Alla inlägg
·Adam Norén

Arbetsmiljöutbildning: vad lagen och kollektivavtalet kräver

Chefer och medarbetare på en arbetsmiljöutbildning i ett ljust mötesrum med anteckningsblock och blädderblock

Kräver lagen att chefer går en arbetsmiljöutbildning?

Kort svar: lagen pekar inte ut en enda kurs, men den kräver att kunskapen finns.

Tre paragrafer bär hela kravet, och ingen av dem nämner ett kursnamn eller ett visst antal dagar.

  • 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen. Arbetsgivaren ska se till att arbetstagaren får god kännedom om de förhållanden arbetet bedrivs under, och ska "förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs" för att undgå riskerna i arbetet. Det är lagens enda direkta ord om utbildning, och det lägger bevisbördan på dig: du ska ha förvissat dig, inte antagit.
  • 9 § AFS 2023:1. De som får uppgifter i det systematiska arbetsmiljöarbetet, i praktiken chefer och arbetsledare, ska ha tillräckliga kunskaper om bestämmelserna, om de fysiska, organisatoriska och sociala risker som finns, och om åtgärder för att förebygga dem. Samma paragraf kräver att de har tillräcklig kompetens för att bedriva ett väl fungerande systematiskt arbetsmiljöarbete.
  • 10 § AFS 2023:1. Alla arbetstagare, inte bara chefer, ska ha tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet. Finns det allvarliga risker ska det dessutom finnas skriftliga instruktioner för hur arbetet utförs säkert.

De allmänna råden till 10 § säger rakt ut hur kravet kan uppfyllas: arbetsgivaren kan ge kunskaperna "genom att erbjuda utbildningar och genom att låta dem delta i arbetsmiljöarbetet". Utbildning är alltså en anvisad väg, inte den enda.

Det betyder inte att du slipper undan. En chef som ska genomföra en skyddsrond, bedöma risker och besluta om åtgärder behöver veta hur allt det görs. Har chefen aldrig fått lära sig det blir arbetsmiljöarbetet en gissningslek, och det syns direkt vid en inspektion.

Det här gäller

Det finns inget lagkrav på en specifik arbetsmiljöutbildning. Kravet gäller resultatet: chefer, arbetsledare och skyddsombud ska ha tillräckliga kunskaper för sina uppgifter, och du ska kunna visa det. Kollektivavtalet är den text som faktiskt sätter siffror på saken, och det går igenom längre ner.

Vad är BAM, Bättre arbetsmiljö?

BAM står för Bättre arbetsmiljö och är den vanligaste grundutbildningen i arbetsmiljö i Sverige. Den är framtagen av arbetsmarknadens parter, så den är brett accepterad av både arbetsgivare och fack.

Poängen med BAM är att chefer och skyddsombud får en gemensam grund. När båda talar samma språk om roller, ansvar och risker blir samverkan enklare. En BAM-utbildning tar vanligtvis två till fem dagar, ofta tre, och tar upp:

BAM är inte det enda alternativet. Det finns branschanpassade varianter och utbildningar hos flera olika aktörer. Men för de flesta små och medelstora företag är en BAM-utbildning ett bra och tryggt val för grunden.

Vem behöver vilken utbildning?

Alla behöver inte samma sak. Behovet styrs av vilken roll man har och vilka risker som finns i arbetet. Här är en enkel överblick.

RollVad de behöverTypiskt upplägg
Chef och arbetsledareGrund i arbetsmiljö och SAM, tillräckligt för att ta sitt ansvarBAM eller motsvarande, ofta 3 dagar
SkyddsombudGrundutbildning för uppdraget, betald av arbetsgivarenBAM, ofta tillsammans med chefen
Ledning och vdÖverblick över ansvar och krav, gärna kortareHalvdag till en dag
MedarbetareIntroduktion och kunskap om riskerna i sitt eget arbeteDel av introduktionen
Den som ansvarar för OSAFördjupning i organisatorisk och social arbetsmiljö1 till 2 dagar utöver grunden

Det finns en poäng med att chef och skyddsombud går grundutbildningen tillsammans. De ska ändå samverka i vardagen, en gemensam kurs gör att de börjar med samma bild av vad som gäller, och sedan 2026 ger det dessutom högre ersättning ur parternas utbildningsstöd.

