Arbetsmiljölagen: krav och ansvar för dig som arbetsgivare
Vad är arbetsmiljölagen?
Arbetsmiljölagen (1977:1160) är den övergripande svenska lagen om arbetsmiljö. Ändamålet står i 1 kap. 1 §: att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet och att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö.
Den är en ramlag. Det betyder att den säger vad som ska uppnås, men sällan exakt hur. Detaljerna finns i Arbetsmiljöverkets föreskrifter, AFS. Vill du veta vad du konkret ska göra en vanlig tisdag är det oftast en AFS du behöver läsa, inte lagen. Men lagen avgör vem som ansvarar, vilka rättigheter de anställda har och vad som händer när något går fel.
Arbetsmiljölagen kapitel för kapitel
Lagen har nio kapitel. Som arbetsgivare berörs du i praktiken av fyra av dem.
| Kapitel | Vad det handlar om |
|---|---|
| 1 kap. | Lagens ändamål och vem den gäller för |
| 2 kap. | Hur arbetsmiljön ska vara: lokaler, utrustning, arbetets innehåll, ensamarbete |
| 3 kap. | Skyldigheter. Här finns arbetsgivarens ansvar i 2 § och kravet på systematiskt arbetsmiljöarbete i 2 a § |
| 4 kap. | Regeringens och Arbetsmiljöverkets rätt att meddela föreskrifter |
| 5 kap. | Minderåriga |
| 6 kap. | Samverkan. Skyddsombud i 2 §, skyddskommitté i 8 § |
| 7 kap. | Arbetsmiljöverkets tillsyn |
| 8 kap. | Påföljder, bland annat sanktionsavgifter |
| 9 kap. | Överklagande |
De två paragrafer du kommer tillbaka till är 3 kap. 2 §, som säger att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall, och 3 kap. 2 a §, som kräver att arbetet bedrivs systematiskt. Resten av det här inlägget hänger på de två.
Vem gäller lagen för?
1 kap. 2 § är kort och bred: lagen gäller varje verksamhet i vilken arbetstagare utför arbete för en arbetsgivares räkning. Storlek, bransch och anställningsform spelar ingen roll. En chef med två anställda har samma arbetsmiljöansvar som en fabrik med hundra.
Dessutom likställs flera grupper med arbetstagare enligt 1 kap. 3 §, bland annat den som genomgår utbildning (med undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet), den som utför anvisat arbete under vård i anstalt, och den som tjänstgör enligt lagen om totalförsvarsplikt. Militär tjänstgöring är alltså inte undantagen från lagen, den är uttryckligen inkluderad.
För deltagare i arbetsmarknadspolitiska program och praktik anvisad av socialnämnd gäller lagen i den utsträckning som följer av de egna lagarna på området, enligt 1 kap. 4 §.
Den vanligaste missuppfattningen
Många små företag tror att lagen börjar gälla vid ett visst antal anställda. Den gör den inte. Den gäller från första anställda. Det som varierar med storleken är bara hur mycket som måste vara skriftligt, och när ett skyddsombud ska utses.
Dina skyldigheter som arbetsgivare
Du ska vidta alla åtgärder som behövs
3 kap. 2 § är den bredaste skyldigheten i hela lagen. Arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Utgångspunkten ska vara att allt som kan leda till ohälsa eller olycksfall ändras eller ersätts så att risken undanröjs. Paragrafen säger också uttryckligen att den särskilda risken med ensamarbete ska beaktas, och att lokaler, maskiner, redskap och skyddsutrustning ska underhållas väl.
Du ska göra en riskbedömning
3 kap. 2 a § kräver att du fortlöpande undersöker riskerna i verksamheten och vidtar de åtgärder som följer av det. Hur det går till står i 11 § AFS 2023:1: undersökningen ska ske regelbundet, och alltid när en ändring i verksamheten planeras. Riskbedömningen ska alltid dokumenteras skriftligt, oavsett hur många ni är. Se vår guide om riskbedömning i arbetsmiljön.
Du ska planera arbetet, inte lappa i efterhand
Arbetsuppgifterna ska planeras så att arbetsmiljön beaktas från början, inte som ett tillägg. Ska ni lägga ett golv finns skyddsåtgärderna på plats innan arbetet börjar, inte efter första olyckan. Åtgärder som inte kan vidtas omedelbart ska enligt 3 kap. 2 a § tidsplaneras, och en handlingsplan ska upprättas.
