Arbetsmiljö i förskolan: regler, risker och ansvar

Vad räknas som arbetsmiljö i förskolan?

Arbetsmiljön i förskolan är personalens arbetsmiljö. Det är den viktigaste utgångspunkten, och den som oftast missförstås. Arbetsmiljölagen likställer den som genomgår utbildning med arbetstagare, men gör ett uttryckligt undantag för barn i förskolan och elever i fritidshemmet i 1 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Barnen omfattas alltså inte. Deras miljö styrs av skollagen och av huvudmannens ansvar för verksamheten.

Det betyder inte att de två sakerna är oberoende. En för stor barngrupp i en lokal med dålig akustik är samtidigt ett pedagogiskt problem och en arbetsmiljörisk. Men när Arbetsmiljöverket inspekterar en förskola är det personalens förhållanden som granskas, och det är personalens risker som ska stå i riskbedömningen. I skolan gäller det omvända: där omfattas eleverna av arbetsmiljölagen från och med förskoleklass, vilket vi går igenom i guiden om arbetsmiljö i skolan.

Arbetsgivaren är huvudmannen: kommunen eller det privata bolaget. AFS 2023:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete gäller lika oavsett driftsform. Uppgifterna kan fördelas nedåt till rektor eller förskolechef, men fördelningen ska vara skriftlig, och den som tar emot uppgiften ska ha befogenheter, kunskap och resurser att utföra den. En rektor som fått arbetsmiljöansvaret men inte får besluta om bemanning har inte fått en fungerande fördelning.

Reglerna som styr arbetsmiljön i förskolan

Sedan den nya regelstrukturen trädde i kraft 2025 ligger sakkraven i stora samlingsföreskrifter. För förskolan är det framför allt dessa:

Grunden under allt är 3 kap. 2 § arbetsmiljölagen: arbetsgivaren ska vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. Den regeln gäller även risker som inget enskilt kapitel täcker.

Buller och röstbesvär

Förskolans bullerproblem är sällan hörselskador. Det är röstbesvär, trötthet och svårigheten att återhämta sig.

Insatsvärdena i 2 kap. AFS 2023:10 går vid 80 dB(A) daglig exponering, där du ska erbjuda hörselskydd och hörselundersökning, och 85 dB(A), där hörselskydd blir obligatoriska. De flesta förskolor ligger under 80 dB(A) sett över en hel arbetsdag. Slutsatsen blir ofta att bullret därmed inte är ett problem, och det är fel slutsats. Ljudnivåer långt under insatsvärdena tvingar personalen att höja rösten hela dagen, vilket ger heshet och röstbesvär, och gör det svårare att koncentrera sig och att höra vad barnen säger.

Kravet att riskbedöma bullret kommer därför från AFS 2023:1, inte från en uppmätt decibelnivå. Åtgärderna handlar om ljudmiljö snarare än skydd: ljudabsorbenter i tak och på väggar, textilier, tassar under stolar, mindre barngrupper i de ljudkänsligaste aktiviteterna, och att dela upp lunch och samling i flera omgångar. Lokalkraven på bland annat akustik och ventilation ligger i AFS 2023:12, som är den föreskrift du behöver när problemet sitter i byggnaden och inte i arbetssättet.

Vi går igenom nivåerna, mätningen och åtgärdstrappan i detalj i guiden om buller på arbetsplatsen.

Lyft, blöjbyten och arbete i golvhöjd

Belastningsskador är den vanligaste orsaken till att förskolepersonal blir sjukskriven, och riskerna kommer från arbetets grundform: allt sker i barnens höjd.

Det finns inget gränsvärde i kilo för hur tungt ett barn får lyftas. 6 kap. 6 § AFS 2023:10 hänvisar i stället till hur lyftet utförs, hur ofta det sker och om det kombineras med vridning eller lång räckvidd. Det är därför ett lätt barn som lyfts upp på skötbordet trettio gånger om dagen kan vara en större risk än ett enstaka tungt lyft.

De konkreta riskerna i förskolan är få och välkända:

• Lyft till och från skötbordet. Höj- och sänkbart skötbord med trappa som barnet kan gå upp själv tar bort största delen av lyften. Ett fast skötbord i fel höjd skapar dem varje dag.
• Sittande på barnstolar och på golvet. Långvarigt arbete i hopsjunken ställning belastar rygg och nacke. Pallar i vuxenhöjd vid barnbordet, och knäskydd eller dynor för golvarbete, gör mer skillnad än de kostar.
• Påklädning i hallen. Personalen sitter på huk eller böjer sig framåt upprepat under kort tid med hög tidspress. Bänkar i rätt höjd och fler vuxna i hallen under utgångstiden är åtgärderna.
• Bära barn och material. Vagnar och vagnsramper, och rutiner för vem som bär vad, minskar de tunga momenten.

Riskbedömningen av ergonomin ska enligt 6 kap. 4 § AFS 2023:10 täcka arbetsställningar, arbetsrörelser, manuell hantering och det fysiska arbetets upplägg, och den ska vara skriftlig enligt 11 § AFS 2023:1. Personalen ska också ha kunskap om bra arbetsställningar och om tidiga tecken på överbelastning, vilket följer av 6 kap. 9 §. Mer om bedömningen och åtgärdsordningen finns i guiden om ergonomi på arbetsplatsen.