Raden om medarbetare är den som oftast missförstås. 10 § AFS 2023:1 gäller alla arbetstagare, så kravet på kunskap finns även för den som aldrig går en kurs. Skillnaden är formen: för medarbetare uppfylls det normalt genom introduktion, information om riskerna i just deras arbete och instruktioner för utrustning och rutiner. De allmänna råden till 10 § pekar ut när kunskapen behöver fyllas på: vid ändrade arbetsuppgifter, ny arbetsutrustning, nya arbetsmetoder, ändrad verksamhet eller organisation, och efter lång frånvaro från arbetet. Finns det allvarliga risker räcker det inte med att berätta, då ska instruktionerna vara skriftliga.

En chef och ett skyddsombud går igenom en checklista på en surfplatta i ett ljust kontor

Vad en bra grundutbildning bör ge er

En arbetsmiljöutbildning ska inte vara en föreläsning man glömmer på vägen hem. Den ska gå att använda på måndag morgon. När du väljer kurs, kolla att deltagarna går därifrån med det här.

Det ni bör få med er

  • Förståelse för vad systematiskt arbetsmiljöarbete faktiskt innebär
  • Koll på vem som ansvarar för vad, och hur ansvar fördelas
  • Att kunna göra en enkel riskbedömning på egen hand
  • Kunskap om både fysisk och social arbetsmiljö
  • Konkreta verktyg för skyddsrond, handlingsplan och uppföljning
  • Trygghet i hur man samverkar med skyddsombud och medarbetare

Fråga gärna utbildaren hur mycket tid som läggs på praktiska övningar. En kurs som bara går igenom paragrafer ger sämre effekt än en som låter deltagarna öva på riktiga situationer från den egna arbetsplatsen.

Vad kollektivavtalet kräver

Lagen sätter ribban men inga siffror. Det är i kollektivavtalen och i parternas rekommendationer som antal dagar dyker upp, och det är därför samma fråga får olika svar på olika arbetsplatser.

Två saker är värda att känna till:

  • Grundutbildningen BAM finns i flera längder av en anledning. Två och tre dagar är vanligast, men i vissa kollektivavtal har parterna kommit överens om att skyddsombud och vissa andra ska erbjudas 40 timmars arbetsmiljöutbildning, vilket motsvarar fem dagar. Har ni kollektivavtal är det där du ska läsa innan du bokar, inte i föreskriften.
  • Parternas rekommendationer går längre än lagen. PTK rekommenderar att alla skyddsombud har gått en grundutbildning om minst tre dagar inom sex månader från att de utsågs, och att de därefter har rätt till fem dagars utbildning per år. PTK anser att samma riktlinjer i princip bör gälla chefer, och hänvisar till uppgiftsfördelningen i 9 § AFS 2023:1.

Saknas kollektivavtal försvinner inte kravet, det blir bara mindre preciserat. Då är det 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen och 9 och 10 §§ AFS 2023:1 som gäller, och det är du som arbetsgivare som får motivera att kunskapen räcker.

Vem betalar arbetsmiljöutbildningen?

För skyddsombud står grunden i 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen: arbetsgivare och arbetstagare svarar gemensamt för att skyddsombudet får erforderlig utbildning. Lagen säger alltså "gemensamt ansvar", inte uttryckligen "arbetsgivaren betalar". I praktiken landar notan ändå hos arbetsgivaren, och parterna är överens om varför: PTK slår fast att grundutbildning och ämnesfördjupningar ska bekostas av företaget med stöd av just 6 kap. 4 §, och pekar på att en arbetsgivare som nekar kan anses hindra ombudet att fullgöra sitt uppdrag enligt 6 kap. 10 §.

Tiden är däremot reglerad svart på vitt. Enligt 6 kap. 5 § har skyddsombudet rätt till den ledighet som uppdraget kräver, med bibehållna anställningsförmåner. Utbildningen sker alltså på betald arbetstid, oavsett vad ni kommer överens om i övrigt.

För chefer och arbetsledare finns ingen motsvarande paragraf om vem som betalar, av det enkla skälet att frågan aldrig uppstår: det är arbetsgivaren som ansvarar för att kunskapen finns i verksamheten enligt 9 § AFS 2023:1. Att spara in på det är kortsiktigt. En chef utan kunskap kan inte ta det ansvar som en uppgiftsfördelning lägger på hen, och då faller ansvaret tillbaka på arbetsgivaren ändå.

Det som ibland skapar diskussion är vidareutbildning för skyddsombud utöver grunden. Där behöver behovet kunna motiveras, och det avgörs i samverkan. Grundutbildningen däremot är svår att komma runt.