Du ska informera och instruera
Dina anställda ska veta vilka risker som finns, hur de arbetar säkert och vad de gör när något går fel. Det är en löpande skyldighet, inte en engångsutbildning. 10 § AFS 2023:1 kräver att alla arbetstagare har tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna, och att det finns skriftliga instruktioner när det finns allvarliga risker.
Ny personal behöver en ordentlig introduktion. Byter ni arbetssätt eller inför ny utrustning behöver folk veta om det.
Du ska kontrollera att åtgärderna fungerar
En skyddsanordning som ingen använder skyddar ingen. Personlig skyddsutrustning som inte passar skyddar inte heller. 13 § AFS 2023:1 säger det rakt ut: genomförda åtgärder ska kontrolleras.
Du ska utreda tillbud och olycksfall
Olyckor, sjukdomsfall och allvarliga tillbud ska utredas enligt 12 § AFS 2023:1, så att risken kan förebyggas. Poängen är inte att fylla i en blankett, utan att lära av det som hänt. Allvarliga olyckor och tillbud ska dessutom anmälas till Arbetsmiljöverket utan dröjsmål. Se våra guider om tillbudsrapportering och anmälan av arbetsskada.
Du ska hantera den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Stress, hög arbetsbelastning, arbetstidens förläggning och kränkande särbehandling är arbetsmiljöfrågor på precis samma sätt som fallrisk och buller. Kraven finns i 2 kap. AFS 2023:2, inte i AFS 2023:1. Många företag är duktiga på skyddsutrustning och maskinsäkerhet men har aldrig tittat på hur personalen faktiskt mår. Se vår guide om organisatorisk och social arbetsmiljö.
Du ska ha arbetsanpassning och rehabilitering organiserad
Sista stycket i 3 kap. 2 a § kräver att det i verksamheten finns en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet. Det gäller även små företag, även om formen då blir enklare.
Arbetstagarnas rättigheter
Rätt till en säker arbetsplats
En anställd ska inte bli sjuk eller skadad av sitt arbete. Ansvaret för det ligger hos dig som arbetsgivare och kan inte skjutas över på den enskilde.
Rätt till information och instruktion
En anställd ska veta vad riskerna är och hur arbetet utförs säkert. Informationen ges innan arbetet börjar och uppdateras när något förändras.
Rätt att avvakta med farligt arbete
3 kap. 4 § andra stycket: om arbetstagaren finner att arbetet innebär omedelbar och allvarlig fara för liv eller hälsa ska hen snarast underrätta arbetsgivaren eller skyddsombudet. Arbetstagaren är då fri från ersättningsskyldighet för skada som uppstår genom att arbetet inte utförs i avvaktan på besked om det ska fortsätta.
Observera vad regeln inte säger. Den gäller omedelbar och allvarlig fara, inte arbete som bara känns obehagligt eller tråkigt.
Rätt att medverka
Arbetsmiljöarbetet ska bedrivas i samverkan. 6 § AFS 2023:1 kräver att du ger arbetstagarna, skyddsombuden alternativt arbetsmiljöombuden och eventuella studerande- och elevskyddsombud möjlighet att medverka i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Även utan skyddsombud hör du personalen när du fattar arbetsmiljöbeslut. De ser risker som du inte gör.
Skydd mot repressalier
Här är det värt att vara exakt, eftersom skyddet ser olika ut. Skyddsombud har ett uttryckligt skydd i 6 kap. 10 §: de får inte hindras från att fullgöra sina uppgifter och får inte ges försämrade arbetsförhållanden eller anställningsvillkor på grund av uppdraget. Bryter arbetsgivaren mot det utgår skadestånd enligt 6 kap. 11 §.
För arbetstagare i allmänhet som rapporterar missförhållanden finns skyddet i stället i visselblåsarlagen, som är en egen lag vid sidan av arbetsmiljölagen. Arbetsmiljöverket beskriver den på sin sida om visselblåsarlagen.
Skyddsombud: gränsen går vid fem
6 kap. 2 § är tydlig:
På ett arbetsställe, där minst fem arbetstagare regelbundet sysselsätts, ska det bland arbetstagarna utses ett eller flera skyddsombud (arbetsmiljöombud).
Fem, inte tio. Det är en av de vanligaste felaktigheterna om svensk arbetsmiljörätt, och den lever ofta kvar för att siffran tio finns i ett helt annat sammanhang: flera dokument i det systematiska arbetsmiljöarbetet behöver bara vara skriftliga vid tio eller fler arbetstagare. Det är en dokumentationsregel i AFS 2023:1, inte en regel om skyddsombud.
