Arbetsmiljö i skolan: ansvar, regler och elevskyddsombud

Vem har ansvaret för arbetsmiljön i skolan?

Huvudmannen är arbetsgivare och därmed ansvarig för arbetsmiljön. I en kommunal skola betyder det politikerna i fullmäktige och nämnd, i en fristående skola bolaget eller stiftelsen som driver verksamheten. Arbetsmiljöverket formulerar det kort på sin sida om arbetsmiljöansvar i skolan: du som arbetsgivare har alltid kvar ditt ansvar för arbetsmiljön.

I praktiken utför någon annan arbetet. Nämnden fördelar uppgifterna till skolchef och rektor, som i sin tur kan fördela vidare till arbetslagsledare eller en vaktmästare. Det är tillåtet och nödvändigt, men AFS 2023:1 ställer tre krav på fördelningen: den ska vara skriftlig, den som tar emot uppgiften ska ha befogenheter, kunskap och resurser att utföra den, och den ska returneras uppåt om förutsättningarna inte finns.

Det sista kravet är det som oftast fallerar i skolan. En rektor som fått ansvaret för arbetsbelastningen men inte får besluta om bemanning eller tjänstefördelning har inte fått en fungerande fördelning. Då ska rektorn skriftligen lämna tillbaka uppgiften till den som fördelade den, och den som får den tillbaka ska agera. Vi går igenom hur en hållbar fördelning ser ut i guiden om systematiskt arbetsmiljöarbete.

Eleverna omfattas av lagen, men inte av allt

Här skiljer sig skolan från förskolan. 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen likställer den som genomgår utbildning med arbetstagare, med uttryckligt undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet. Eleverna i skolan omfattas alltså, från och med förskoleklass. I förskolan handlar arbetsmiljöarbetet bara om personalen.

Men likställandet är begränsat, och begränsningen är viktig att känna till. Det gäller bara vid tillämpning av 2-4 och 7-9 kap. arbetsmiljölagen. Det betyder:

• 2 kap. gäller. Kraven på arbetsmiljöns utformning, luft, ljus, ljud och lokaler omfattar eleverna.
• 3 kap. gäller. Därmed också 3 kap. 2 §, grundregeln att arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga ohälsa och olycksfall. Eleverna ska finnas med i skolans riskbedömningar.
• 5 kap. gäller inte genom likställandet. Reglerna om minderåriga träffar skolan på annan väg, via praktik och praktiska moment, se avsnittet om prao och APL längre ned.
• 6 kap. gäller inte genom likställandet. Eleverna får därför inte skyddsombud via de vanliga reglerna. Det är precis därför elevskyddsombuden fick egna bestämmelser i 6 kap. 17 och 18 §§.

Konsekvensen för dig som arbetsgivare är enkel att missa: en riskbedömning av en skola som bara beskriver personalens risker är inte komplett. Skolgårdens fallrisker, ljudnivån i matsalen och kemikalierna på labbet berör eleverna, och de ingår i arbetsmiljöarbetet.

Reglerna som styr arbetsmiljön i skolan

Sedan regelstrukturen gjordes om 2025 ligger sakkraven i stora samlingsföreskrifter i stället för i många små. För en skola är det framför allt dessa:

Till det kommer SKOLFS 2015:7, Skolverkets föreskrifter om elevmedverkan genom elevskyddsombud, som lägger konkreta uppgifter på rektorn. Och vid sidan av arbetsmiljölagstiftningen gäller skollagens 6 kap. om kränkande behandling av elever, som är ett annat regelverk med en annan tillsynsmyndighet.

Elevskyddsombud: vad som krävs av huvudmannen

Elever i grundskolans årskurs 7-9, specialskolans årskurs 7-10 och gymnasieskolan företräds i arbetsmiljöarbetet av elevskyddsombud, enligt 6 kap. 17 § arbetsmiljölagen. Yngre elever, elever i anpassad grundskola och anpassad gymnasieskola ska ges tillfälle att medverka på ett sätt som anpassas efter ålder, mognad och förutsättningar i övrigt. Vuxna studerande företräds av studerandeskyddsombud, som ska vara minst 18 år.

Ombuden utses av eleverna själva. Rektor utser dem inte. Arbetsmiljöverkets vägledning om elevskyddsombud anger två ombud per årskurs på högstadiet och två per program på gymnasiet. Lagen säger inget om valform eller mandatperiod, så det är något skolan behöver komma överens om.