Ekonomiskt stöd: upp till 80 procent av kursavgiften

Det här är den del som flest arbetsgivare missar. Svenskt Näringsliv, LO och PTK finansierar sedan den 1 januari 2026 en satsning där privata företag kan få tillbaka upp till 80 procent av kostnaden för en arbetsmiljöutbildning. Ansökningarna hanteras av Afa Försäkring, och satsningen pågår till och med den 30 juni 2027.

För att kunna söka behöver företaget finnas i privat sektor, ha kollektivavtal inom Svenskt Näringsliv, LO eller PTK och ha tecknat Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Utbildningen måste gås hos en godkänd utbildningsanordnare.

Skyddsombudets grundutbildning omfattas inte

Stödet gäller grundläggande utbildning för chefer, till exempel BAM, och vidareutbildning för både chefer och skyddsombud. Arbetsmiljöutbildning för skyddsombud på grundläggande nivå är redan reglerad i arbetsmiljölagen och ingår därför inte i stödet. Räkna alltså inte med ersättning för ombudets första BAM.

Ersättningen blir högre om chefen och skyddsombudet går utbildningen tillsammans. Villkoren i sin helhet finns hos Prevent, som är en av de godkända anordnarna. Kontrollera dem innan ni bokar, inte efter.

Håll kunskapen levande, inte bara en kryssad ruta

En genomförd kurs är en bra start, men kunskap som inte används bleknar. Nya regler kommer, personal byts ut och rutiner ändras. Se utbildning som något som pågår, inte en engångshändelse.

  1. Introducera alla nya, inte bara nyanställda

    Den som byter roll eller tar över en arbetsledande uppgift behöver också kunskap. Bygg in arbetsmiljö i introduktionen för alla, inte bara för dem som är nya på företaget.

  2. Fyll på när något ändras

    Ny maskin, ny lokal eller nya regler betyder ofta nytt kunskapsbehov. När Arbetsmiljöverket gjorde om regelstrukturen 2025 var det ett bra tillfälle att fräscha upp kunskapen.

  3. Håll koll på vem som kan vad

    Skriv ner vilka utbildningar som gjorts och när. Då ser du snabbt vem som behöver en påfyllning och kan visa vid en inspektion att kunskapen finns.

  4. Låt kunskapen synas i vardagen

    En utbildning är värd något först när den märks i skyddsronder, riskbedömningar och beslut. Koppla ihop det ni lärt er med hur ni faktiskt jobbar i ert systematiska arbetsmiljöarbete.

Vanliga misstag

  • De utbildar bara skyddsombudet. Chefen har arbetsmiljöansvaret. Om bara ombudet kan reglerna blir det fel person som förväntas driva arbetet.
  • De ser kursen som slutmålet. Ett diplom på väggen betyder inget om kunskapen aldrig används i praktiken.
  • De glömmer att fördela uppgifter. Utbildning utan en tydlig uppgiftsfördelning lämnar det oklart vem som ska göra vad.
  • De dokumenterar aldrig. Utan en notering om vem som gått vad blir det svårt att visa att kravet på kunskap är uppfyllt.
  • De missar pengarna. Företag med kollektivavtal kan få tillbaka upp till 80 procent av kursavgiften till och med 30 juni 2027, men stödet söks i förväg och glöms nästan alltid bort.
  • De väntar tills något händer. Efter en olycka är det för sent. Kunskapen behövs innan, för att förebygga.

Kunskap är grunden, inte hela huset

En arbetsmiljöutbildning ger chefer och skyddsombud en gemensam start. Men kunskapen gör nytta först när den blir till handling: återkommande skyddsronder, riskbedömningar som faktiskt görs och åtgärder som följs upp.

Viktigt att komma ihåg

  • Ingen namngiven kurs är lagkrav, men 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen och 9 och 10 §§ AFS 2023:1 kräver att kunskapen finns.
  • Kollektivavtalet sätter siffrorna. Lagen anger inga dagar, vissa avtal anger 40 timmar för skyddsombud.
  • BAM är standarden. Den vanligaste grundutbildningen, framtagen av parterna, ofta tre dagar.
  • Arbetsgivaren står för kostnaden, och skyddsombudets utbildning sker på betald arbetstid enligt 6 kap. 5 §.
  • Upp till 80 procent tillbaka. Parternas utbildningsstöd via Afa Försäkring gäller till 30 juni 2027.
  • Kunskap är färskvara. Fyll på vid förändring och dokumentera vem som kan vad.

Nästa steg

Det svåra är sällan själva kursen. Det svåra är att omsätta kunskapen i ett arbete som pågår år efter år, och att kunna visa att ni gör det.