Skyddsombud ska dessutom utses på ett arbetsställe med färre än fem arbetstagare om arbetsförhållandena kräver det. Ombudet utses av den lokala arbetstagarorganisation som är eller brukar vara bunden av kollektivavtal gentemot dig. Finns ingen sådan organisation utses skyddsombudet av arbetstagarna själva.
Vid minst femtio arbetstagare på arbetsstället ska det enligt 6 kap. 8 § också finnas en skyddskommitté. En skyddskommitté ska tillsättas även vid mindre arbetsställen om arbetstagarna begär det.
Se vår guide om skyddsombudets roll och uppgifter.
Räkna rätt
Gränsen gäller per arbetsställe och avser arbetstagare som regelbundet sysselsätts där. Deltidsanställda räknas som personer, inte som andelar av en tjänst. Har du sex anställda på samma arbetsställe ska det finnas ett skyddsombud, även om tre av dem jobbar halvtid.
AFS-föreskrifterna: de detaljerade reglerna
Arbetsmiljöverket ger ut föreskrifter i Arbetsmiljöverkets författningssamling, AFS. Rätten att besluta dem kommer från 18 § arbetsmiljöförordningen, regeringens komplement till lagen.
Den 1 januari 2025 byttes hela regelstrukturen ut. De drygt sextio äldre föreskrifterna ersattes av femton nya, och AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete ersattes av AFS 2023:1.
2023 är beslutsåret, inte ikraftträdandet
AFS 2023:1 trädde i kraft den 1 januari 2025, inte 2023. Siffran i beteckningen anger vilket år föreskriften beslutades och vilket löpnummer den fick det året. Samma sak gäller alla föreskrifterna i den nya strukturen. Läs mer i vad en AFS är.
De flesta småföretag behöver hålla reda på ett fåtal av de femton:
| Er situation | Relevant AFS |
|---|---|
| Ni har anställda, oavsett bransch | AFS 2023:1, systematiskt arbetsmiljöarbete |
| Ni har anställda, oavsett bransch | AFS 2023:2, grundläggande skyldigheter, bland annat organisatorisk och social arbetsmiljö |
| Ni har maskiner, truckar, stegar eller lyftanordningar | AFS 2023:11, arbetsutrustning |
| Verksamheten har buller, kemiska risker, fallrisk eller tunga lyft | AFS 2023:10, risker i arbetsmiljön |
| Ni bygger om, hyr eller inreder lokaler | AFS 2023:12, utformning av arbetsplatser |
| Ni bedriver byggnads- eller anläggningsarbete | AFS 2023:3, bland annat arbetsmiljöplan |
| En arbetsuppgift kan kräva läkarundersökning, till exempel nattarbete | AFS 2023:15, medicinska kontroller |
Ett kontor utan tung utrustning klarar sig i praktiken ofta på de två första raderna. En byggarbetsplats landar på fyra eller fem samtidigt.
Vad händer om du bryter mot lagen?
Arbetsmiljöverket kan:
Förelägga dig. En skriftlig uppmaning att åtgärda ett problem inom en bestämd tid. Kan förenas med vite.
Förbjuda arbete. Om arbetet är så farligt att det inte kan fortsätta innan bristen är åtgärdad.
Besluta om sanktionsavgift. En ekonomisk påföljd som Arbetsmiljöverket kan besluta om utan att gå via domstol. Det är inte böter som döms ut i en rättsprocess, och det är inte fängelse, men beloppen är kännbara för ett litet företag. Avgiften gäller bara de regler som uttryckligen är förenade med sanktionsavgift. Se vår guide om sanktionsavgifter.
Anmäla till åklagare. I allvarliga fall kan det leda till åtal för arbetsmiljöbrott.
Det mesta av detta upptäcks vid en inspektion. Se vår guide om Arbetsmiljöverkets inspektioner.