Huvudmannens skyldigheter står i 6 kap. 18 §: se till att ombuden får den utbildning och den ledighet som behövs för uppdraget, och den information de behöver, med undantag för uppgifter som omfattas av tystnadsplikt eller sekretess.

SKOLFS 2015:7 lägger till tre uppgifter som ligger direkt på rektorn, och som är lätta att kontrollera om de är gjorda:

Elevskyddsombuden har rätt att sitta med i skyddskommittén och ska delta i skyddsronder, vid planering av ombyggnationer och när Arbetsmiljöverket inspekterar skolan. Men de har inte rätt att lägga förslag eller rösta i kommittén, och de har inte rätt att avbryta farligt arbete enligt 6 kap. 7 §. Den rätten tillhör personalens skyddsombud.

Arbetsmiljöverket eller Skolinspektionen: vem granskar vad?

Två myndigheter granskar arbetsmiljön i skolan, och de har olika uppdrag. Det är den vanligaste källan till missförstånd när en anmälan kommer in, och det styr var du hamnar om något brister.

Arbetsmiljöverket granskar personalens arbetsbelastning, personal som utsätts för kränkande behandling, hot och våld mot elever från andra än elever och personal, exempelvis föräldrar eller ungdomar utifrån, samt fysiska risker i lokaler och på skolgården.

Skolinspektionen granskar elever som utsätts för kränkande behandling av andra elever eller av personal, hur skolan hanterar konsekvenserna av hög arbetsbelastning för enskilda elever inklusive särskilt stöd, och om lokalerna är ändamålsenliga för undervisningen. Barn- och elevombudet hanterar anmälningar om kränkningar av elever, och Diskrimineringsombudsmannen frågor om diskriminering.

Samma händelse kan alltså falla på två myndigheter beroende på vem som drabbades. En lärare som hotas av en elev är Arbetsmiljöverkets fråga. En elev som kränks av en lärare är Skolinspektionens. Rutinerna i skolan behöver täcka båda, och de behöver vara skrivna så att personalen vet vilken väg en händelse ska ta.

Riskbilden i skolan

Hot och våld

5 kap. AFS 2023:2 gäller all verksamhet där det kan finnas risk för våld eller hot om våld, oavsett hur hoten förmedlas. Kapitlet är ovanligt konkret, och kraven på arbetsgivaren står i 3, 5 och 6 §§:

• Ordna arbetet så att risken förebyggs så långt som möjligt, ha särskilda säkerhetsrutiner för arbete som kan medföra risk, och följa upp och uppdatera rutinerna (3 §).
• Placera, utforma och utrusta arbetsplatsen så att risken förebyggs (5 §). I skolan handlar det om sådant som sikt i korridorer, placering av expeditionen och möjligheten att komma ut ur ett rum.
• Se till att personalen snabbt kan få hjälp: larm om det behövs för säkerheten, fastställda rutiner för vem som tar emot larmet och vad som då ska göras, regelbundna övningar, underhåll och kontroll av larmutrustningen (6 §).
• Ge särskilt stöd och handledning vid arbete där det finns risk för återkommande våld eller hot (4 §).
• Utreda och dokumentera tillbud och händelser där våld eller hot har förekommit (8 §).

Övningskravet i 6 § tredje punkten och utredningskravet i 8 § är de som är lättast att missa. Larmtelefonerna finns, men ingen har övat med dem, och händelserna hamnar i ett mejl till rektor i stället för i en utredning. Vi går igenom upplägget i detalj i guiden om hot och våld på arbetsplatsen.

Arbetsbelastning

Kraven på arbetsbelastning ligger i 2 kap. AFS 2023:2. De som är värda att känna igen: resurserna ska anpassas till kraven i arbetet (6 §), arbetstagarna ska känna till vilka arbetsuppgifter de ska utföra, vilket resultat som förväntas och hur uppgifterna ska prioriteras (7 §), och vid tio eller fler arbetstagare ska målen för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön vara skriftliga (5 §).

Prioriteringskravet i 7 § är det som biter i skolan. När undervisning, dokumentation, elevvård och utvecklingssamtal inte ryms i arbetstiden är det arbetsgivaren som ska säga vad som får stå tillbaka, inte den enskilda läraren. Läs mer om kartläggning och åtgärder under organisatorisk och social arbetsmiljö.

