Alla inlägg
·Adam Norén

Systematiskt arbetsmiljöarbete: Den kompletta guiden för små och medelstora företag

Kort svar: Systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) är ett lagkrav som innebär att du regelbundet måste undersöka risker, dokumentera åtgärder och följa upp resultaten. Det är inte ett engångsprojekt utan en kontinuerlig process som håller din arbetsplats säker.

Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete?

Systematiskt arbetsmiljöarbete är helt enkelt ett sätt att jobba strukturerat med arbetsmiljön. Du undersöker vad som kan skada människor på jobbet, bestämmer vad du ska göra åt det, genomför åtgärderna och kollar senare om de fungerade.

Det låter kanske enkelt. Det är det också. Men många företag gör det ändå inte, eller gör det väldigt slarvigt.

Tanken bakom SAM är att arbetsmiljöproblem inte uppstår av sig själva. De växer fram när ingen systematiskt tittar på dem. En sprucken trappa, en arbetare som jobbar för många timmar i rad, dålig ventilation i kontoret, konflikter mellan kolleger. Dessa saker märker du inte förrän någon skadar sig eller säger ifrån.

Med SAM som process märker du dem innan det blir allvarligt.

Varför är SAM lagligt krav?

Arbetsmiljölagen (AML) från 1977 är ganska gammal, men den säger väldigt klart: alla arbetsgivare måste arbeta systematiskt med arbetsmiljön. Det spelar ingen roll om du är en liten företagare med två anställda eller ett stort bolag med hundra.

Arbetsmiljöverket (AV) och arbetsmiljödomstolen är de två huvudaktörerna som övervakar detta. AV kan göra inspektioner och förbjuda osäkra arbetsmetoder. De kan också ge sanktionsavgifter om du inte följer reglerna.

År 2023 fick svenska företag också nya regler genom AFS 2023:1, som är mer specifik om hur du ska arbeta med psykosocial arbetsmiljö och organisatorisk arbetsmiljö. Det räcker inte längre att bara titta på fysiska risker.

De fyra stegen i SAM-cykeln

SAM bygger på en cykel med fyra steg som upprepas gång på gång. Många kallar det "Never-ending cycle" men på svenska skulle man kunna säga att det är en process som aldrig slutar — och det är meningen.

1. Undersöka

Du börjar med att få en överblick. Vad jobbar folk med? Vilka risker finns på arbetsplatsen? Det kan vara allt från tunga lyft till höga ljud, kemikalier, stress eller mobbing.

En vanlig väg är att göra en skyddsrond. Du går tillsammans med några anställda runt på arbetsplatsen och antecknar vad som kan vara problem. Du kan också intervjua folk, titta på sjukfrånvaro och tillbud, eller läsa arbetsmiljölagstiftningen för din bransch.

Det viktiga är att du inte bara gissar. Du måste faktiskt fråga folk och se vad de håller på med.

2. Riskbedöma

Nu värderar du vilka risker som är värst. En liten hög på golvet är en risk, men mindre allvarlig än en maskin utan säkerhetsskydd.

Riskbedömningen handlar om att säga: vad kan hända? Vad är sannolikheten? Hur allvarligt blir det? Då kan du prioritera. De största riskerna ska åtgärdas först.

Många små företag är rädda för riskbedömningen. Det verkar högtidligt och komplicerat. Men det är bara sunt förnuft med penna och papper. Du behöver inte något avancerat system för det.

3. Åtgärda

Nu gör du något åt problemen. Du kan åtgärda på tre nivåer:

Teknisk åtgärd: Du ändrar på något fysiskt. Du köper en ny stege, monterar en avgasfläkt, reparerar ett geländer.

Organisatorisk åtgärd: Du ändrar hur arbetet är organiserat. Du fördelar jobbet annorlunda, anställer fler människor så ingen måste jobba övertid, eller ändrar arbetets fördelning mellan människor. Läs mer om detta under uppgiftsfördelning i arbetsmiljön.

