allvarliga tillbud oavsett om en anmälan görs eller inte.

Så länge ska handlingarna sparas: 3 §

Huvudregeln är minst fem år räknat från den dag handlingen utfärdades. Det gäller skriftliga meddelanden från Arbetsmiljöverket i skyddsfrågor och intyg eller journaler över kontroll, provning eller undersökning.

Två undantag är längre:

Tio år för vissa register som förs enligt arbetsmiljölagen.
Fyrtio år för register över exponering, räknat från den dag exponeringen upphörde.

Fyrtioårsregeln är den som förvånar. Har ni haft anställda som exponerats för ämnen där registrering krävs, till exempel enligt reglerna om kemiska risker, lever dokumentationen kvar långt efter att personen slutat. Överlåter ni verksamheten följer handlingarna med till den nya ägaren.

Det här är också argumentet för att sluta spara arbetsmiljödokumentationen i en pärm hos en person som kan sluta. Femårskravet är hanterbart i en pärm. Fyrtioårskravet är det inte.

Skyddsombud, skyddsrond och skyddskommitté

En del av det som arbetsgivare tror står i arbetsmiljölagen står i själva verket här.

Mandattiden. Skyddsombud och ersättare utses för tre år (6 §). Löper tiden ut utan omval finns det formellt inget ombud.
Skyddsronden. Vid varje arbetsställe bör regelbunden översyn ske genom skyddsrond (7 §). Ordet är "bör", men undersökningskravet i 11 § AFS 2023:1 är ett skallkrav, och skyddsronden är det vanligaste sättet att uppfylla det. Se hur den går till i guiden om skyddsrond.
Skyddskommitténs storlek. Antalet ledamöter bestäms utifrån antalet arbetstagare, arbetets natur och arbetsförhållandena (8 §). Det finns inget fast antal.
Mötesfrekvensen. En skyddskommitté bör sammanträda minst en gång var tredje månad (8 a §), alltså fyra gånger om året.
Oenighet. Kan arbetsgivar- och arbetstagarsidan inte enas om ett beslut i kommittén ska frågan, på begäran av en ledamot, hänskjutas till Arbetsmiljöverket (9 §).

Vad ombudet faktiskt får göra, och vad du som arbetsgivare måste ge hen tillgång till, står i arbetsmiljölagens sjätte kapitel. Det går vi igenom i skyddsombudets roll och uppgifter och i guiden om skyddskommitté.

18 § är anledningen till att AFS 2023:1 finns

18 § är den paragraf som inte kräver något av dig alls, men som förklarar hela systemet. Den bemyndigar Arbetsmiljöverket att meddela föreskrifter med stöd av arbetsmiljölagen.

Utan det bemyndigandet hade Arbetsmiljöverket inte kunnat besluta AFS 2023:1, AFS 2023:2 om organisatorisk och social arbetsmiljö eller någon av de övriga femton föreskrifterna. Kedjan går alltså: riksdagen stiftar arbetsmiljölagen, regeringen beslutar arbetsmiljöförordningen, förordningen ger Arbetsmiljöverket rätten att precisera, och myndigheten gör det i AFS.

Praktiskt betyder det att du sällan behöver läsa förordningen för att veta vad du ska göra i arbetsmiljöarbetet. Det står i föreskrifterna. Vår guide till systematiskt arbetsmiljöarbete följer den kedjan hela vägen ner till vad som ska dokumenteras.

"Ska" och "bör": skillnaden som avgör vad ni måste göra

Förordningen växlar mellan de två orden, och växlingen är avsiktlig.

"Ska" är ett krav. Anmälan i 2 §, förvaringen i 3 §, tillgängligheten i 5 §, anslaget i 10 § och underrättelserna i 11 och 12 §§.
"Bör" är en rekommendation. Skyddsronden i 7 § och kommitténs kvartalsmöten i 8 a §.

Fällan är att läsa ett "bör" som att saken är valfri. Skyddsronden är ett exempel: förordningen rekommenderar den, men kravet på att undersöka arbetsförhållandena i AFS 2023:1 gäller ändå. Hoppar ni skyddsronden måste ni undersöka på något annat sätt och kunna visa det vid en inspektion.

Viktigt att komma ihåg

Förordningen är administrationen. Lagen säger vad, föreskrifterna säger hur, förordningen reglerar anmälningar, handlingar och anslag.
Anmäl utan dröjsmål enligt 2 §. Dödsfall, svårare personskada, flera skadade samtidigt och allvarliga tillbud.
Fem år är huvudregeln för förvaring. Tio år för vissa register och fyrtio år för exponeringsregister.
Anslå skyddsombudets namn. Kravet i 10 § är ett av de enklaste att uppfylla och ett av de vanligaste att ha glömt.
18 § är varför AFS finns. Bemyndigandet till Arbetsmiljöverket är förordningens viktigaste paragraf, även om den inte kräver något av dig.

Nästa steg

Gå igenom de fem "ska"-paragraferna ovan och kontrollera dem en och en: finns anslaget, finns reglerna tillgängliga, vet ni när skyddsombudets treårsperiod löper ut, och vet den som svarar i telefon vad som ska anmälas utan dröjsmål.

Sedan är resten av arbetsmiljöarbetet föreskrifternas område. Börja i guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete och arbeta er igenom de sex dokument som AFS 2023:1 kräver. I SAMkollen ligger anmälningar, riskbedömningar och handlingsplaner samlade med datum på, vilket gör femårs- och fyrtioårskraven till en icke-fråga.

Vanliga frågor

Arbetsmiljölagen (1977:1160) är riksdagens ramlag och anger de övergripande kraven och vem som är ansvarig. Arbetsmiljöförordningen (1977:1166) är beslutad av regeringen och fyller i det praktiska: anmälan till Arbetsmiljöverket, hur länge handlingar ska sparas, hur skyddsombud utses och vad som ska anslås. Båda är bindande.

Ja. Förordningen tillämpas tillsammans med arbetsmiljölagen och gäller arbetsgivare i Sverige oavsett storlek och bransch. Enskilda paragrafer har smalare träffyta, till exempel reglerna om skyddskommitté och om gemensamma arbetsställen.

Ja. Enligt 5 § arbetsmiljöförordningen ska arbetsgivaren se till att arbetsmiljölagen och förordningen finns tillgängliga för arbetstagarna, tillsammans med de föreskrifter som gäller er verksamhet. En länk på intranätet räcker så länge alla faktiskt kommer åt den.

Huvudregeln i 3 § är minst fem år från den dag handlingen utfärdades. Det gäller skriftliga meddelanden från Arbetsmiljöverket i skyddsfrågor och intyg eller journaler över kontroll, provning och undersökning. Vissa register ska sparas i tio år, och register över exponering i fyrtio år efter att exponeringen upphört.

För att 18 § arbetsmiljöförordningen ger Arbetsmiljöverket rätten att meddela föreskrifter med stöd av arbetsmiljölagen. Utan det bemyndigandet hade myndigheten inte kunnat besluta AFS 2023:1 eller någon annan föreskrift.