Ansvar för chefen
Både företaget och enskilda personer med ledande ställning kan hållas ansvariga för arbetsmiljöbrott. Uppgifter i arbetsmiljöarbetet kan fördelas enligt 9 § AFS 2023:1, men själva ansvaret kan aldrig delegeras bort. Var därför noga med dokumentation som visar vad du faktiskt gjort.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
3 kap. 2 a § kräver att du systematiskt planerar, leder och kontrollerar verksamheten så att arbetsmiljön uppfyller kraven. Arbetsmiljö ska alltså inte vara något du tänker på när någon skadas, utan en del av den normala driften. Hur det går till preciseras i AFS 2023:1, som bygger på fyra steg:
- Undersöka: ta reda på hur arbetsmiljön faktiskt ser ut (11 §)
- Riskbedöma: avgöra vilka risker som finns och hur allvarliga de är, skriftligt (11 §)
- Åtgärda: genomföra åtgärderna, och tidsplanera det som dröjer i en handlingsplan (13 §)
- Följa upp: kontrollera att åtgärderna fungerade, och följa upp hela systemet en gång om året (13 och 14 §§)
Se vår guide om systematiskt arbetsmiljöarbete för småföretag, eller den kompletta guiden till SAM.
Ett vanligt sätt att hålla ihop året är ett årshjul för SAM, en plan över vilka arbetsmiljöfrågor ni tar när.
Dokumentation
3 kap. 2 a § säger att arbetsgivaren ska dokumentera arbetsmiljön och arbetet med den i den utsträckning verksamheten kräver, och att handlingsplaner ska upprättas. AFS 2023:1 gör det konkret, och skiljer på vad som alltid ska vara skriftligt och vad som bara behöver det vid tio eller fler arbetstagare.
| Dokument | Paragraf | Skriftligt? |
|---|---|---|
| Riskbedömningar | 11 § | Alltid |
| Handlingsplan för åtgärder som dröjer | 13 § | Alltid |
| Instruktioner vid allvarliga risker | 10 § | Alltid |
| Arbetsmiljöpolicy | 7 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Rutiner för arbetsmiljöarbetet | 8 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Uppgiftsfördelning | 9 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
| Resultatet av den årliga uppföljningen | 14 § | Vid tio eller fler arbetstagare |
Du behöver kunna visa det här om Arbetsmiljöverket frågar. Bristande dokumentation är på många arbetsplatser ett större problem än arbetsmiljön i sig: ni gör rätt, men kan inte visa det. En riskbedömning behöver inte vara ett stort dokument, en tabell räcker ofta långt. Men den ska finnas.
Vill du samla allt på ett ställe, se vår guide om arbetsmiljöhandboken.
Vanliga missuppfattningar
"Vi är små, så arbetsmiljölagen gäller inte oss." Fel. Lagen gäller från första anställda.
"Skyddsombud behövs först vid tio anställda." Fel. Gränsen är fem, enligt 6 kap. 2 §. Tio är dokumentationsgränsen i AFS 2023:1, något helt annat.
"AFS 2023:1 började gälla 2023." Nej, den 1 januari 2025. Årtalet i beteckningen är beslutsåret.
"Vi har aldrig haft en olycka, så vi har god arbetsmiljö." Inte nödvändigtvis. Ni kan ha haft tur, och det finns risker ni inte sett.
"Så länge vi har skyddsutrustning är det okej." Personlig skyddsutrustning är sista utvägen. 3 kap. 2 § utgår från att risken i första hand ska undanröjas vid källan.
"Vi behöver bara göra riskbedömningen första året." Fel. 11 § AFS 2023:1 kräver att undersökningen sker regelbundet, och alltid när en ändring i verksamheten planeras. Den årliga uppföljningen i 14 § är dessutom något annat: den granskar om själva arbetsmiljöarbetet fungerar, inte arbetsplatsen.
Dina nästa steg
-
Läs lagen själv. Texten finns på riksdagen.se och Arbetsmiljöverket förklarar den på av.se.
-
Räkna era anställda per arbetsställe. Fem eller fler betyder skyddsombud. Tio eller fler betyder att fler dokument ska vara skriftliga.
-
Gör en riskbedömning. Det är utgångspunkten för allt annat, och den ska vara skriftlig.
-
Sätt upp rutiner. Vem gör vad, när, och vilka medverkar.
-
Prata med personalen. Deras kunskap om riskerna är det bästa underlag ni har.
Arbetsmiljölagen finns inte för att krångla till din vardag. Den finns för att ingen ska bli sjuk eller skadad av sitt arbete. Det är ett rimligt syfte att jobba mot.
Testa SAMkollen gratis, en enkel plattform för arbetsmiljöarbetet enligt lagen. Riskbedömning, tillbudsrapporter, uppföljning av åtgärder och dokumentation på ett ställe.
Uppdaterad 2026-09-23. Paragrafhänvisningarna avser arbetsmiljölagen (1977:1160) i dess lydelse på riksdagen.se och AFS 2023:1 på av.se, kontrollerade 2026-09-23.