Personlig åtgärd: Du utbildar folk, ger dem personlig skyddsutrustning (PSU), eller ändrar beteende.

Det vanligaste misstaget är att bara göra den tredje åtgärden. Du ger folk handskar men köper ingen säker maskin. Det är att säga åt folk att passa sig i stället för att faktiskt göra arbetet säkert.

4. Följa upp

Du kollar senare: fungerade åtgärden? Är risken borta? Var det bara en tillfällig lösning?

Det här är där många företag faller av. De gör åtgärder och glömmer sedan bort det. Då när det gått ett år märker du att ingen använder handskarna längre, eller att en tillfällig lösning aldrig blev permanent.

Uppföljningen kan ske genom nya skyddsronder, genom att kolla sjukfrånvaro, genom att fråga folk direkt, eller genom att titta på tillbud som anmäls.

Vem är ansvarig för SAM?

Juridiskt är det arbetsgivaren. Det spelar ingen roll vad organisationen ser ut eller hur stor företaget är. Du som är chef eller företagare är ansvarig för att SAM-processen fungerar.

Det betyder inte att du måste göra allt själv. Du kan delegera uppgifter till arbetsledare, chefer eller en skyddsombud. Men ansvaret stannar hos dig.

De anställda har också ett ansvar: att följa arbetsmiljöreglerna, berätta om risker de ser, och att inte skada sig själva eller andra på jobbet genom att ta osäkra vägar. Men det ersätter inte arbetsgivarens ansvar.

Många småföretagare tror att eftersom de jobbar själva eller med mycket få anställda behöver de inte ta SAM på allvar. Det är fel. Även företag med under tio anställda måste jobba systematiskt med arbetsmiljön.

Dokumentation — vad måste du spara?

Du måste dokumentera ditt SAM-arbete. Det spelar ingen roll om det är på papper eller digitalt, men du måste kunna visa vad du har gjort.

Du måste spara:

  • Resultat från undersökningar (skyddsronder, intervjuer)
  • Din riskbedömning — vilka risker du identifierade och hur allvarliga de var
  • Vilka åtgärder du bestämde dig för — när de skulle genomföras och vem som skulle göra dem
  • Dokumentation från uppföljningen — har åtgärderna fungerat?

Du behöver inte en välkonstlad rapport. Det räcker med en anteckningsbunt, ett kalkylark eller ett enkelt system. Men det måste finnas någonstans.

Om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion kan de fråga: visa mig era riskbedömningar från de senaste två åren. Då behöver du kunna lyfta fram något. Om du bara säger "vi snackar om det ibland", är det inte tillräckligt.

Vad kräver AFS 2023:1 specifikt?

Den nya föreskriften från 2023 är mer detaljerad än den gamla. Den säger att du måste jobba specifikt med:

  • Psykosocial arbetsmiljö: Stress, hot och övergrepp, konflikter, otydliga roller och uppdrag
  • Organisatorisk arbetsmiljö: Hur arbetet är organiserat, tidspress, personbrist, samordning

Det räcker alltså inte att säga: "Vi har aldrig haft fysiska olyckor." Du måste också se till att folk inte blir utbränd, att de mår bra psykiskt, och att jobbet är organiserat på ett sätt som fungerar.

Många företag hade redan gjort detta, men som något vagt. Nu är det lagkrav. Du måste systematiskt undersöka om det finns stress på arbetsplatsen, göra en riskbedömning för det, och göra något åt det om det är problem. Läs gärna vår guide om OSA — organisatorisk och social arbetsmiljö.

Vanliga misstag när man jobbar med SAM

Misstag 1: Du gör allt en gång och tror att det räcker

SAM är inte ett projekt du avslutar. Det är en process som pågår hela tiden. Du gör en skyddsrond nu, men nästa år har arbetsplatsen förändrats. Nya maskiner, nya personer, annat sätt att arbeta. Då måste du göra en ny riskbedömning.