Det är precis där ett verktyg för systematiskt arbetsmiljöarbete hjälper. SAMkollen guidar dig genom skyddsronder, riskbedömningar och uppföljning steg för steg, och samlar dokumentationen på ett ställe. Du kan också hålla ordning på vilka utbildningar som gjorts, så att kunskapen inte bara sitter i huvudet på en person.

Testa SAMkollen gratis och gör om kunskapen till ett arbetsmiljöarbete som håller över tid.

Vanliga frågor

Det finns ingen lag som pekar ut en specifik kurs som alla måste gå. Däremot ska arbetsgivaren enligt 3 kap. 3 § arbetsmiljölagen förvissa sig om att arbetstagaren har den utbildning som behövs, och enligt 9 och 10 §§ AFS 2023:1 ska både de som fått uppgifter i arbetsmiljöarbetet och alla arbetstagare ha tillräckliga kunskaper. I praktiken behöver de flesta någon form av utbildning för att klara det. Kollektivavtal kan dessutom ställa egna krav.
BAM är den vanligaste grundutbildningen i arbetsmiljö i Sverige. Den är framtagen av arbetsmarknadens parter och ger en gemensam grund för chefer och skyddsombud: lagar och regler, roller och ansvar, riskbedömning och samverkan. En BAM-utbildning är vanligtvis två till fem dagar, ofta tre.
Enligt 6 kap. 4 § arbetsmiljölagen svarar arbetsgivare och arbetstagare gemensamt för att skyddsombudet får erforderlig utbildning. Lagen säger alltså inte uttryckligen att arbetsgivaren betalar, men parternas tolkning är att grundutbildning och fördjupning ska bekostas av företaget. Tiden är däremot reglerad: enligt 6 kap. 5 § har ombudet rätt till den ledighet uppdraget kräver med bibehållna anställningsförmåner, alltså på betald arbetstid.
En grundutbildning som BAM är oftast två till fem dagar, med tre dagar som ett vanligt upplägg. Fördjupningar inom till exempel organisatorisk och social arbetsmiljö eller riskbedömning är ofta kortare, en till två dagar.
Chefer måste ha tillräcklig kunskap för att kunna ta sitt arbetsmiljöansvar. Lagen kräver inte en namngiven kurs, men en chef som ska genomföra skyddsronder, bedöma risker och fördela uppgifter behöver i regel en utbildning för att klara det. Utan kunskap håller inte uppgiftsfördelningen.
Alla anställda behöver inte en flerdagarskurs, men enligt 10 § AFS 2023:1 ska alla arbetstagare ha tillräckliga kunskaper om arbetet och riskerna i arbetet. För medarbetare uppfylls det normalt genom introduktion, information om riskerna i just deras arbete och instruktioner för utrustning och rutiner. Finns det allvarliga risker ska instruktionerna vara skriftliga. Djupet beror på hur riskfyllt arbetet är.
Det varierar mellan avtal. Lagen sätter inga siffror, men i vissa kollektivavtal har parterna kommit överens om att skyddsombud och vissa andra ska erbjudas 40 timmars arbetsmiljöutbildning, alltså fem dagar. PTK rekommenderar minst tre dagars grundutbildning inom sex månader från att ombudet utsågs och därefter fem dagar per år. Har ni kollektivavtal är det där du ska läsa innan ni bokar kurs.
Ja, om ni är ett privat företag med kollektivavtal inom Svenskt Näringsliv, LO eller PTK och har tecknat Trygghetsförsäkring vid arbetsskada. Svenskt Näringsliv, LO och PTK ersätter då upp till 80 procent av kostnaden via Afa Försäkring, för utbildning hos en godkänd anordnare. Satsningen pågår från 1 januari 2026 till 30 juni 2027. Skyddsombudets grundutbildning omfattas inte, eftersom den redan regleras av arbetsmiljölagen.
De flesta utbildningsanordnare ger ett kursintyg, men intyget är inget lagkrav och gör i sig inte kravet uppfyllt. Det som räknas vid en inspektion är att kunskapen finns och används. Spara ändå intygen: de är det enklaste sättet att visa vem som gått vad och när, vilket är en del av att kunna styrka att kraven i 9 och 10 §§ AFS 2023:1 är uppfyllda.

Ny inom SAM? Läs vår kompletta guide till systematiskt arbetsmiljöarbete eller fördjupa dig i AFS 2023:1.

Redo att digitalisera ditt arbetsmiljöarbete?

SAMkollen hjälper dig genomföra skyddsronder, hantera risker och följa upp åtgärder. Allt på ett ställe.

Prova gratis i 14 dagar

Fler artiklar