Röst, ljud och inomhusmiljö

Rösten är lärarens arbetsredskap, och röstbesvär uppstår långt under gränsvärdena för hörselskada. Insatsvärdena i 2 kap. AFS 2023:10 går vid 80 dB(A) daglig exponering. De flesta klassrum ligger under det sett över en arbetsdag, och slutsatsen blir då ofta att ljudet inte är ett problem. Det är fel slutsats: skyldigheten att riskbedöma ljudmiljön kommer från AFS 2023:1, inte från en uppmätt decibelnivå.

Åtgärderna handlar om akustik och arbetssätt snarare än skydd: ljudabsorbenter i klassrum och matsal, tassar under stolar, mikrofonförstärkning i stora salar, uppdelad lunch och inlagd röstvila. Själva lokalkraven på akustik, ventilation och belysning ligger i AFS 2023:12, som är den föreskrift du behöver när problemet sitter i byggnaden.

Kemikalier och maskiner i NO och slöjd

Laborationer, träslöjd och metallslöjd innebär exponering för kemikalier och damm samt arbete med skärande maskiner. Kemiska riskkällor regleras i AFS 2023:10, arbetsutrustning och maskiner i AFS 2023:11. Det praktiska minimum är uppdaterad förteckning över kemiska riskkällor, säkerhetsdatablad som är åtkomliga där arbetet sker, punktutsug i slöjd- och svetsrum, och dokumenterade rutiner för vad eleverna får och inte får göra på vilken maskin.

Prao och APL: då gäller 8 kap. om minderåriga

8 kap. AFS 2023:2 om minderårigas arbetsmiljö gäller all verksamhet där en minderårig utför arbete eller genomgår utbildning, och praktik definieras brett som alla former av arbetsplatsförlagt lärande inom en utbildning. Prao och APL omfattas alltså.

Fördelningen av ansvar är specifik, och den är lätt att läsa fel: av 8 kap. 2 § följer att skolhuvudmän omfattas av 3-6 och 9-11 §§, medan praktikgivaren omfattas av hela kapitlet. För skolans del betyder det framför allt undersökning och riskbedömning innan uppgifter utförs av minderåriga som ännu inte är fysiskt eller psykiskt mogna för dem (4 §), rutiner för introduktion och information, och förbudet i 10 § mot att låta minderåriga utföra de arbetsuppgifter som anges i bilaga 2.

Så får du ordning på det

Arbetsmiljöarbetet i skolan är samma fyra steg som i vilken verksamhet som helst: undersöka, riskbedöma, åtgärda och följa upp. Det som skiljer skolan är att terminerna ger en naturlig rytm och att eleverna ska vara med.

1. 1

   Skriv ned fördelningen

   Dokumentera vem som har vilka arbetsmiljöuppgifter, från nämnd till rektor till arbetslag. Ta samtidigt ställning till om var och en har befogenheter och resurser att utföra sin uppgift.

2. 2

   Lägg skyddsronden på terminsstart

   Gå ronden före eller i början av terminen, i klassrum, slöjd- och NO-salar, idrottshall, matsal och på skolgården. Ta med ett elevskyddsombud. Det som upptäcks i augusti kan åtgärdas innan det blir en incident i november.

3. 3

   Riskbedöm det som är skolspecifikt

   Hot och våld, arbetsbelastning, ljudmiljö, kemikalier och maskiner, ensamarbete vid tidig morgon och sen eftermiddag, och varje förändring: ny lokal, ombyggnation, större klasser, ny verksamhet.

4. 4

   Gör en handlingsplan av det ni inte åtgärdar direkt

   Åtgärd, ansvarig och datum. Utan alla tre är det en problemlista, inte en handlingsplan.

5. 5

   Utred varje tillbud

   Hot, våld, olyckor och nära ögat. 5 kap. 8 § AFS 2023:2 kräver utredning och dokumentation vid våld och hot, och mönstret över en termin säger mer än varje enskild händelse.

6. 6

   Följ upp en gång om året

   Den årliga uppföljningen enligt AFS 2023:1 svarar på en fråga: fungerade arbetsmiljöarbetet, och vad behöver göras annorlunda nästa läsår? Bristerna som hittas ska åtgärdas eller in i handlingsplanen.

Branschspecifika risker, checklista och vanliga brister för just din skolform finns samlade på sidan om arbetsmiljö i skola och utbildning.