Misstag 2: Du frågar bara chefen eller ägaren

En vanlig grej är att arbetsgivaren sätter sig ned själv och skriver en lista över "risker". Men arbetsgivaren är ofta inte på golvet och vet inte vad som faktiskt är svårt. Du måste fråga de som jobbar dagligen. De vet bäst.

Misstag 3: Du gör åtgärder men följer aldrig upp

Det klassiska. Du skriver att alla ska ha ny säkerhetsutrustning nästa månad. Men ingen kollar senare om det hände. Sex månader senare jobbar folk fortfarande utan det.

Misstag 4: Du fokuserar bara på fysiska risker

Många småföretagare tänker att SAM är om olyckor och skador. Men det är mycket mer än så. En chef som skäller på folk, en arbetare som aldrig får semester, en person som jobbar helt själv utan support — det är också arbetsmiljöproblem.

Hur du kommer igång med SAM

Du behöver inte börja med ett stort projekt. Du kan göra det stegvis.

Månad 1-2: Undersöka

Planera en skyddsrond. Bjud in någon eller några från arbetslaget. Gå runt tillsammans och anteckna vad ni ser. Fråga folk: vad är jobbigt? Vad tar lång tid? Vad är farligt? Tala också med några anställda privat — de kanske säger annat när chefen inte står bredvid.

Månad 2-3: Riskbedöma

Nu gör du en enkel riskbedömning. Ta var sak du antecknade. Säg för varje grej: hur allvarligt är detta? Hur ofta händer det? Vilka påverkas? Då kan du göra en lista: detta är allvarligt och måste åtgärdas först, detta är mindre allvarligt.

Månad 3-6: Åtgärda

Börja med de värsta sakerna. Sätt en deadline för varje åtgärd. Be någon att ansvara för att det görs. Det kan vara dig själv, en arbetsledare eller en anställd.

Månad 6 och framåt: Följa upp

Kolla: är åtgärderna genomförda? Fungerar de? Är riskerna borta? Då upprepar du processen nästa år.

Vad krävs lagligt för företag under 10 anställda?

Du behöver inte göra något annorlunda bara för att du är liten. Lagen är densamma. Men många små företagare tror att de är undantagna eller att en enklare version är okej.

Det är den inte. Du måste:

  • Undersöka risker på arbetsplatsen
  • Göra en riskbedömning
  • Dokumentera åtgärder
  • Följa upp senare

Du kan göra det enklare och snabbare än ett stort företag — och det gör du oftast ändå av sig själv. Men du kan inte slippa det helt.

Chefens roll i SAM

En chef eller arbetsledare på dagen är ofta första hand när det gäller arbetsmiljön. Du ser vad folk håller på med, du ser när något blir fel, du pratar med folk dagligen.

Din roll är att:

  • Lyfta arbetsmiljöfrågor regelbundet
  • Se till att åtgärder genomförs som planerat
  • Prata med folk om hur de mår
  • Rapportera tillbud och nära-missar
  • Förebildligt följa arbetsmiljöreglerna själv

Läs mer om chefens ansvar inom arbetsmiljön.

Digitalt eller på papper?

Du kan göra SAM helt på papper. Anteckningsblock och ringpärm räcker.

Många småföretagare gör det så och det fungerar. Men det kan vara lätt att tappa bort anteckningar eller glömma bort när nästa riskbedömning ska göras.

Ett enkelt digitalt system — en Excel-lista, ett enkelt program, eller något som SAMkollen — gör att du lättare kan hålla koll. Du kan sätta påminnelser för uppföljning, du kan snabbt söka efter gamla bedömningar, och det är svårare att förlora något.

Men det viktigaste är inte verktyget. Det viktigaste är att du faktiskt gör arbetet.

Vad gör du om du har många risker?

Om din skyddsrond visar många problem kan det kännas överväldigande. Var inte rädd för det.

Börja med de värsta. En risk som kan skada många människor eller orsaka allvarlig skada måste åtgärdas först. En mindre olägenhet kan vänta ett par veckor.