Smittrisker

Personal i förskolan arbetar nära små barn som ännu inte har hygienrutiner. Viss smittexponering är inbyggd i arbetet, och det är just därför den ska riskbedömas i stället för att accepteras.

Kraven ligger i 11 kap. AFS 2023:10 om smittrisker. Arbetsmiljöverket har samlat de konkreta åtgärderna för just den här verksamheten på sidan om att förebygga smittspridning inom barnomsorg. Det som ska finnas på plats:

• Engångshandskar vid blöjbyten och vid kontakt med kroppsvätskor, och handdesinfektion som faktiskt står där den behövs.
• Ventilation anpassad för god luftkvalitet, och rengöring av det som många tar i: handtag, strömbrytare, bord och leksaker.
• Rutiner för barn som blir sjuka under dagen. Barnet vilar utomhus i väntan på hämtning, eller i ett eget rum som sedan vädras och rengörs.
• En särskild bedömning för personal med nedsatt immunförsvar, som inte ska vara den som tar hand om ett nyinsjuknat barn.
• Personlig skyddsutrustning när övriga åtgärder inte räcker.

Gravida och ammande medarbetare har egna regler, eftersom vissa infektioner är farliga just under en graviditet. Den bedömningen ska göras individuellt och så snart du känner till graviditeten, och vi går igenom den i riskbedömning för gravida och ammande.

Arbetsbelastning, stress och hot

Den psykosociala belastningen är ofta den tyngsta risken i förskolan, och den enda som personalen sällan rapporterar som en arbetsmiljörisk. Stora barngrupper, hög sjukfrånvaro bland kollegor, vikarier som inte kommer och planeringstid som försvinner först: det är arbetsbelastning i AFS 2023:2 mening.

Reglerna kräver att du ser till att kraven i arbetet står i rimlig proportion till resurserna. I förskolan betyder det konkret att du behöver veta vad som faktiskt händer när någon blir sjuk, vem som beslutar om att stänga en avdelning, och om planeringstiden är skyddad eller förhandlingsbar. Ett underbemannat pass som löses genom att alla jobbar hårdare är inte en lösning, det är en risk som ska stå i handlingsplanen.

Hot och våld förekommer i förskolan, oftast från upprörda vårdnadshavare vid hämtning och lämning, och ibland i form av aggressivt beteende från barn. Det ska riskbedömas som allt annat, och rutinen ska vara känd: vad personalen gör i stunden, vem som larmas, och hur händelsen dokumenteras efteråt. Se hot och våld på arbetsplatsen för rutinerna, och använd psykosocial skyddsrond för att få upp belastningen på bordet innan någon blir sjukskriven.

Så gör du riskbedömningen i förskolan

1. 1

   Gå skyddsrond inne och ute

   Gå igenom varje rum, hallen, skötrummet, köket och utemiljön. Titta på arbetsställningar, ljud, ljus, luft och utrymme. Ta med personal som arbetar i lokalerna varje dag, de ser det du går förbi.

2. 2

   Kartlägg den organisatoriska belastningen

   Buller och lyft syns på en rond. Arbetsbelastning gör det inte. Använd en OSA-enkät eller strukturerade samtal, och fråga specifikt om bemanning, planeringstid och återhämtning.

3. 3

   Bedöm och skriv ner

   Skriv för varje risk vad den är och om den är allvarlig. Riskbedömningen ska vara skriftlig enligt 11 § AFS 2023:1. En allvarlig risk som du inte åtgärdar omedelbart ska in i handlingsplanen med åtgärd, ansvarig och datum.

4. 4

   Åtgärda i rätt ordning

   Ta bort risken först, bygg bort den sedan, och använd skyddsutrustning sist. Ett höj- och sänkbart skötbord slår en kurs i lyftteknik, varje gång.

5. 5

   Följ upp

   Kontrollera att åtgärderna gjordes och att de hjälpte. Riskbedöm på nytt vid ombyggnation, nya lokaler, förändrade barngrupper och efter tillbud.

Ett tillbud är en händelse som kunde ha lett till skada, och i förskolan är de vanligaste tillbuden just de som aldrig rapporteras: ryggskottet som gick över, den upprörda föräldern i hallen. Läs mer om varför de ska in i systemet i guiden om tillbudsrapportering.

Sammanfattning

Förskolan har samma lagkrav som alla andra arbetsplatser och en riskbild som är helt sin egen. Buller som inte skadar hörseln men sliter på rösten, lyft som är lätta var för sig och tunga tillsammans, smitta som är inbyggd i arbetet, och en arbetsbelastning som sällan syns i papperen.

SAMkollen tar dig genom riskbedömningen med frågor anpassade för förskolans verksamhet, och ger dig handlingsplanen och dokumentationen som håller vid en inspektion. Läs mer om systematiskt arbetsmiljöarbete för förskolor, eller börja med riskbedömning steg för steg.