Du behöver inte lösa allt imorgon. Men du måste ha en plan. Sätt datum. Säg vem som ska göra vad. Sedan kör du på.

Om du märker att det är för mycket för dig att hålla koll på, kan du också prata med en konsult eller ett företag som hjälper till. Men många mindre företag löser det helt själva.

Sanktionsavgifter och inspektioner

Om Arbetsmiljöverket kommer på inspektion och märker att du inte jobbar systematiskt med arbetsmiljön, kan de ge sanktionsavgifter. Det varierar mycket beroende på vad som är fel och hur allvarligt det är.

Läs mer om sanktionsavgifter inom arbetsmiljö och vad som händer vid Arbetsmiljöverkets inspektioner.

Det här är alltså inte bara något "snällt att göra". Det är ett juridiskt krav. Tar du det lätt kan det kosta.

Århjulet för SAM

För att komma ihåg när du ska göra vad kan du göra ett enkelt århjul. Exempelvis:

  • Januari: Nya året, ny riskbedömning
  • Mars: Skyddsrond våren
  • Juni: Uppföljning av åtgärder från våren
  • September: Skyddsrond hösten, nya idéer från sommaren
  • November: Uppföljning inför året som kommer

Läs mer om SAM-århjulet och planering.

FAQ

Vanliga frågor

Det beror på antalet anställda. I företag med 5-49 anställda kan de anställda välja att ha ett skyddsombud. Med 50+ måste du erbjuda det. Se vad dina arbetare vill. Ofta är ett skyddsombud väldigt värdefullt.
Du kan helt enkelt göra SAM själv. Det är inte svårt eller dyrt. En konsult kan hjälpa till, men många småföretagare löser det själva med lite struktur.
Minst en gång per år är normalt. Om arbetsplatsen ändras mycket kan du behöva oftare. Några gör det två gånger per år för att fånga säsongsbetonad arbete.
Du måste göra något för att minska risken. Om åtgärden är väldigt dyr kan du göra den mindre väldigt och senare ha en långsiktig plan för full lösning. Men du kan inte bara ignorera risken.
Det är inte lagkrav för små företag, men det kan vara bra. En enkel policy som säger "vi jobbar säkert och systematiskt" hjälper folk att förstå vad som förväntas. Läs om [arbetsmiljöpolicy för småföretag](/blogg/arbetsmiljopolicy-mall-smaforetag).
Det är en arbetsledar- eller ledningsuppgift. Det kan vara dig själv, en chef, eller en arbetsledare. Men det bör designeras tydligt så att det inte försvinner mellan stolarna.

SAM-checklista

Ditt SAM-arbete

  • Vi har gjort en skyddsrond eller annan undersökning det senaste året
  • Vi har dokumenterat vilka risker vi hittat
  • Vi har gjort en enkel riskbedömning — sorterat risker från allvarliga till mindre allvarliga
  • Vi har bestämt vilka åtgärder vi ska göra
  • Varje åtgärd har ett ansvar och ett datum
  • Vi har följt upp minst några av åtgärderna från tidigare
  • Vi vet hur ofta vi ska göra nytt SAM-arbete
  • De anställda vet att vi jobbar med denna processen

Nästa steg

Systematiskt arbetsmiljöarbete är inte krångligt. Det är sunt förnuft och struktur. Du tittar på vad som är fel, bestämmer dig för att åtgärda det, gör det, och kollar senare att det fungerade.

Om du vill göra det enkelt och utan att behöva hålla på med papper och Excel kan du prova ett verktyg som gör det automatiskt för dig.

Testa SAMkollen gratis — ett enkelt system för att hålla koll på din arbetsmiljö, skyddsronder, riskbedömningar och åtgärder på ett ställe. Du kan börja redan idag.

Redo att digitalisera ditt arbetsmiljöarbete?

SAMkollen hjälper dig genomföra skyddsronder, hantera risker och följa upp åtgärder. Allt på ett ställe.

Kom igång gratis

Fler artiklar